<p>Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats. Ambivalensen mellan dessa två poler finns, med skiftande balans, inom alla informanterna. Positivt intresse, nyfikenhet, positiva erfarenheter, förståelse och respekt för, och en önskan om samhörighet med, de asylsökande, medlidande samt en insikt i och tacksamhet för den egna situationen märks bland de positiva aspekterna. Till misstänksamheten hör negativa erfarenheter, brist på respekt, ett ansvarsöverlämnande, åsikten att det annorlunda är störande samt ett avstånd till de nytillkomna. Resultatet visar även att majoritetsbefolkningen blivit van vid att leva nära människor från andra kulturer.</p>

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats. Ambivalensen mellan dessa två poler finns, med skiftande balans, inom alla informanterna. Positivt intresse, nyfikenhet, positiva erfarenheter, förståelse och respekt för, och en önskan om samhörighet med, de asylsökande, medlidande samt en insikt i och tacksamhet för den egna situationen märks bland de positiva aspekterna. Till misstänksamheten hör negativa erfarenheter, brist på respekt, ett ansvarsöverlämnande, åsikten att det annorlunda är störande samt ett avstånd till de nytillkomna. Resultatet visar även att majoritetsbefolkningen blivit van vid att leva nära människor från andra kulturer.

The aim of this study was to investigate people’s ability to detect deception and if variables such as birth order, personality and suspiciousness affect this ability. The study was conducted at Växjö University with students as participants (n = 278). A film of two people arguing both for and against their own personal opinions was constructed and participants assessed credibility on a categorical scale (Honest/Dishonest). Neither birth order nor level of suspiciousness revealed significant differences as pertains to credibility attribution. In this study, personality traits showed small differences in that a low degree of Conscientiousness and possibly a high degree of Openness can predict lie bias (more correct classified lies). This study also showed that a truth and lie bias is predicted by positive respectively negative opinions. / Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader mellan människor och deras förmåga att upptäcka vilseledande information. Syskonplacering, personlighet och misstänksamhet ställdes mot deltagarnas trovärdighetsklassificeringar. Studien genomfördes på Växjö universitet och deltagarna bestod av studenter (n = 278). En film med två personer vilka argumenterade för och emot sina personliga åsikter konstruerades där deltagarna bedömde trovärdighet genom en kategorisk skala (Ärlig/Oärlig). Inga skillnader fanns mellan varken syskonplacering eller misstänksamhet och trovärdighetsbedömning. Personlighet gav små skillnader i trovärdighetsbedömning genom att låg grad av Conscientiousness och eventuellt hög grad av Openness predicerade lögnbias (fler korrekt klassificerade lögner) i denna studie. Studien visade även att sannings- och lögnbias prediceras av positiva respektive negativa åsikter i talarens påståenden.

<p>The aim of this study was to investigate people’s ability to detect deception and if variables such as birth order, personality and suspiciousness affect this ability. The study was conducted at Växjö University with students as participants (n = 278). A film of two people arguing both for and against their own personal opinions was constructed and participants assessed credibility on a categorical scale (Honest/Dishonest). Neither birth order nor level of suspiciousness revealed significant differences as pertains to credibility attribution. In this study, personality traits showed small differences in that a low degree of Conscientiousness and possibly a high degree of Openness can predict lie bias (more correct classified lies). This study also showed that a truth and lie bias is predicted by positive respectively negative opinions.</p> / <p>Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader mellan människor och deras förmåga att upptäcka vilseledande information. Syskonplacering, personlighet och misstänksamhet ställdes mot deltagarnas trovärdighetsklassificeringar. Studien genomfördes på Växjö universitet och deltagarna bestod av studenter (n = 278). En film med två personer vilka argumenterade för och emot sina personliga åsikter konstruerades där deltagarna bedömde trovärdighet genom en kategorisk skala (Ärlig/Oärlig). Inga skillnader fanns mellan varken syskonplacering eller misstänksamhet och trovärdighetsbedömning. Personlighet gav små skillnader i trovärdighetsbedömning genom att låg grad av Conscientiousness och eventuellt hög grad av Openness predicerade lögnbias (fler korrekt klassificerade lögner) i denna studie. Studien visade även att sannings- och lögnbias prediceras av positiva respektive negativa åsikter i talarens påståenden.</p>