Syftet med den här uppsatsen är att tolka Janne i Peter Pohls Janne, min vän utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Genom att använda mig av queerteorins tankar om kön/genus, normalitet och identitet tror jag mig kunna ge en alternativ bild av Jannes liv. Mitt mål är att försöka hitta en bild som skiljer sig från den, så ofta förekommande i tidigare forskning, om flickan som måste klä ut sig till kille för att ha en chans till frihet. Istället kommer jag fokusera på hur Janne, i vänskapen med Krille och gänget, får möjlighet att skapa en identitet och ett liv på egna premisser.

Facebook är en social nätverkstjänst som används av ett mycket stort antal människor runt om i världen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om den ökade interaktionen via Facebook har förändrat vår syn på vänskapsbegreppet och på vilket sätt identitetsskapandet på Facebook skiljer sig från den fysiska världen. För det första ska undersökas om olika personer anser att interaktionen med ”vänner” på Facebook på något sätt har ändrat deras syn på vänskap eller deras relationer överhuvudtaget. Med andra ord, är det rätt att tala om ”vänner” i samband med Facebook, och i så fall på vilket sätt? Den andra frågan är vilka möjligheter Facebook erbjuder för människor för identitetsskapandet och på vilket sätt människor väljer att utnyttja dem . Är det möjligt att genom Facebook påverka sin sociala identitet på ett sätt som inte är möjligt i den fysiska världen? Som teoretisk bakgrund används Anthony Giddens identitetsteori och Erving Goffmans dramaturgiska teori om interaktion. En kortfattad redogörelse av dessa teorier presenteras i uppsatsen. För att ge en bakgrund till frågeställningarna undersöks vad vänskap är som idé eller idealbild. Vidare presenteras en kort översikt av Facebook, och en teknisk beskrivning av de funktioner på tjänsten som är relevanta, t.ex. hur man blir ”vän” med någon på Facebook. Tidigare forskning om Facebook som är relevant för uppsatsen tas också upp. Huvuddelen av uppsatsen bygger på en analys av intervjuer som gjorts med fyra Facebookanvändare. De har fått berätta hur de använder tjänsten, vilken relation de har till personer som de har kontakt med via Facebook och hur de uppfattar andra användare. Slutsatsen är att Facebook inte anses ha någon inverkan på riktig vänskap men att tjänsten underlättar kommunikationen med vännerna. Däremot gör Facebook att man kan stärka sina relationer med bekanta personer utanför den närmaste vänkretsen. När det gäller identitetsskapandet på Facebook så verkar det som om alla möjligheter som finns att visa en förbättrad bild av sig själv är så kända att sådana försök ofta bemöts med skepsis.

Detta arbete fokuserar på spelarens känsla av prioritering mellan olika spelkaraktärer med fokuset på valet mellan en bästa vän eller ett kärleksintresse då dessa typer av relationer är en sådan central aspekt till spelarens upplevelse. För att undersöka detta har det utvecklats ett textbaserat spel där 10 deltagare blev uppdelade i två grupper i en kvalitativ studie där de behövde välja mellan en bästa vän eller ett kärleksintresse inom olika scenarion där den enda skillnaden mellan versionerna var vilken karaktär som var vännen eller kärleksintresset. Deltagarna intervjuades sedan och en analys av den insamlade data tyder på att spelaren tenderar att prioritera ett kärleksintresse när det finns bristande information om karaktärerna innan de börjar resonerar utifrån karaktärernas situation och personlighet inför deras val. För framtida arbete så skulle det vara intressant att inkludera olika variabler som skulle kunna påverka spelarens prioritering såsom audiovisuella aspekter eller olika personlighetstyper, då denna undersökning uteslöt många påverkande aspekter och gav deltagarna en större frihet i hur de såg och tolkade karaktärerna. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Syftet med den här studien är att få en större förståelse för hur begreppet “kompis” kan användas i en förskolemiljö. Vi vill även öppna dörren för fler diskussioner kring begreppets betydelse.I arbetet lyfts vilken tidigare forskning det finns om vänskap i förskolan, dock inget direkt om begreppet “kompis”. Teoretiska aspekter som används är diskursanalys, begreppsanalys och en diskussion kring grupper. Utifrån dessa aspekter har empiri analyserats kring pedagogernas användande av begreppet “kompis” i förskolan och vad det kan ha för konsekvenser. Resultatet visar hur begreppet kan betyda olika för olika individer och i vilka situationer pedagogerna använder ordet strategiskt, främst för problemlösning samt när normer och värden förmedlas. Det synliggörs även hur begreppet kan betyda olika sett utifrån vilken kontext det används i. En konsekvens som pedagogerna nämner är när barnen använder ordet för att exkludera sina “kompisar”, en annan är att ordet kan överanvändas och därför förlora sin betydelse. I diskussionen reflekterar vi över begreppets betydelse sett utifrån resultaten.

