Studien har som syfte att skapa kunskap om vad rastverksamhet kan bidra till utifrån fritidslärares erfarenheter. Rastverksamhet har blivit allt vanligare med tiden och vi ville undersöka hur det kommer sig att det blivit så populärt och vad syftet med rastaktiviteter är. Vi ville även ta reda på vad rastaktiviteter bidrar med, vad gäller barns lärande och utveckling. Studien är konstruerad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kommunikation och samspel. Detta för att undersöka vad fritidslärare säger om aktiviteter på rasten och vad de erbjuder barnen på sina skolor. Detta är en kvalitativ studie gjord med observationer och intervjuer som metod. Vi har genomfört observationer för att se hur fritidslärare förhåller sig till barnen under rastaktiviteter på en skola, för att sedan kunna forma intervjufrågor utifrån observationerna Vi har intervjuat fritidslärare som aktivt arbetar med rastaktiviteter på sina skolor. Resultatet visar att fritidslärare och barns delaktighet i lekar skapar en mer meningsfull och glädjande rast. Rastverksamhet minskar även antalet konflikter som tas med in i klassrummet och lärarna kan påbörja lektionen på en gång. Rastverksamhet och rastaktiviteter leder till att skolorna får ett tryggare socialt klimat.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus. Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt. Samtliga elever är införstådda med att rastaktiviteten pågår utomhus. Inflytande på vilka aktiviteter som erbjuds har eleverna genom att de kan lämna in lappar med önskemål på till den ansvarige fritidspedagogen. Det eleverna uppger som positivt är att fritidspedagogen känner eleverna till namn och att eleverna blandas i olika årskurser. När fritidspedagogen deltar i rastaktiviteterna känner eleverna sig trygga och det gör dem lugna. Eleverna upplever stor skillnad på rasten då det inte är någon rastaktivitet, eftersom pedagoger som är rastvärdar bara hinner vakta elever och inte delta i leken. Sammanfattningsvis ser vi att den pedagogledda rastaktiviteten har framtiden för sig.

Syftet med studien har varit att undersöka vilken betydelse rast har ur ett pedagogiskt perspektiv. Rast upptar en betydande del av elevernas skoltid men dess syfte är inte alltid klargjort. Tidigare forskning visar stora fördelar med rast, dels för att rasten är ett nödvändigt avbrott i en lektion och dels för att rasten i sig är ett lärtillfälle. Genom att använda fokusgrupper har jag tagit del av totalt 16 elevers och pedagogers uppfattningar om rasten. Resultatet visar att rasten är komplex, där vuxna både behöver vara närvarande och kunna ge eleverna distans. Skolgårdsmiljön framträder som viktig för att eleverna ska trivas och för att bidra till rörelse och aktiviteter. Sammantaget framstår rasten som grundläggande för elevens lärande. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Avsikten med denna studie är att skapa kunskap om hur fritidslärare/pedagoger arbetar för att förbättra elevernas fysiska aktivitet. De frågeställningar som använts i studien är: Hur arbetar fritidsläraren/pedagogen för att främja elevernas fysiska hälsa? samt hur arbetar fritidslärarna/pedagogerna för att främja den fysiska aktiviteten hos eleverna? Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer både i par och individuellt med sju legitimerade fritidslärare/pedagoger vid fyra olika grundskolor. Utifrån KASAM analyserades studiens empiri och fyra huvudkategorier framkom. Studiens resultat påvisar att rastaktiviteten har en väsentlig funktion inom skolans verksamhet och det av flera anledningar. Enligt respondenterna skapas samverkan, glädje och gemenskap som ger positiva effekter på elevernas fysiska och psykiska hälsa. Studieresultatet bekräftar likväl att fritidslärarna/pedagogerna fyller en viktig funktion, en funktion som innefattar att stötta och peppa eleverna samt skapa tillfällen för informella lärandesituationer. Slutsatsen blir att rastaktiviteterna fyller en viktig funktion både inom det fysiologiska samt psykologiska samtidigt som rastaktiviteterna bidrar till en förbättrad hälsa hos eleverna. Studien påvisar likväl att stöttningen framför allt från skolornas rektorer har haft stor betydelsen, enligt respondenterna. Detta eftersom det är med hjälp av rektorns stöd som fritidslärarna/pedagogerna har fått möjlighet till dels att utforma rastaktiviteten som fenomen likväl som de fått möjlighet till att vidareutbilda sig med hjälp av kurser.

