The purpose with this study is to investigate how the intersubjectivity between the children and the pedagogue is displayed in large children groups in the hall. To investigate this, we have performed a qualitative study where observations and interviews have been made at three different preschools, and following questions was asked; How is the pedagogue dealing with obstacles and opportunities to co-operate together with children in large children groups in the hall. What strategies uses and develops the pedagogue in order to make the hall a place where interactions between children and pedagogues can be placed. The study takes into account Bronfenbrenner's developmental ecological system theory where is pinpointed, the relational and punctual perspective and the concept of intersubjectivity. Previous research shows that educators who is working in large children's groups experience their work as stressful and that they feel insufficient and unable to see each individual child. Research also shows that the younger children learn the best in interaction with a challenging teacher. The results of the study show that the educational work in the hall in large children's groups is first and foremost guided by the prerequisites of the educators. In order for there to be interaction between children and educators, it is necessary for teachers to work on the basis of certain strategies such as institutional arrangements. The results of the study also show that teachers' work in the hall is very vulnerable, as it is enough for an educator to be sick to cope with the conditions and thus affect the situation in the hall.

<p>The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.</p>

The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på Pedagogers upplevelse av barngruppens storleks betydelse för barns utveckling och lärande i relation till den fysiska miljön i förskolan. För att svara på syftet användes en kvantitativ metod och för att nå ut till så många pedagoger som möjligt så gjordes en webbenkät. Länk till undersökningen lades ut i fyra olika grupper på Facebook. Dessa grupper är gjorda för pedagoger som jobbar i förskolan, 2372 pedagoger deltog i undersökningen. Bearbetning och analysering av insamlad empirisk data gjordes genom att ställa frågorna emot varandra och få fram de mest intressanta svaren som utmärkte sig. Frågorna som utmärkte sig mest redovisas i korstabeller. Ett fåtal av frågorna redovisas i cirkeldiagram och en fråga i stapeldiagram för att man tydligt ska kunna se svaren. Resultatet visar att pedagogerna upplever att barngruppen idag är för stora och mer än hälften av alla pedagoger som svarade anser att dem inte har tillräckligt många rum på sin avdelning. Ljudnivån är ofta väldigt hög och det begränsar barns utveckling och lärande. Min slutsats är att pedagogerna upplever att barnens utveckling och lärande blir begränsat på grund av barngruppen storlek.

Barngruppernas storlek i förskolan är ett aktuellt och återkommande ämne, många upplever att grupperna är för stora och att de är för lite personal. Skolverket har tagit fram olika rikt-märken för hur storleken på barngruppen bör se ut. Dessa riktmärken är till för att ge barnen trygg och lärorik förskoleverksamhet. Genom verksamhetsförlagd utbildning har även vi upplevt att barngrupperna är för stora. Vårt syfte är att ta reda på om förskollärare upplever att barngruppens storlek påverkar den pedagogiska verksamheten. Under bakgrund beskrivs vad dokument, litteratur och andra forskare påstår gällande barn-gruppernas storlek samt sammansättningen på barngruppen. I förskolans verksamhet har man som förskollärare styrdokument och andra dokument att förhålla sig till. Förskolans läroplan är en förskollärares främsta uppdrag, i den beskrivs det att verksamheten ska lägga grunden för barns livslånga lärande samt att verksamheten ska vara trygg och lärorik. Läroplanen kom år 1998 och har reviderats efter det. I och med det har kraven på både förskollärare samt verksamheten ökat. Litteraturen som presenteras är vald för den visar på hur barngruppens storlek kan påverka det pedagogiska arbetet. Lämplig litteratur har valt för det är essentiellt att veta vad andra forskare inom ämnet har kommit fram till. Den teoretiska utgångpunkten vi valt till vår studie är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Teorin är uppdelad i olika system som kallas makro, exo, meso och mikro. Alla dessa system tillsammans kallas chronosystem. Bronfenbrenners systemteori handlar om interaktionen samt kommunikationen mellan människor. Genom chronosystemet kan man se hur förutsättningar förändras och hur de olika delarna påverkar varandra. Den metoden vi har ansett som lämpligast för att undersöka studiens syfte är fokusgruppsamtal, som är en form av gruppintervju. Studiens resultat pekar på att barngruppernas storlek påverkar den pedagogiska verksamheten. Förskollärarna belyste vilka konsekvenser det blir av för stora barngrupper. Delarna av verksamheten som blir drabbade är planeringsarbetet, kontakten med barn, samverkan med vårdnadshavare och pedagogerna upplever att de blir en stressad miljö. Även lokalerna upplevs vara för små när de inrymmer mycket barn. Förskollärarna uttrycker att utöver barngruppernas storlek är det en rad andra faktorer som sätter hinder för förändring, till exempel politiska beslut och förskolans lokaler. Förskollärarna har strategier för lösningar de använder sig av för att få verksamheten att fungera, då pedagogerna inte upplever någon förändring. Förskollärarna har en åsikt om att barngruppernas storlek påverkar verksamheten.

