<p>Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (<em>Esox lucius</em>) och abborre (<em>Perca fluviatilis</em>) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (<em>Gasterosteus aculeatus</em>) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna. Jag undersökte födoval hos större gädda i två storlekskategorier som blev presenterade spigg, groplöja (<em>Leucaspius delineatus)</em> och löja (<em>Alburnus alburnus</em>) som alternativa byten i ett mesokosmexperiment. Även födoval av gädda i fält undersöks med maganalyser. Hypotesen var att större gädda är mindre känslig för spiggens taggar och därmed en potentiell predator som kan konsumera och top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund.</p><p>Resultaten visar att ingen av de två storlekskategorierna av gädda väljer att konsumera spigg. De kan därmed troligtvis inte top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Storleken kan vara avgörande för valet av föda då spiggen kan vara för liten och inte lönade nog för en stor predator men även taggarna på byten kan spela in.</p>

Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (Esox lucius) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna. Jag undersökte födoval hos större gädda i två storlekskategorier som blev presenterade spigg, groplöja (Leucaspius delineatus) och löja (Alburnus alburnus) som alternativa byten i ett mesokosmexperiment. Även födoval av gädda i fält undersöks med maganalyser. Hypotesen var att större gädda är mindre känslig för spiggens taggar och därmed en potentiell predator som kan konsumera och top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Resultaten visar att ingen av de två storlekskategorierna av gädda väljer att konsumera spigg. De kan därmed troligtvis inte top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Storleken kan vara avgörande för valet av föda då spiggen kan vara för liten och inte lönade nog för en stor predator men även taggarna på byten kan spela in.

Near Field Communication (NFC) är ett relativt nytt begrepp som har blivit mycket aktuellt under de senaste åren. NFC bygger på en redan befintlig teknik, som kallas Radio Frequency Identification (RFID), som är en teknik som har till uppgift att läsa information på avstånd med hjälp av radiovågor. NFC används redan flitigt i Japan, men har ännu inte riktigt slagit igenom i västvärlden. Det finns dock en del företag som anammat tekniken, då de använder den som exempelvis passerkort. Exempel på företag som använder sig av NFC i Sverige idag är ”ICA to go” och ”SAS”. Kollektivtrafiken använder sig i dagsläget av RFID vid betalning på bussar och spårvagnar. Det innebär att de kort som man stämplar på buss/spårvagn skickar radiovågar mellan kortet och den läsare som finns ombord på fordonet. Vår studie fokuserar på NFC i kollektivtrafiken, där vi har använt Västtrafik som studieobjekt genom hela studien. Fokus ligger på att undersöka kundnöjdheten kring om NFC skulle införas som ett betalningssystem hos kollektivtrafiken och vilka effekter det skulle kunna bli av ett införande. Ett annat fokusområde är kundnöjdheten vid betalning i dagsläget samt att använda NFC som ett betalningssätt. Det finns både positiva och negativa aspekter med den nya tekniken. Vi har i studien gjort en enkätundersökning för att ta reda på hur kunder ser på Västtrafiks betalningssätt i dagsläget. Frågor som ställdes handlade även om vad de tycker om att införa NFC på bussar och spårvagnar. Resultatet från enkätundersökningen har hjälpt oss att svara på frågeställningen som handlar om kundnöjdheten vid införandet av NFC hos kollektivtrafiken. För att komma fram till en relevant slutsats har, förutom enkätundersökning, tidigare forskning om NFC studerats. Det har legat stor vikt vid hur tekniken fungerar och i analysen har vi jämfört de olika betalningssätten med varandra och dragit paralleller med NFC-tekniken. Även hypotesprövningar har gjorts och analyserats kring ämnet. Studien visar att kunder är positiva till införandet av NFC som ett kompletterande betalningsalternativ. Detta leder i sin tur till en ökad kundnöjdhet i kollektivtrafiken, på grund av att kunder inte behöver registrera sig på någon hemsida för att köpa en biljett. Dessutom blir de heller inte beroende av något försäljningsställe för att ladda på sina buss- och spårvagnskort. / Program: Kandidatutbildning i informatik