Syftet med denna studie var att undersöka om upplevd impulsivitet hos en potentiell vän kan påverka män respektive kvinnors vilja att vara vän med den personen.   Studien genomfördes med en 2x2 oberoende mätning med mellangruppsdesign. Den beroende variabeln var skattning av viljan till vänskap. Första oberoende variabeln var personlighetstyp som presenterades i två olika scenarier med två betingelser; impulsiv och eftertänksam. Den andra oberoende variabeln var kön med två betingelser; man och kvinna. Båda scenarier var identiska förutom omformuleringar beroende på betingelse. Självskattad vänskapskvalité och självskattat personlighetsdrag kontrollerades för. Tidigare forskning baserad på barn har visat att impulsiva barn blivit mer avvisade och mer impopulära än andra barn. Genom att undersöka hur vuxnas vilja att vara vän med en person påverkas beroende på hur personen beter sig är därför aktuellt eftersom det då kan framkomma om detta förekommer även i vuxen ålder. En 2x2 oberoende ANOVA visade att det fanns en interaktionseffekt mellan Kön x Scenario vilket indikerar att kön och scenario spelade stor roll för den beroende variabeln. Studien visade att kön hade en påverkan på resultatet; kvinnor var mindre benägna till att vara vän med en impulsiv person jämfört med en eftertänksam person. För männen i undersökningen spelade inte scenario någon roll gällande viljan att vara vän vilket indikerar på att de bryr sig mindre om en potentiell vän är impulsiv eller eftertänksam. Möjligen kan det vara att kvinnor lägger mer energi på sina vänskapskretsar och hur en potentiell vän ska bete sig i större utsträckning än vad män gör. / The aim with this study was to investigate whether perceived impulsivity of a potential friend can affect men’s and women’s willingness to be friends with that person. The study was conducted with a 2x2 independent measurement with a between groups design. The dependent variable was a self-assessed rating of the will of friendship. The first independent variable was the personality type that was presented in the two different scenarios with two conditions; impulsive and thoughtful. The second independent variable was gender which also had two conditions; men and women. The scenarios was identical except for some language changes depending on the condition. Self-assessed rating of friendship quality and self-assessed rating of personality traits were controlled for. Previous research based on children has shown that impulsive children become more peer rejected and unpopular than other children. By examining how adults’ willingness to be friends with a person is affected, depending on the other person’s behavior, it may be concluded that this rejection even occurs in adulthood. A 2 x 2 independent ANOVA indicated that there was an interaction effect between Gender x Scenario which means that gender and scenario had a great influence on the dependent variable. The study indicated that gender had an impact on the result; women were less likely to be friends with an impulsive person compared to a person that is thoughtful. The two different scenarios did not matter for the men in this study regarding the will to be friends, which indicates that they did not care about if a potential friend was impulsive or thoughtful. This could possibly depend on that women put greater effort in their relationships with their friends and more thought in how a potential friend should behave to a greater extent than men do.

