<p>The web has evolved much through the years. From being a place where author and reader were clearly distinguished, it now invites everyone to take part in the development of both content and technology. Social services are central in what is called Web 2.0. Wikis, blogs and folksonomies are all examples of how the users and their communities are key to the development of services. Collaborative writing, tags and API:s are central. Social services are given an extra dimension through integration. The purpose of this study was to investigate whether it was possible to integrate an encyclopedia with a photosharing service. The issue was whether it was possible to find relevant images to the article they were connected to. The method for examining the issue was to create a service which functions was investigated through user tests. Wickrpedia was created, which is an integration of Wikipedia and Flickr. Wikipedia is an encyclopedia in the shape of a wiki, while Flickr is used to store, organize and share photos. The result shows that the images added someting to the encyclopedia; it became more entertaining and pleasant and the users’ knowledge was increased. The relevance of the images was good. The service can and should be improved. The conclusion is still that the service worked well and was seen as an improvement by the users.</p> / <p>Webben har förändrats mycket de senaste åren. Från att tidigare haft en tydlig uppdelning mellan läsare och författare inbjuds nu alla att delta i utvecklingen av både innehåll och teknik. Sociala tjänster är det centrala i det som benämns Web 2.0. Wikis, bloggar och folksonomies är alla exempel på hur användarna och deras gemenskap är nyckeln till utveckling av tjänster. Kollaborativt skrivande, taggar och API:er är centrala. Sociala tjänster får en ytterligare dimension genom integrering. Denna studies syfte var att utreda hur det gick att integrera ett uppslagsverk med en fotodelningstjänst. Frågan är om det gick att göra på ett sådant sätt att bilderna hade relevans för de artiklar de kopplades till. Metoden för att utreda frågan var att skapa en tjänst vars funktion undersöktes med hjälp av användartester. Wickrpedia skapades, vilket är en intregrering av Wikipedia och Flickr. Wikipedia är en encyklopedi i form av en wiki, medan Flickr används för att förvara, organisera och dela med sig av bilder. Resultatet visar att bilderna tillförde något till uppslagsverket; det blev roligare och trevligare och användarna fick en ökad kunskap. Relevansen hos bilderna var god. Tjänsten har brister, och den går att vidareutveckla. Slutsatsen var ändå att tjänsten fungerade och var en förbättring för användarna.</p>

In this report we examine the NFC (Near Field Communication) technology as far as the development has come until today. We adress different use areas and explain the technical funcionality. By using data collection methods as a specialist interview and also a survery we want to detect potential risks and safety-issues in implementation of the new technology. Our main-focus in this report is to examine how NFC can play an important role in the developement of social interaction and social media. By compiling our data and research materials we will analyze and present a report conslusion. In our conclusion we will introduce our thoughts about the technology as NFC gets more and more common in our physical lives and also propose further research-areas. We will share potential risks about the technology as it is developing to alert future researchers and developers, but also pay attention to the opportunities the technology may bring. / Med vår studie har vi valt att undersöka tekniken NFC (eng. Near Field Communication) så långt som utvecklingen har kommit i dagsläget. Vi redogör kring vad det finns för olika användningsområden och hur NFC fungerar ur ett tekniskt perspektiv. Genom att intervjua en person som arbetar nära tekniken samt utföra en enkätundersökning vill vi upptäcka potentiella säkerhetsrisker som medföljer implementeringen av tekniken. Studiens huvudfokus är att undersöka hur och om NFC kan ha en viktig roll i utvecklingen och framtiden för sociala medier och interaktion. Med den data vi samlar in under studiens gång kommer vi analysera, diskutera och komma fram till en slutsats. Vi kommer att delge våra tankar kring teknologin då den blir mer och mer vanlig i våra fysiska liv och föreslå vidare forskningsområden. Vi vill uppmärksamma framtida forskare och utvecklare av NFC om potentiella risker som tekniken medför, men också de möjligheter som tekniken öppnar upp.