The purpose of this bachelor thesis is to find how and if tags are used in Swedish library catalogues. Two different library catalogues from two different vendors were studied. One is from the Swedish company Axiell and the other one is from Open Library Solution. The tags were gathered from twenty books that were tagged in both catalogues. The books were a mix of both adults and children’s literature, and these were also from different genres.The following questions are asked: What features are user tags in comparison with classical indexing? What types of books are the most tagged? The theoretical framework of the thesis is based on F.W Lancaster´s theory about indexing.The result of this bachelor thesis is that tags are mostly used to identify the content of the books and the most popular type of tags is those who describe the content of the book. They are also used to identify what the books are or are used for, as a prizewinning novel or in an activity at the library. The group of users who are using tagging the most seems to be fantasy readers and possibly the library staff. The bachelor thesis ends in a discussion if libraries can learn from them what makes tagging interesting for library patrons.

The aim of this bachelor thesis is to study and analyze the impact of LibraryThing's tagmoderation process and tag cloud limits in the library catalog, and assess the differencesbetween tags on their web page and tags in “LibraryThing for Libraries”.Communication with personnel on LibraryThing regarding their moderation processwas established, and the results were then compared with the collected data in thisstudy. Tags from 20 different books, collected from 2 different library catalogs, onewith a tag limit of 15 and one with 25, and from LibraryThing's web page werecollected and analyzed. The theoretical framework of the thesis was based on J. T.Tennis, and the data were organized using a modified version of Golder &amp; Huberman'sseven different functions found in tags (2006).The results show that LibraryThing's claim that they only remove the inherentlypersonal tags are only partially true, since some other kinds of tags have disappeared aswell. In some cases a certain concept has been included in one book and excluded inanother. Tags concerning opinions or attributes of a book, have often been excluded,these could however serve as valuable forms of recommendations to other people,despite their personal context. The comparison between the library tag clouds limited toeither 15 or 25 tags suggested that tag clouds with an increased number of tags gave amore pronounced picture regarding the contents of the book. However, the number ofproblematic tags with synonymous or redundant information also increased when thesize of the library tag cloud grew.

Det här arbetet innefattar html 5 i avseendet beträffande användning av dess nya taggar/attribut redan nu, även fastän år som 2022 eller 2014 har nämnts av vissa när det gäller utvecklingsspråkets färdigställande. Intresset bakom arbetet uppstod baserat på några olika saker. Först och främst vid studerandet inom kursen "Webbteknisk Introduktion" (som läses i samband med Webbprogrammerare-programmets första år (hösten 2009), hos Linnéuniversitet) där användning av nya taggar, och påståenden avseende att språket redan då kunde börja användas, samt även utvecklingsspråkets namn (eftersom innefattningen av språket består av mycket mer än taggar/attribut) bidrog. Av de nytillkomna taggarna/attributen, har automatiska tester (via Javascript) gentemot de senaste versionerna av webbläsarna (Maj 2011 samt Augusti 2011) bestående av Internet Explorer, Opera, Mozilla Firefox, Apples Safari och Google Chrome genomförts. Operativsystemen webbläsarna körts under består av Mac OS X Server 10.6.7 och Windows 7 Professional (x86). Avseende resultatet visar det att webbläsarna överlag har omkring 80 till 90 % stöd för de nytillkommna taggarna, även fastän alla nya attribut stöds olika i webbläsarna. Slutsatsen av testerna visar därmed att det blir en övervägning i avseendet beträffande vad som kan/bör/skall brukas. / This essay is about html 5 and its tags/attributes can be used right now, even if years like 2022 or 2014 has been talked about for dates when the new language can be completely done. The interest behind the essay arose when I’ve studied in a computer course named “Webbteknisk Introduktion” at the Linnaeus University the autumn of 2009, inside the program: “Webbprogrammerare-programmet”. The course was mainly about html, but at one point we’ve also got to have our hands on the new thing – html 5. It was said at the same point in the course, that html 5 was more or less ready to use. Which caught my interest and wanted to get evidence about it. New tags/attributes have in this work been tested with JavaScript towards the latest web browsers (as of May 2011 and August 2011) consisting of: Internet Explorer, Opera, Mozilla Firefox, Apple Safari and Google Chrome. On top of Mac OS X Server 10.6.7 and Windows 7 Professional (x86). According to the final results, it shows that the tested browsers had about 80 to 90 percent support for the new tags, even if the attributes may vary. The final conclusion about the completed tests would then be that it’s more or less a choice of the things in the language he/she wants, or need to use, and so on.

