Global ETD Search

1	RastskoJ : Ett dokumenterat utvecklingsarbete på en skola Drott, Maria January 2014 (has links) Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av. Rastaktivitet fysisk aktivitet kamratrelationer delaktighet rast kamrat skolgård meningsfull skolgårdsmiljö.
2	Fart Kamrat Berg Bring, Josefine January 2016 (has links) Rörelse och den sociala samvaron ligger i fokus i förskolans pedagogik och byggnaden är utformad för att understödja det med hjälp av dess form, öppenhet, och flexibilitet. Möjligheten att ändra salarnas storlek gör rummen mer användbara utifrån olika behov som uppstår i undervisningen och leken. Den nedsänkta huskroppen formar en kuperad och varierad omkringliggande miljö som uppmuntrar barnen till spring och lek. Den invändiga öppna planlösningen och alla gemensamma utrymmen skapar möjlighet till många möten mellan alla barnen och skapar en gemenskap. / Movement and social interaction are the main focus of this preschools philosophy, and the building is designed to support that with the help of its shape, transparency, and flexibility. The ability to change the size of the rooms makes the areas more useful based on different needs that arise in the education and the children’s play. The underground part of the building forms a hilly and varied surrounding environment that encourages kids to run and play. The interior open floor plan and all common areas create the opportunity for many meetings between all the children and it creates a community. Förskolan Fart Kamrat Solna EQ Rörelse Architecture Arkitektur
3	Hur ser den sociala interaktionen i rastmiljöer ut? : En studie om elevernas tillvaro på rasten. Eliasson, Annica, Sundkvist, Emelie January 2018 (has links) Denna studies syfte är att beskriva elevers och pedagogers uppfattningar om den sociala interaktionen i rastmiljöer vid två skolor. Denna studie har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Studiens skribenter har valt att använda ostrukturerade- och semistrukturerande intervjuer som metod, för att undersöka elevernas och pedagogernas uppfattningar om den sociala interaktionen i rastmiljöerna. I resultatet har det framkommit att eleverna anser att trygghet är detsamma som att någonting är roligt, det är viktigt att ha kompisar, känna sig trygg på rasten och att det finns många vuxna ute på skolgården. Rastvädarna anser att utomhuspedagogiken är lika viktigt som lärandet i klassrummet. Rastvärdarna arbetar aktivt med inkludering och konflikthantering för att alla elever ska känna trygghet under rasten. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p> Lärmiljö kamrat kompis otrygg rast rastaktivitet rastvärd social interaktion skolgård trygg. Educational Sciences Utbildningsvetenskap
4	Att formulera och förmedla mål i grundskolans tidiga år Nicolaysen, Veronica January 2018 (has links) Syftet med denna studien är att ta reda på hur lärare anpassar de mål som presenteras i kursplanen och förmedlar dem till eleverna på ett tillgängligt och begripligt sätt för. Detta undersöks för att ta reda på mer om hur man kan arbeta för ett lärande där eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem och mot vilka kriterier de kommer bedömas. Detta kommer undersökas med hjälp av intervjuer där resultatet sedan ställs mot Jönssons (2013) tankar kring vad som behövs för ett elevaktiv lärande. Det visade sig att de tillfrågade lärarna arbetar olika med hur mål formuleras och förmedlas, olikheter som baseras på lärarnas olika erfarenheter och klasskonstellationer som formar deras sätt arbete med målkommunikation och målorientering. Genom att visa på hur lärare kan anpassa mål och kommunicera dem är förhoppningen att fler lärare, och i förlängningen fler elever, kommer jobba utifrån ett arbetssätt där eleverna är involverade och medskapare av förutsättningarna för sitt lärande. målorientering självreglerat lärande elevaktivt lärande återkoppling kamrat- och självbedömning. Educational Sciences Utbildningsvetenskap
5	”Ja men vi är kompisar” – om begreppet ”kompis” och dess innebörd i förskolan Roth, Jennie, Jerlebrink, Lovisa January 2018 (has links) Syftet med den här studien är att få en större förståelse för hur begreppet “kompis” kan användas i en förskolemiljö. Vi vill även öppna dörren för fler diskussioner kring begreppets betydelse.I arbetet lyfts vilken tidigare forskning det finns om vänskap i förskolan, dock inget direkt om begreppet “kompis”. Teoretiska aspekter som används är diskursanalys, begreppsanalys och en diskussion kring grupper. Utifrån dessa aspekter har empiri analyserats kring pedagogernas användande av begreppet “kompis” i förskolan och vad det kan ha för konsekvenser. Resultatet visar hur begreppet kan betyda olika för olika individer och i vilka situationer pedagogerna använder ordet strategiskt, främst för problemlösning samt när normer och värden förmedlas. Det synliggörs även hur begreppet kan betyda olika sett utifrån vilken kontext det används i. En konsekvens som pedagogerna nämner är när barnen använder ordet för att exkludera sina “kompisar”, en annan är att ordet kan överanvändas och därför förlora sin betydelse. I diskussionen reflekterar vi över begreppets betydelse sett utifrån resultaten. barn barngrupp förskola kamrat kamratskap kompis pedagoger vän vänskap Social Sciences Samhällsvetenskap
6	Vad gör en kompis till en kompis? Jansson, Mathias, Nieminen, Roger January 1992 (has links) Många problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lärare ställs man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet väldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men måste trots allt i rollen som lärare handskas med ovanstående problem. Därför vill vi genom att ställa frågan ”Vad gör en kompis till en kompis?” synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis. Att få reda på barnens tankar vid kamratval gör en själv bättre rustad för att kunna hjälpa elever att lyfta fram sådana egenskaper som främjar goda kamratrelationer. Goda kamratrelationer motverkar ett tufft klimat i skolan. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.Roger Nieminen har senare bytt efternamn till Norman. religionsdidaktik vänskap kamrat kamratskap kompis relationer klassrumsklimat mobbing livsfrågor etik HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi Sociology of religion Religionssociologi Subject didactics Ämnesdidaktik

1

Page generated in 0.0376 seconds