Syftet med studien är att få en uppfattning om hur medvetna förskollärare är om deras eget arbete med värdegrunden inom arbetslaget och om de ser en inverkan på barngruppen. Följande frågeställningar behandlas i studien: Hur beskriver förskollärarna samsynen på värdegrundsarbetet i arbetslaget? Samt hur beskriver förskollärarna att arbetslagets värdegrundsarbete återspeglar sig i barngruppen?   Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och genomfördes med kvalitativa intervjuer tillsammans med sex yrkesverksamma förskollärare. Empirin har analyserats med tematisk analys utifrån följande tre teman: värdegrund och samsyn, värdegrund i arbetslaget samt återspegling i barngruppen. Resultatet visar att genom diskussioner och revideringar bildar förskollärarna en medvetenhet om deras arbete med samsynen och värdegrunden. Likaså den inverkan arbetslaget kan ha på barngruppen som gestaltas när barnen imiterar förskollärarnas handlingar och beteenden. Resultatet visar även att förskollärarna har svårigheter med att förklara deras eget arbete med värdegrundsfrågorna inom arbetslaget.

Sammanfattning/AbstractCecilia Grönstrand och Hanna Andersson Granström (2018) Ålderssammansättningens betydelse för barn i behov av särskilt stöd i förskolan (The significance of age composition for preschool children in need of special support). Specialpedagogprogrammet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragMed utgångspunkt i specialpedagogers erfarenheter, ett historiskt perspektiv på ålderssammansättning inom svensk barnomsorg samt tidigare forskning kring ämnet ämnar denna studie öka medvetenheten om åldershomogena och åldersblandade barngrupper och hur barn påverkas av att vistas i de olika verksamheterna.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att öka kunskapen om hur barn i behov av särskilt stöd påverkas av hur förskolans verksamhet är organiserad vad gäller ålderssammansättning av barngrupperna. Vidare ämnar studien belysa vilka konsekvenser detta kan leda till vad gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd.Tre frågeställningar har formulerats för att utifrån specialpedagogers erfarenhet av åldersblandad och åldershomogen förskoleverksamhet fördjupa oss i ämnesområdet.- Hur skiljer sig en åldersblandad barngrupp från en åldershomogen barngrupp vad gäller den lärandemiljö som uppstår?- Vilka konsekvenser kan de olika sätten att organisera verksamheten leda till för barn i behov av särskilt stöd?- Hur påverkas möjligheterna till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i de olika organisationsformerna?TeoriStudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som skildrar hur barnet genom hela livet är involverad i en fortlöpande och dubbelriktad interaktion med sin miljö. Den tar även stöd iutvecklingspsykologiska teorier om barnets utveckling av identitet och självkänsla, anknytningsteori samt kognitiv teori.MetodForskningsintervjuer av semistrukturerad karaktär har använts för att med utgångspunkt i specialpedagogers erfarenheter behandla studiens ämne. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Därefter har de analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.ResultatStudien visar att det finns både för- och nackdelar med båda sätten att organisera förskolans verksamhet utifrån ålder. Vad gäller lärandemiljö framträder att det i en åldershomogen verksamhet är lättare att anpassa den fysiska miljön. Den sociala miljön kan beskrivas som mer fördelaktig för vissa barn i behov av särskilt stöd i en åldersblandad verksamhet, då de där kan ha större möjligheter att få vara en del av den sociala gemenskapen, och därmed uppleva sig inkluderade i verksamheten. Även den psykosociala miljön som uppstår i en åldersblandad grupp kan ses som mer gynnsam för barn i behov av särskilt stöd vad gäller att utveckla en positiv självbild. Samtidigt kan barn i en åldersblandad miljö riskera att inte få det stöd de behöver då stödbehov kan vara svårare att få syn på, vilket kan få konsekvenser på lång sikt.Specialpedagogiska implikationerAtt vara medveten om hur ålderssammansättning påverkar barn och ha det i åtanke i specialpedagogens arbete med organisering av lärandemiljöer och inkludering av barn i behov av särskilt stöd är av vikt. Förskolans variation i organiseringen när det gäller ålder behöver bibehållas, och åldersblandade inslag även inom den åldershomogena verksamheten bör finnas för att tillgodose alla barns behov.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse för hur begreppet “kompis” kan användas i en förskolemiljö. Vi vill även öppna dörren för fler diskussioner kring begreppets betydelse.I arbetet lyfts vilken tidigare forskning det finns om vänskap i förskolan, dock inget direkt om begreppet “kompis”. Teoretiska aspekter som används är diskursanalys, begreppsanalys och en diskussion kring grupper. Utifrån dessa aspekter har empiri analyserats kring pedagogernas användande av begreppet “kompis” i förskolan och vad det kan ha för konsekvenser. Resultatet visar hur begreppet kan betyda olika för olika individer och i vilka situationer pedagogerna använder ordet strategiskt, främst för problemlösning samt när normer och värden förmedlas. Det synliggörs även hur begreppet kan betyda olika sett utifrån vilken kontext det används i. En konsekvens som pedagogerna nämner är när barnen använder ordet för att exkludera sina “kompisar”, en annan är att ordet kan överanvändas och därför förlora sin betydelse. I diskussionen reflekterar vi över begreppets betydelse sett utifrån resultaten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till undervisning somstimulerar alla barns språkutveckling. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer där verksammapedagoger svarat utifrån en ostrukturerad intervjuguide. Den insamlade data har analyserats genom attta avstamp i det sociokulturella perspektivet, vilket lägger tonvikten på att barn och pedagoger lär sig isociala sammanhang. Resultaten visar att utifrån pedagogernas beskrivningar i studien så lär sigbarnen språk i samspel med andra barn och vuxna. Därför behöver pedagogen vägleda barnen i deraslärprocesser och fånga barnens uppmärksamhet för att kunna undervisa utifrån barnens olikaförutsättningar. Pedagogerna i studien beskriver också att barn lär sig bättre med hjälp av konkretmaterial såsom bilder, knippor, TAKK etc. då fantasi utvecklas och lärandet blir mer begripligt. Denämner att genom att använda verktyg som stöd kan barnen agera och kommunicera i de olika socialamötena. Samtidigt finns en övertygelse i pedagogernas utsagor om barngruppens storleks betydelse,vilket är en viktig aspekt för pedagoger att driva språkundervisning. Pedagogerna beskriver att småbarngrupper gynnar barns språkliga färdigheter. För att kunna vara en närvarande pedagog och stöttabarnen i sin språkutveckling, anser pedagogerna att de bör tänka på barngruppens sammansättning.

