<p>Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt. Vilka former av föräldrasamverkan man använder sig av är dels de vanligaste; telefonkontakt, kontaktdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal samt någon skriftlig form, och dels mindre vanliga som föräldrastyrelser och studiecirklar.</p>

<p>Utvecklingssamtalet i skolan är till för eleven. Samtalet ska leda till att eleven utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. För att utvecklingssamtalet ska blir ett givande samtal är det viktigt att både lärare, elev och föräldrar kommer förberedda. Läraren måste kontinuerligt föra anteckningar över elevens utveckling. Läraren måste också före samtalet fundera över hur samtalet ska få struktur och vad han eller hon vill säga. Föräldrar och elever måste förberedas genom att få information om vilka dokument som styr arbetet i skolan och vilka uppnående målen är. De måste också få möjlighet att före samtalet fundera över vad de vill prata om men också information om vad läraren tänker ta upp. Det är läraren som leder samtalet. Läraren måste som samtalsledare se till att inte ta för stor del av talutrymmet och att ställa frågor på ett sådant sätt att de andra parterna kommer in i samtalet och att de känner sig delaktiga. Det måste uppstå en diskussion mellan parterna. För att samtalet ska fylla sitt syfte och hjälpa eleven i dennes utveckling är det viktigt att samtalet utvärderas. Som lärare måste man få in uppföljning och utvärdering av de mål som satts upp under samtalet som en naturlig del av undervisningen.</p>

<p>Genom en jämförelse mellan en enkätundersökning gjord bland föräldrar till elever i år 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslärare har jag försökt belysa föräldrars syn på samarbete med skolan. Jag har även använt mig av litteratur inom området för att få en så klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt är att föräldrar tycker det är viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information från skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag är det vanligt att samarbetet begränsar sig till utvecklingssamtalet. Detta har dessutom i många fall fortfarande karaktären av kvartssamtal med tyngdpunkt på information om nuläget istället för att vara framåtsyftande med en tydlig målsättning. Detta bekräftas i enkätundersökning och intervjuer. Trots det visar enkätundersökningen att föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen och även med samarbetet i stort, vilket förmodligen i det här fallet beror på rakhet och tydlighet i kontakten mellan hem och skola. Lärare är generellt sett dåliga på att ge föräldrar insyn i sitt pedagogiska arbete trots att man är ålagd att ha en fortlöpande dialog med hem-men beträffande såväl kunskap och lärande som sociala frågor. Dessutom är det fastställt att ett gott samarbete påver-kar elevers utveckling i positiv riktning.</p>

<p>Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vårdnadshavare och syftet är att undersöka hur lärare på olika sätt kan möta vårdnadshavare som är nya för läraren och verksamheten. Arbetet jämför också lärares arbetssätt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen säger inte mycket om just den första kontakten vilket stärks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt är inskolningen i förskolan. Fokus har lagts på kommunikation och samarbete då dessa kan ses som två grundstenar i en tillfredsställande relation mellan lärare och vårdnadshavare. Utifrån dessa grunder har arbetets frågeställningar och intervjufrågor utformats.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och det insamlade materialet består av semistrukturerade intervjuer med tio lärare. Avsikten var att få veta hur lärare arbetar med den initiala kontakten. Intervjufrågorna behandlade ämnen som kommunikation, samarbete, etnicitet och genus. Ämnena etnicitet och genus valdes för att undersöka ifall det fanns någon skillnad i bemötandet rörande dessa faktorer.</p><p>Materialet har analyserat utifrån ett kommunikativt perspektiv. Utgångspunkten var att en människa kan påverka sin kommunikation som då förhoppningsvis leder fram till ett tillförlitligt och tryggt samarbete.</p><p>Undersökningen visar bland annat att informanterna ansåg att samarbete är ett givande och tagande mellan människor. För att detta ska fungera menade de att det är viktigt att våga prata med varandra. Viktiga begrepp för lärarna visade sig vara delaktighet, förtroende och att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna att vara delaktiga i skolans verksamhet, därav studiens titel. Angående genus valde flertalet av lärarna att se personligheten före könet. De flesta av lärarna upplevde att de största svårigheterna i mötet med vårdnadshavare är att parterna inte förstår varandra. Detta kan bero på språkskillnader gällande både olika modersmål men även då parterna talar samma språk men har olika sociala bakgrunder.</p>