Bakgrund:Att vara ung och få en kronisk sjukdom innebär för de flesta en omvälvande förändring i livet som kan påverka hela familjen. Diabetes typ 1 kräver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermätning, att hålla en särskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervärdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lågt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer råd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Studien var baserad på 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Studien betonade vikten av att sjuksköterskan, den diabetesutbildade sjuksköterskan och föräldrarna i hanteringen av diabetesvård riktar adekvat information till ungdomarna. Ungdomar som har en kronisk sjukdom uppnådde god compliance när de hade energi, viljestyrka, kände motivation samt tog eget ansvar för sin behandling. Störst påverkan på compliance hos dessa ungdomar är när familj och vänner kan medverka, därefter kommer sjukvårdens roll och på tredje plats kommer egenvården. Slutsats: Sjukdomen skapar påfrestningar på familjen och det är viktigt med stöd till den unge från familj- anhöriga och vänner, sjuksköterskan och läkaren. Ungdomar med diabetes typ 1 måste i sitt dagliga liv se till att hålla en jämn och stabil blodsockernivå för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Motion förbättrar känsligheten för insulin, ökar förbränningen av glukos, minskar hjärt- och kärlsjukdomar och förebygger fetma / Background: To be young and have a chronic disease involving the most revolutionary change in life that can affect the whole family. Type 1 diabetes requires a lot from adolescents and their families, such as to follow a regular schedule for insulin intake, blood glucose monitors, to keep a special diet and keep a regular diary of blood glucose control, regular physical activity and to deal with high or low blood sugar. Compliance describes how patients with specific disease follow advice and prescriptions. Aim: The aim of this literature study was to describe the factors that are important for compliance in adolescents with type 1 diabetes. Method: The study was based on 11 scientific articles in both quantitative and qualitative approach. Results: The study emphasized the importance of the nurse, the diabetic trained nurse, and that parents should in the management of diabetes care provide adequate information to adolescents. Adolescents who have a chronic disease achieved good compliance when they had the energy, willpower, motivation and felt responsibility. The factor that has the greatest impact on compliance in adolescents with type 1 diabetes is when family and friends can participate, then the medical establishments and in the third place comes self-care. Conclusion: The disease creates pressures on family and it’s important for the adolescence to have support from families, relatives and friends, nurses and doctors. Adolescents with type1 diabetes must in their daily lives try to keep a steady and stable blood sugar level in order to achieve good treatment outcomes. Exercises improve insulin sensitivity, increase the burning of glucose, reduce cardiovascular disease and prevent obesity.

Minion- en ordningsam vän i tvättstugan. Tvättstugan. En samhällstjänst som alla tar för givet eller en arena för dåligt beteende. Vad den än är så är den stället där beteenden som fusk med städning samt stulna tvättider och kläder sker vilket kan mynna ut i riktigt allvarliga bråk som polisanmäls. Att ändra på tvättstugan och hålla ett vakande öga över den kostar pengar och det har inte alla. Under dessa förhållanden kommer problemen som påträffas där, bara att fortsätta att existera tills alla tvättstugor stängs. Forskning har visat att bilder på ögon motarbetar beteenden som orsakar problem i tvättstugan. De skapar en omedveten känsla av övervakning som korrigerar beteenden genom medvetenheten om det dåliga beteendet, eller av rädslan att bli påkommen och bestraffad. När bilder på ögon har en så stor effekt på oss kommer en interaktiv robot försedd med ögon, röst och en snäll personlighet att ha samma effekt samt förstärka känslan av övervakning. Minion är en liten interaktiv robot som håller tvättstugans besökare sällskap och blir dess beskyddare. Minions huvuduppgift är att påminna tvättstugans besökare att de aldrig är ensamma där och därmed motarbeta dåligt beteende som förstärks på avskilda platser. Minion lyckas med det genom att kommunicera, sjunga, dansa, äta ludd från torktumlaren och berätta lite olika saker om världen och sitt eget liv. Till och med i sin tystnad orsakar Minion känslan av övervakning för den som vistas i