English profanities (i.e. potentially offensive words, including swear words) have been in use for decades in the Nordic languages – Icelandic, Norwegian, Danish, Swedish and Finnish – and offer a multitude of opportunities for linguistic expression, along with the domestic, heritage profanities in each language. The Nordic countries present an interesting context for studying the impact of English on languages in remote-contact settings, where many, especially young people, are bilingual but English has no official status. While previous studies have mostly focused on the function of such words and investigated their appearance in each Nordic language in isolation, this study utilizes social media data from the Nordic Tweet Stream (Laitinen et al., 2018) to compare the forms and frequencies of the English profanities fuck, shit, ass, damn, bitch and hell across the Nordic languages, shedding light on the factors which are conducive to their use. Surprisingly, the English profanities were many times more frequent in the Icelandic material compared to the other languages, although Iceland has a strong tradition of linguistic purism and frequencies were expected to be lower than in the other languages. Contrastingly, the profanities were found to be morphologically and orthographically adapted to a higher degree in Icelandic, reflecting the purist tradition in other ways. Frequencies in the other four languages did not quite match the findings of previous studies on loanwords in the Nordic languages, while degrees of adaptation were more similar to previous results. Comparing the frequencies of the English profanities in this study with the frequencies of heritage profanities on Twitter found by Coats (2021) showed that, although especially fuck and shit are on par with and sometimes more frequent than the most frequent heritage profanities, they do not seem to be replacing domestic equivalents. Finally, through exploiting the geo-location tags that accompany each tweet in the Nordic Tweet Stream, the frequencies of English profanities were found to be higher among users tweeting primarily from large cities in Denmark, Sweden and Finland, while in the Norwegian data no significant difference was found. Nevertheless, this supports Vaattovaara &amp; Peterson’s (2019) claim that English borrowings carry social indices of globalism and urbanicity that promote their use among people in certain social groups. / Engelska fula ord (dvs. potentiellt stötande ord, inklusive svärord) har varit i bruk i årtionden i de nordiska språken – isländska, norska, danska, svenska och finska – och tillhandahåller en stor mängd språkliga uttrycksmöjligheter tillsammans med de inhemska fula orden i varje språk. De nordiska länderna utgör en intressant kontext för studier av engelskans inflytande över andra språk i distans-kontaktsituationer, där många, speciellt unga, är tvåspråkiga emedan engelska saknar officiell status. Då flertalet tidigare studier har fokuserat på denna typ av ords funktion, och undersökt deras förekomst i de nordiska språken var för sig, använder denna studie data från sociala medier, nämligen Nordic Tweet Stream (Laitinen et al., 2018) i en jämförelse av form och frekvens för de engelska fula orden fuck, shit, ass, damn, bitch och hell mellan de nordiska språken, för att därigenom synliggöra faktorer som gynnar deras bruk. Överraskande nog var de engelska fula orden långt mer frekventa i det isländska materialet jämfört med de övriga språken, trots att Island har en stark språkpuristisk tradition och frekvenserna därför förväntades vara lägre än i de andra språken. Däremot uppträdde de fula orden i högre grad i morfologiskt och ortografiskt anpassad form i isländska, vilket påvisar den puristiska traditionen på annat vis. Frekvenserna i de andra fyra språken skiljde sig något från resultaten av tidigare studier av lånord i de nordiska språken, medan anpassningsgraden var mer jämförbar med tidigare studier. En jämförelse av de engelska fula ordens frekvenser i denna studie med inhemska fula ords frekvenser på Twitter i en studie av Coats (2021) visade att medan fuck och shit mäter sig i frekvens med de vanligaste inhemska fula orden, och överträffar dem ibland, verkar de inte ersätta lokala motsvarigheter. Till sist påvisades, genom att utnyttja den geografiska platsdata som åtföljer varje tweet i Nordic Tweet Stream, att de engelska fula ordens frekvenser var högre bland användare som twittrar främst från stora städer i Danmark, Sverige och Finland, medan ingen signifikant skillnad kunde ses i den norska datan. Icke desto mindre styrker detta Vattovaara &amp; Petersons (2019) tes gällande att lån från engelska bär med sig globala och urbana sociala indikationer som främjar deras bruk bland vissa sociala grupper.

The current paper is a study of the male characters Simon and Jace from Cassandra Clare's City of Bones (2010), and the characters Tamlin and Rhysand from Sarah J. Maas’ A Court of Thorns and Roses (2015). The main aim is to examine whether the characters in these fantasy novels for young adults have traits and functions that previously have been used to describe and portray female characters. The study discovered among other things that vulnerability and sensitivity could be found in all the characters, especially when danger was upon them or their loved ones. Simon was also the only character that was not portrayed with skills in combat, which was mocked by the other male characters but not by the female protagonist. The two male characters in A Court of Thorns and Roses were also portraited as sexual objects in the novel, and Rhysand was exposed to sexual abuse by the novel’s antagonist, which can be seen as stereotypical female trait. The male character’s function in the novels was to have a folie function to each other, and be a love interest, a confidant, and a choir to the female protagonist. The male characters in the novels were also the ones who needed to be rescued by the female characters, and thereby found themselves in a female position.