Examensarbetets syfte är att se om rastaktiviteter kan främja den allmänna hälsan hos eleverna, vilket bland annat berör den fysiska hälsan där vi upplever att ett möjligt problem eller en riskfaktor finns. Ett av problemen är hur det digitaliserade samhället växer fram allt mer och skapar mindre fysisk aktivitet. Studien genomfördes av en kvalitativ undersökning där vi genomförde sex digitala semistrukturerade intervjuer med utbildad personal på fyra olika skolor. Analysen av empirin gjordes genom det salutogena- och patogena synsättet på hälsa. Resultatet och slutsatsen av de semistrukturerade intervjuerna visar att den sociala hälsan hade en större inverkan vid rastaktiviteter men att den fysiska- och psykiska hälsan främjar elevernas hälsa genom att rastaktiviteter erbjuds, där eleverna kan välja att delta eller inte.

Syftet med detta projekt var att implementera en ny Skolgårdsmodell för fritidshemslärarna som främjade både elever och personal till en aktiv rastsituation. Modellen innefattade tre olika roller som benämndes Djupdykare, Helikopter samt Lots där samtliga innefattade olika sätt att vara aktiv rastvärd på. Projektet utfördes på en stor skola med fokus på elever i årskurs 3. Projektet grundade sig i den vetenskapliga teorin pragmatism och utgick mer specifikt utifrån John Deweys synsätt och tankar inom det teoretiska perspektivet. Metodologin baserades på aktionsforskning där fyra aktioner beprövades tillsammans med elever och personal på fritidshemmet. Aktionerna utgick med inspiration av McNiffs (Wennergren, 2012) aktionsforskningsmodell: planera, agera, observera och reflektera. Empiriska data samlades in i form av informella samtal, observationer samt enskilda intervjuer av fritidshemslärarna i aktuell årskurs. Utifrån respons från intervjuerna blev projektet en uppskattad nyhetsaktion bland personalen på skolan. Resultatet visade att personalen upplevde ökad aktivitet hos eleverna under rastverksamheten och att personalen uppskattade tydligheten i sina roller.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundlärare och fritidslärare förhåller sig till raster, rasternas organisering samt ostrukturerade eller strukturerade aktiviteter under rasten. För att nå fram till detta så ställer vi oss frågorna, hur är rasterna organiserade? hur resonerar grundlärare samt fritidslärare gällande yrkesroller på rasten? samt vilka är rasternas och rastaktiviteternas bidrag ur intervjupersonernas perspektiv?De teoretiska perspektiven som ligger till grund för vår studie är positioneringsteorin och ramfaktorteorin, detta hjälper oss att se hur lärare positioneras samt vilka faktorer som påverkar hur rasterna organiseras. En kvalitativ metod har använts för att samla in material och detta genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien är att fritidslärare generellt befinner sig i en likvärdig position eller (i) en underordnad position. Grundlärarna hamnar i en överordnad position eller en underordnad position. De olika lärarna anser att eleverna först kan befinna sig i en underordnad position och med hjälp av rastaktivteter hamna i en likvärdig position. Studien visar även på att ramfaktorer kan begränsa eller möjliggöra för elevernas välbefinnande innan, under eller efter rasten.

No description available.

I denna studie undersöker vi barns aktiviteter på skolgården under raster samt om skolgårdens utformning kan påverka barnens val av aktiviteter. Vi har valt att göra denna studie utifrån ett genusperspektiv. Tillvägagångssättet för insamlingen av empirin utgjordes av en fallstudie som innehöll en observation på en skolgård. Resultatet i denna studie visar hur/vad/var pojkar och flickor är aktiva på skolgården. Resultatet pekar på skillnader mellan yngre och äldre barn. I de yngre åldrarna tycks aktivitetsvalen mellan pojkar och flickor vara relativt liknande, samt att barnen utan problem kan interagera och leka tillsammans i könsblandade konstellationer. Samtidigt visar studien att mellanstadiebarnens val av aktiviteter skiljs åt mellan pojkar och flickor i större utsträckning än för barnen på lågstadiet. Resultatet visar att barnen i mellanstadieåldern sällan leker könsblandat. Studiens resultat är baserat ur ett grupperspektiv och inte på individnivå, vi vill påpeka att det fanns pojkar och flickor i både låg- och mellanstadiet som stod utanför resultatets slutsats. Resultatet bekräftar de tydliga könsmönstren som råder i dagens samhälle med få undantag. Dessa undantag pekar på enskilda individer som medvetet eller omedveten väljer att bryta klassiska könsmönster i aktiviteter och lekar. I diskussionen kommer vi fram till att det råder klassiska stereotypa könsmönster i lekar och aktiviteter på skolgården. Pojkar och flickor på X-skolan verkar hålla sig till den genusmall som råder i samhället, exempelvis verkar mellanstadieflickorna inte vara beredd att genom leken offra den ”bild” av vad femininitet är. Istället ägnar flickorna sig åt stillasittande aktiviteter som passar den feminina mallen bättre.