This study aims to research the user perspective on interactions between authors, readers and the tagging system on the fanwork website Archive of Our Own. To answer the research questions a survey was made and sent out to users of the website via Tumblr and Reddit. In total 97 answers were received. The survey results and subsequent analysis showed us that users have similar preferences and opinions on tag usage, but have some differing opinions on the restrictions of the tag system and its affordances, as well as different views on other users’ tagging behaviors depending on if they are readers or authors. Much of the analysis stays consistent with the results of previous studies and suggestions for future research are given as a result of our own conclusions.

Den konstanta närvaron och fortsatta tillväxten av sociala medier har resulterat i en mängd utmaningar och desslika möjligheter för företag och hela industrier. Idag är Instagram och bloggar två av de mest framstående sociala medierna där användare, konsumenter, marknadsförare, påverkare och organisationer kan skapa synergier för att utöka både närvaro och bredda sin målgrupp.Syftet med denna studie är att befästa hur marknadsförare kan dra nytta av nya marknadsföringstekniker såsom taggar och länkar som påverkar svenska konsumenter i deras köpprocesser online. Studien genomfördes med hjälp av en online-baserad enkät distribuerad till 300 respondenter identifierade genom ett snöbollsurval. Resultaten som har framkommit indikerar att trovärdighet är en viktig komponent i hur konsumenter agerar på nätet och vilka reklambudskap de är benägna att lägga märke till och acceptera. Det har också noterats att taggar och länkar inte nödvändigtvis leder till ett köp, men att taggar och länkar fungerar som mellanhänder som väcker ett intresse bland konsumenterna. Vidare har det fastställts att de konsumenter som faktiskt klickar på en tagg eller länk efter att ha sett dem i större utsträckning faktiskt fullföljer med att göra ett köp, alternativt använder taggen eller länken som en inkörsport för att visa andra produkter på samma webbsida. Slutligen har det framkommit att den största motivationen bakom ett klick på en tagg eller länk är för att fördriva samt ett intresse eller en nyfikenhet kring produkten.Resultaten från denna studie presenteras på engelska och kommer inte agera som en representation av hela Sverige utan snarare som en spegling av existerande attityder inom det berörda urvalet. / The constant presence and continuous growth of social media has resulted in new challenges and opportunities for brands and entire industries. Today, Instagram and blogs are among the most popular and frequently used social media platforms where users, consumers, marketers, influencers, and brands communicate and can join forces to create synergies and expand their presence and widen their targeted audience.The purpose of this study is to establish in which ways marketers can use the new marketing techniques of tags and ad links on Instagram and blogs that affect Swedish consumers in their online purchasing processes. The study was conducted through the distribution of an online self-completion questionnaire to a snowball sample of 300 respondents. The results that have been reached are that trustworthiness connected to the source plays a big role in how consumers decide to act online, and which advertising messages they are likely to seek out and accept. It has also been noted that the occurrence of tags and ad links does not necessarily have to result in a purchase, but that tags and ad links are important intermediaries that catches consumers attention and serves as a gateway. Once the tags and ad links have been noticed there is a great chance that the consumer will follow the link to the specifically linked product and make a purchase, or browse to through other products as a time passing activity, or due to a curiosity or interest in the product.The results of this study are presented in English and will most likely not serve as a representation of the entire Swedish population but more likely as a reflection of the attitudes existing within the concerned sampling frame.

