<p>Uppsatsens huvudfrågor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till användandet av de som benämns som fula ord samt varför de använder dem. Ett ord som kallas för fult innebär att de är ett tabubelagt ord. Det är ett ord som är kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebär att det inte bör sägas. De som personer som använder dessa ord mest är arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jämna ut skillnaderna genom att använda de ”fula orden” allt mer.</p><p>Orsakerna till att de så kallade fula orden används är för det första för att uttrycka känslor. Det kan vara när en plötslig känslomässig förändring sker eller när man utsätts för fysisk smärta. Sedan kan det också vara en språklig anledning som tas till för att chockera och förstärka ens budskap. Lägg där till att de kan användas för att visa på vänskap och samhörighet, men också för att visa på makt.</p><p>Ungdomars attityd gentemot att använda de som kallas för fula ord varierar, men de flesta använder dem om än i olika omfattning. De anser inte att de ska användas i offentliga sammanhang som i nyhetsprogram i media, men att det är okej i den privata sfären. Det är också i den privata sfären som de flesta använder dem oavsett kön, ålder eller klass. Det egna användandet beror dock till stor del på den uppfostran man har fått samt vilken attityd gentemot dem man har. När killar och tjejer jämförs påvisas inga större skillnader, även om tjejerna i större omfattning använder sig av eufemism. Det ska bero på att tjejer oftare strävare efter ett mer vårdat språk.</p><p>Medias påverkan på attityden och användandet av de så kallade fula orden är omtvistad. De används i allt större omfattning idag i underhållningsprogram och på internet, även om de mer allvarliga delarna av medias utbud oftast inte brukar dem. Dock förekommer de allt mer i skrift idag, då många privatpersoner skriver både krönikor, bloggar och allt mer SMS.</p><p>Uppfattningen att många av de ”fula orden” blivit allt mer stereotypa och mindre chockerande resulterar i att behovet av nya uppkommit. Det vanligaste sättet att bilda nya är att låna från andra språk rakt av eller att översätta dem till svenska. Behovet av att provocera och framkalla reaktioner finns dock kvar, även om möjligheten styrs av omgivningens attityd gentemot de så kallade fula orden.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor?</p><p>Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal. Utöver detta tas även föräldrarnas påverkan i beaktning. Undersökningen är både av kvalitativ och kvantitativ art. Respondenterna bestod av 61 skolelever (senare skolår) och 5 skolpersonal.</p><p>Resultatet visar att <em>fan</em> och <em>jävlar</em> är de vanligast förekommande svordomarna och att ordet <em>hora</em> är den i särklass grövsta svordomen. Undersökningen visar även att ungdomar säger sig använda svordomar framförallt när de är arga eller att det sker rent spontant. Samtliga i skolpersonalen och 43 % av eleverna ansåg att undervisning kring ämnet svordomar borde förekomma i skolan. Jag fann även att det är klart vanligare att föräldrar svär än att de tillåter att deras barn gör det. Resultatet visar även tydliga skillnader mellan könen, exempelvis att flickor svär minde än pojkar i klassrummet.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate and provide knowledge about young people’s use of and attitudes toward curse words in today’s society. My own experience shows that there is a big interest, especially among school staff, in this field of research. The questions are following: What attitudes do young people have toward curse words in today’s society? That is to say, why do young people curse, and what words do they find especially offensive? What are the attitudes toward the education about curse words in school? What curse words do young people use? Are there differences between boys and girls in these questions?</p><p>The method used is gathering of data from questionnaires where the students answer a fixed amount of questions, and the students’ genders are taken into consideration. To complement the questionnaire the school staff is interviewed. In addition to this the parents’ influence is taken into consideration. The investigation is both qualitative and quantitative. Sixty-one students (later grades) responded to the questionnaire and five members of the school staff.</p><p>The results show that <em>fan</em> and <em>jävlar</em> are the most common curse words and the word <em>hora</em> is the most offensive. The investigation also shows that young people curse mostly when they are angry or that it happens spontaneously. Everyone in the school staff and 43% of the students agreed that the school should teach about curse words. I found that it is clearly more common for parents to curse themselves than let their children use curse words. The results show clear differences between the genders, e.g. girls curse less in the class room than boys.</p>