I dagens samhälle utgör förskolor en viktig hörnsten i den samhällsstruktur som har byggts upp. Majoriteten av landets ett till femåringar deltar idag i förskolan och på många förskolor blir barngrupperna större än vad som rekommenderas av Skolverket. Det finns tydliga rekommendationer och riktlinjer gällande barns vistelseyta på förskolor från Skolverket och miljöförvaltningen. Även rekommendationer gällande storleken på barngrupperna är tydliga men trots det följs inte dessa på många förskolor av ekonomiska skäl. I samband med litteraturstudier har det gjorts studiebesök på fyra befintliga förskolor där olika pedagoger har intervjuats. Detta har gett mer kunskap om styrkorna respektive bristerna i förskolorna. Tillsammans med lagkrav, riktlinjer och pedagogernas erfarenheter har typförskolan Tårtan gestaltats, en förskola byggd ur barnens perspektiv. Typförskolan är flexibel med en planlösning utformad för att passa barngrupper allt från 17–24 barn. Storleken på barngrupperna ska avgöras utifrån förskolans ekonomiska förutsättningar men trots större barngrupper ska det inte vara en riskfaktor för verksamheten då tack vare den genomtänkta planlösningen. / In today's society, preschools constitute an important cornerstone of the social structure that has been built up. The majority of the country's one to five-year-olds participate today in preschools and in many preschools, the children's groups become larger than what is recommended by the Swedish National Agency for Education. There are clear recommendations and guidelines regarding children's accommodation at preschools from the National Agency for Education and Environmental Management. Even recommendations regarding the size of the children's groups are clear, but in spite of this, they are not observed at many preschools for economic reasons. In connection with literature studies, study visits have been made to four existing preschools where different educators have been interviewed. This has given more knowledge about the strengths and shortcomings of preschools. Together with legal requirements, guidelines and educators' experiences, the pre-school Tårtan has been formed, a preschool built from the children's perspective. The preschool is flexible with a floor plan designed to fit children's groups ranging from 17-24 children. The size of the children's groups should be determined on the basis of the pre-school's financial conditions, but despite the larger children's groups it should not be a risk factor for the business due to the planned planning.