Genom en jämförelse mellan en enkätundersökning gjord bland föräldrar till elever i år 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslärare har jag försökt belysa föräldrars syn på samarbete med skolan. Jag har även använt mig av litteratur inom området för att få en så klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt är att föräldrar tycker det är viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information från skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag är det vanligt att samarbetet begränsar sig till utvecklingssamtalet. Detta har dessutom i många fall fortfarande karaktären av kvartssamtal med tyngdpunkt på information om nuläget istället för att vara framåtsyftande med en tydlig målsättning. Detta bekräftas i enkätundersökning och intervjuer. Trots det visar enkätundersökningen att föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen och även med samarbetet i stort, vilket förmodligen i det här fallet beror på rakhet och tydlighet i kontakten mellan hem och skola. Lärare är generellt sett dåliga på att ge föräldrar insyn i sitt pedagogiska arbete trots att man är ålagd att ha en fortlöpande dialog med hem-men beträffande såväl kunskap och lärande som sociala frågor. Dessutom är det fastställt att ett gott samarbete påver-kar elevers utveckling i positiv riktning.

No description available.

The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil’s ability to learn. The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires. The in depth study of the literature shows that the education plan (Lpo 94) empathizes on a good relationship between the home and the school environment, since it contributes to endow the pupils with the best conditions to succeed in school. Many of the parents seem to be very well informed about the set goals and they feel that they therefore do not need to take part in the work to achieve these goals. One interesting result of the research with our questionnaires and our in depth study is that there are some specific factors that either complicates or helps the collaboration between the school and the home, it’s just a matter of making it clear what these factors are. An important conclusion is that it takes an open dialogue for the collaboration to evolve. As a teacher there is therefore very important to concretize how one wants to collaborate with the parents since there presence is important for their child’s schooling. This important connection can develop through formal as well as informal meetings between teachers and parents.

Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vårdnadshavare och syftet är att undersöka hur lärare på olika sätt kan möta vårdnadshavare som är nya för läraren och verksamheten. Arbetet jämför också lärares arbetssätt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen säger inte mycket om just den första kontakten vilket stärks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt är inskolningen i förskolan. Fokus har lagts på kommunikation och samarbete då dessa kan ses som två grundstenar i en tillfredsställande relation mellan lärare och vårdnadshavare. Utifrån dessa grunder har arbetets frågeställningar och intervjufrågor utformats. Studien är av kvalitativ karaktär och det insamlade materialet består av semistrukturerade intervjuer med tio lärare. Avsikten var att få veta hur lärare arbetar med den initiala kontakten. Intervjufrågorna behandlade ämnen som kommunikation, samarbete, etnicitet och genus. Ämnena etnicitet och genus valdes för att undersöka ifall det fanns någon skillnad i bemötandet rörande dessa faktorer. Materialet har analyserat utifrån ett kommunikativt perspektiv. Utgångspunkten var att en människa kan påverka sin kommunikation som då förhoppningsvis leder fram till ett tillförlitligt och tryggt samarbete. Undersökningen visar bland annat att informanterna ansåg att samarbete är ett givande och tagande mellan människor. För att detta ska fungera menade de att det är viktigt att våga prata med varandra. Viktiga begrepp för lärarna visade sig vara delaktighet, förtroende och att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna att vara delaktiga i skolans verksamhet, därav studiens titel. Angående genus valde flertalet av lärarna att se personligheten före könet. De flesta av lärarna upplevde att de största svårigheterna i mötet med vårdnadshavare är att parterna inte förstår varandra. Detta kan bero på språkskillnader gällande både olika modersmål men även då parterna talar samma språk men har olika sociala bakgrunder.

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt. Vilka former av föräldrasamverkan man använder sig av är dels de vanligaste; telefonkontakt, kontaktdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal samt någon skriftlig form, och dels mindre vanliga som föräldrastyrelser och studiecirklar.

Utvecklingssamtalet i skolan är till för eleven. Samtalet ska leda till att eleven utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. För att utvecklingssamtalet ska blir ett givande samtal är det viktigt att både lärare, elev och föräldrar kommer förberedda. Läraren måste kontinuerligt föra anteckningar över elevens utveckling. Läraren måste också före samtalet fundera över hur samtalet ska få struktur och vad han eller hon vill säga. Föräldrar och elever måste förberedas genom att få information om vilka dokument som styr arbetet i skolan och vilka uppnående målen är. De måste också få möjlighet att före samtalet fundera över vad de vill prata om men också information om vad läraren tänker ta upp. Det är läraren som leder samtalet. Läraren måste som samtalsledare se till att inte ta för stor del av talutrymmet och att ställa frågor på ett sådant sätt att de andra parterna kommer in i samtalet och att de känner sig delaktiga. Det måste uppstå en diskussion mellan parterna. För att samtalet ska fylla sitt syfte och hjälpa eleven i dennes utveckling är det viktigt att samtalet utvärderas. Som lärare måste man få in uppföljning och utvärdering av de mål som satts upp under samtalet som en naturlig del av undervisningen.