Det finns en pågående debatt om hur förskollärarkroppen påfrestas i yrket och hur komplexiteten i förskolans dubbla uppdrag får förskollärarna att fundera hur länge kroppen kommer att hålla. Tidigare forskning problematiserar att förskolans dubbla uppdrag upplevs som en dikotomi, vilket får konsekvenser för förskollärare att finna balans mellan omsorg och lärande. I likhet med detta visar forskning som studerat förskollärares kroppsliga kunskap, att den är beroende av organisatoriska förutsättningar för att bibehålla kvalitén. Den aktuella studien syftar till att fördjupa förståelsen för förskollärares kroppsliga kunskap samt hur kroppen spelar in i yrkesvardagen. Studien tar avstamp i en kvalitativ ansats där åtta förskollärare intervjuades. Genom en reflexiv tematisk analys analyserades intervjuerna som resulterade i en djupare förståelse för kroppens betydelse för förskolläraryrket. Resultatet belyser den komplexitet som finns i förskolans dubbla uppdrag som problematiserar förskolläraryrket ur ett kvalitets- och hållbarhetsperspektiv. Studiens slutsats är att det behövs mer forskning som studerar förskollärares kroppslighet och vilken betydelse kroppen och kroppslig kunskap har för förskolans kvalitet.

Syftet med denna studie var att undersöka om upplevd impulsivitet hos en potentiell vän kan påverka män respektive kvinnors vilja att vara vän med den personen.   Studien genomfördes med en 2x2 oberoende mätning med mellangruppsdesign. Den beroende variabeln var skattning av viljan till vänskap. Första oberoende variabeln var personlighetstyp som presenterades i två olika scenarier med två betingelser; impulsiv och eftertänksam. Den andra oberoende variabeln var kön med två betingelser; man och kvinna. Båda scenarier var identiska förutom omformuleringar beroende på betingelse. Självskattad vänskapskvalité och självskattat personlighetsdrag kontrollerades för. Tidigare forskning baserad på barn har visat att impulsiva barn blivit mer avvisade och mer impopulära än andra barn. Genom att undersöka hur vuxnas vilja att vara vän med en person påverkas beroende på hur personen beter sig är därför aktuellt eftersom det då kan framkomma om detta förekommer även i vuxen ålder. En 2x2 oberoende ANOVA visade att det fanns en interaktionseffekt mellan Kön x Scenario vilket indikerar att kön och scenario spelade stor roll för den beroende variabeln. Studien visade att kön hade en påverkan på resultatet; kvinnor var mindre benägna till att vara vän med en impulsiv person jämfört med en eftertänksam person. För männen i undersökningen spelade inte scenario någon roll gällande viljan att vara vän vilket indikerar på att de bryr sig mindre om en potentiell vän är impulsiv eller eftertänksam. Möjligen kan det vara att kvinnor lägger mer energi på sina vänskapskretsar och hur en potentiell vän ska bete sig i större utsträckning än vad män gör. / The aim with this study was to investigate whether perceived impulsivity of a potential friend can affect men’s and women’s willingness to be friends with that person. The study was conducted with a 2x2 independent measurement with a between groups design. The dependent variable was a self-assessed rating of the will of friendship. The first independent variable was the personality type that was presented in the two different scenarios with two conditions; impulsive and thoughtful. The second independent variable was gender which also had two conditions; men and women. The scenarios was identical except for some language changes depending on the condition. Self-assessed rating of friendship quality and self-assessed rating of personality traits were controlled for. Previous research based on children has shown that impulsive children become more peer rejected and unpopular than other children. By examining how adults’ willingness to be friends with a person is affected, depending on the other person’s behavior, it may be concluded that this rejection even occurs in adulthood. A 2 x 2 independent ANOVA indicated that there was an interaction effect between Gender x Scenario which means that gender and scenario had a great influence on the dependent variable. The study indicated that gender had an impact on the result; women were less likely to be friends with an impulsive person compared to a person that is thoughtful. The two different scenarios did not matter for the men in this study regarding the will to be friends, which indicates that they did not care about if a potential friend was impulsive or thoughtful. This could possibly depend on that women put greater effort in their relationships with their friends and more thought in how a potential friend should behave to a greater extent than men do.