I denna studie undersöker vi barns aktiviteter på skolgården under raster samt om skolgårdens utformning kan påverka barnens val av aktiviteter. Vi har valt att göra denna studie utifrån ett genusperspektiv. Tillvägagångssättet för insamlingen av empirin utgjordes av en fallstudie som innehöll en observation på en skolgård. Resultatet i denna studie visar hur/vad/var pojkar och flickor är aktiva på skolgården. Resultatet pekar på skillnader mellan yngre och äldre barn. I de yngre åldrarna tycks aktivitetsvalen mellan pojkar och flickor vara relativt liknande, samt att barnen utan problem kan interagera och leka tillsammans i könsblandade konstellationer. Samtidigt visar studien att mellanstadiebarnens val av aktiviteter skiljs åt mellan pojkar och flickor i större utsträckning än för barnen på lågstadiet. Resultatet visar att barnen i mellanstadieåldern sällan leker könsblandat. Studiens resultat är baserat ur ett grupperspektiv och inte på individnivå, vi vill påpeka att det fanns pojkar och flickor i både låg- och mellanstadiet som stod utanför resultatets slutsats. Resultatet bekräftar de tydliga könsmönstren som råder i dagens samhälle med få undantag. Dessa undantag pekar på enskilda individer som medvetet eller omedveten väljer att bryta klassiska könsmönster i aktiviteter och lekar. I diskussionen kommer vi fram till att det råder klassiska stereotypa könsmönster i lekar och aktiviteter på skolgården. Pojkar och flickor på X-skolan verkar hålla sig till den genusmall som råder i samhället, exempelvis verkar mellanstadieflickorna inte vara beredd att genom leken offra den ”bild” av vad femininitet är. Istället ägnar flickorna sig åt stillasittande aktiviteter som passar den feminina mallen bättre.