tvättstugan. Tyvärr är den existerande prototypen bara ett skal och inte en funktionell robot, därför förklarades Minions funktioner muntligt och med hjälp av bilder under användarstudien. Minion mottogs med spänning och godkännande och det visade sig att Minions alla funktioer är relevanta och uppfylls till fullo. Minion skulle kunna vidareutvecklas till andra områden av vardagslivet där en interaktiv robot kan vara användbar, som att förbättra livskvaliteten för människor i behov av en kamrat. / Minion- an orderly friend in the common laundry room The common laundry room. A service to society that everyone takes for granted or an arena for bad behavior. In either case, it is a place where cheating with cleaning up after yourself as well as hijacking appointments and stealing other people’s belongings can lead to really serious fights that are reported to the police. Changing the common laundry room and keeping a waking eye on it, costs a lot of money something that not everyone has access to. Under these circumstances, the problems found there will simply go on existing until all common laundry rooms are shut down.  Research has proven that pictures of eyes can counter act behaviors similar to the ones causing trouble in the common laundry room. These pictures cause an unconscious feeling of being watched that will correct such behaviors either by creating consciousness of the bad behavior or the fear of being caught and then punished. As pictures of eyes have such a severe effect on us, an interactive robot with eyes, a voice and a kind personality will have the same effect as well as reinforce the feeling of being watched. Minion is a small interactive robot that keeps the common laundry room’s visitors company while being its patron. Minion’s main task is to remind the visitors that they are never there alone and can therefore counteract such bad behavior that is reinforced in secluded spaces. Minion succeeds in doing so by having the ability to communicate, sing, dance, eat fluff from the drier and recount facts about the world and its own life. Even while being silent it causes the same feeling of being watched for the ones being in the common laundry room with it. Unfortunately the existing prototype is that only of a shell and not a fully functional robot, as of which Minion’s functions had to be explained through pictures and reenactments during the user study that was made. Minion was embraced with excitement and approval and the case study proved that all of Minion’s functions are relevant as well as completely fulfilled. Minion could be further developed to other areas of daily life where an interactive robot could be of some use, such as in improving the quality of life for people in need of a companion.

The author has attempted a dubbleedged purpose, as indicated by the title. The author firstly deals with Pereboom; begining with his so-called ‘wild coincidence’-argument, by which Pereboom claims agent-causation to be unlikely. The author argues that this argument lacks both scope and strenght. The author then deals with the question of compatiblity between physics and agent-causation as related to Pereboom’s basic problematization; whether agent-causation would or would not diverge from what is expected (from any other event) given our best physical theories. This results in a strong criticism against Pereboom’s whole position, and a positive argument for agent-causation. After the first purpose is achieved, the author turns to the purpose indicated by the subtitle. The author presents a general criticism against the field of metaethics concerning the question of free will. The author also makes suggestions for a possible solution. / Författaren har, som titeln indikerar, tagit på sig ett tveeggat problem. Först hanterar författaren Pereboom; och börjar med hans så kallade ‘wild coincidence’-argument, med vilket Pereboom hävdar att agentkausalitet är osannlik. Författaren menar att detta argument saknar både omfång och styrka. Författaren hanterar sedan frågan om kompatibilitet mellan fysik och agentkausalitet, så som den är relaterad till Perebooms grundläggande problematisering; huruvida agentkausalitet skulle eller inte skulle avvika från vad som vi förväntar oss (givet någon annan händelse) från våra bästa fysiska teorier. Detta resulterar i en stark kritik mot Perebooms hela position, och ett positivt argument för agentkausalitet. Efter att det första syftet är avklarat, så vänder sig författaren till undertitelns syfte. Författaren presenterar en generell kritik mot fältet metaetik avseende frågan om fri vilja. Författaren föreslår även en möjlig lösning på problemet.