The web has evolved much through the years. From being a place where author and reader were clearly distinguished, it now invites everyone to take part in the development of both content and technology. Social services are central in what is called Web 2.0. Wikis, blogs and folksonomies are all examples of how the users and their communities are key to the development of services. Collaborative writing, tags and API:s are central. Social services are given an extra dimension through integration. The purpose of this study was to investigate whether it was possible to integrate an encyclopedia with a photosharing service. The issue was whether it was possible to find relevant images to the article they were connected to. The method for examining the issue was to create a service which functions was investigated through user tests. Wickrpedia was created, which is an integration of Wikipedia and Flickr. Wikipedia is an encyclopedia in the shape of a wiki, while Flickr is used to store, organize and share photos. The result shows that the images added someting to the encyclopedia; it became more entertaining and pleasant and the users’ knowledge was increased. The relevance of the images was good. The service can and should be improved. The conclusion is still that the service worked well and was seen as an improvement by the users. / Webben har förändrats mycket de senaste åren. Från att tidigare haft en tydlig uppdelning mellan läsare och författare inbjuds nu alla att delta i utvecklingen av både innehåll och teknik. Sociala tjänster är det centrala i det som benämns Web 2.0. Wikis, bloggar och folksonomies är alla exempel på hur användarna och deras gemenskap är nyckeln till utveckling av tjänster. Kollaborativt skrivande, taggar och API:er är centrala. Sociala tjänster får en ytterligare dimension genom integrering. Denna studies syfte var att utreda hur det gick att integrera ett uppslagsverk med en fotodelningstjänst. Frågan är om det gick att göra på ett sådant sätt att bilderna hade relevans för de artiklar de kopplades till. Metoden för att utreda frågan var att skapa en tjänst vars funktion undersöktes med hjälp av användartester. Wickrpedia skapades, vilket är en intregrering av Wikipedia och Flickr. Wikipedia är en encyklopedi i form av en wiki, medan Flickr används för att förvara, organisera och dela med sig av bilder. Resultatet visar att bilderna tillförde något till uppslagsverket; det blev roligare och trevligare och användarna fick en ökad kunskap. Relevansen hos bilderna var god. Tjänsten har brister, och den går att vidareutveckla. Slutsatsen var ändå att tjänsten fungerade och var en förbättring för användarna.

I denna uppsats genomförs en intersektionell analys av Sarah J Maas bokserie Ett hov av taggar och rosor. Syftet är att analysera de två första böckerna, Ett hov av taggar och rosor och Ett hov av dimma och vrede utifrån ett intersektionellt perspektiv för att komma fram till hur tillgången till makt ser ut för Feyre. Jag undersöker hennes utveckling för att se hur hennes makt förändras från första till andra boken och för att komma fram till vilka likheter och skillnader som finns mellan alvernas rike och människornas land är ett intersektionellt utgångsläge relevant. För att komma fram till hur Feyres makt påverkas är det genus, klass- och rasperspektiv som kommer vara i fokus men ålder kommer också att diskuteras.  Det är intressant att studera Feyre som karaktär utifrån detta utgångsläge eftersom hon inte besitter de traditionella dragen hos kvinnan utan kan uppfattas vara normbrytande. Det är därför intressant att se hur hennes makt förändras mellan människorna och alvernas världar. Även att likställa förhållandet mellan alver och människor med rasism kan leda till intressanta reflektioner.  För att besvara mina frågeställningar utgår jag från en kvalitativ textanalys och har kommit fram till att Feyres makt förändras från första till andra boken. I första boken är hennes tillgång till makt begränsad från ett ras- och klassperspektiv medan hennes maktposition förändras förändras i andra boken både från ett genus, ras och klassperspektiv. I första boken är Feyres tillgång till makt begränsad som människa och fattig person men som kvinna finns inga begränsningar för henne. Det är inte förrän i andra boken som Feyres tillgång till makt ökar eftersom hon då förvandlas till en högalv. Feyre får då ett övertag som människor inte har och är starkare och snabbare samt besitter magiska krafter. I andra boken blir hon däremot begränsad som kvinna och individ och det är inte förrän hon lämnar vårhovet och kommer till natthovet som hennes makt förändras. I natthovet får Feyre chansen att anpassa sig efter sin kropp som högalv och lär sig att bemästra sina förmågor. Feyre intar dessutom rollen som höglady och styr natthovet tillsammans med höglorden. Feyres makt ökar således från flera aspekter.