Uppsatsen undersöker användande av fult språk i klassrummet på en högstadieskola i Mellansverige, ett fält inom språksociologin som är i ständig förändring. Syftet med uppsatsen är att utforska det fula språket utifrån tre frågor som behandlar bland annat språkets funktion och användares språkliga anpassning efter mottagare. Genom observationsstudier utförda i flera olika högstadieklasser under en treveckorsperiod i huvudsakligen svenskämnet antecknas elevernas språk och beteenden i olika kontexter. Analysen visar att fult språk förekommer i viss mån, och de ord som förekommer oftast är engelskans ”fuck” och ”fucking”. Dessutom uppdagades det att eleverna har en god förmåga att anpassa sitt språk efter mottagare, då det fula språket var vanligare när läraren inte var närvarande.Observationerna utmynnade i tre resultatkategorier: svordomar, pejoriserande och tystande, som beskriver hur det fula språket används och hur detta skapar en betydelse i skolkontexten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor? Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal. Utöver detta tas även föräldrarnas påverkan i beaktning. Undersökningen är både av kvalitativ och kvantitativ art. Respondenterna bestod av 61 skolelever (senare skolår) och 5 skolpersonal. Resultatet visar att fan och jävlar är de vanligast förekommande svordomarna och att ordet hora är den i särklass grövsta svordomen. Undersökningen visar även att ungdomar säger sig använda svordomar framförallt när de är arga eller att det sker rent spontant. Samtliga i skolpersonalen och 43 % av eleverna ansåg att undervisning kring ämnet svordomar borde förekomma i skolan. Jag fann även att det är klart vanligare att föräldrar svär än att de tillåter att deras barn gör det. Resultatet visar även tydliga skillnader mellan könen, exempelvis att flickor svär minde än pojkar i klassrummet. / The purpose of this essay is to investigate and provide knowledge about young people’s use of and attitudes toward curse words in today’s society. My own experience shows that there is a big interest, especially among school staff, in this field of research. The questions are following: What attitudes do young people have toward curse words in today’s society? That is to say, why do young people curse, and what words do they find especially offensive? What are the attitudes toward the education about curse words in school? What curse words do young people use? Are there differences between boys and girls in these questions? The method used is gathering of data from questionnaires where the students answer a fixed amount of questions, and the students’ genders are taken into consideration. To complement the questionnaire the school staff is interviewed. In addition to this the parents’ influence is taken into consideration. The investigation is both qualitative and quantitative. Sixty-one students (later grades) responded to the questionnaire and five members of the school staff. The results show that fan and jävlar are the most common curse words and the word hora is the most offensive. The investigation also shows that young people curse mostly when they are angry or that it happens spontaneously. Everyone in the school staff and 43% of the students agreed that the school should teach about curse words. I found that it is clearly more common for parents to curse themselves than let their children use curse words. The results show clear differences between the genders, e.g. girls curse less in the class room than boys.

Uppsatsens huvudfrågor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till användandet av de som benämns som fula ord samt varför de använder dem. Ett ord som kallas för fult innebär att de är ett tabubelagt ord. Det är ett ord som är kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebär att det inte bör sägas. De som personer som använder dessa ord mest är arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jämna ut skillnaderna genom att använda de ”fula orden” allt mer. Orsakerna till att de så kallade fula orden används är för det första för att uttrycka känslor. Det kan vara när en plötslig känslomässig förändring sker eller när man utsätts för fysisk smärta. Sedan kan det också vara en språklig anledning som tas till för att chockera och förstärka ens budskap. Lägg där till att de kan användas för att visa på vänskap och samhörighet, men också för att visa på makt. Ungdomars attityd gentemot att använda de som kallas för fula ord varierar, men de flesta använder dem om än i olika omfattning. De anser inte att de ska användas i offentliga sammanhang som i nyhetsprogram i media, men att det är okej i den privata sfären. Det är också i den privata sfären som de flesta använder dem oavsett kön, ålder eller klass. Det egna användandet beror dock till stor del på den uppfostran man har fått samt vilken attityd gentemot dem man har. När killar och tjejer jämförs påvisas inga större skillnader, även om tjejerna i större omfattning använder sig av eufemism. Det ska bero på att tjejer oftare strävare efter ett mer vårdat språk. Medias påverkan på attityden och användandet av de så kallade fula orden är omtvistad. De används i allt större omfattning idag i underhållningsprogram och på internet, även om de mer allvarliga delarna av medias utbud oftast inte brukar dem. Dock förekommer de allt mer i skrift idag, då många privatpersoner skriver både krönikor, bloggar och allt mer SMS. Uppfattningen att många av de ”fula orden” blivit allt mer stereotypa och mindre chockerande resulterar i att behovet av nya uppkommit. Det vanligaste sättet att bilda nya är att låna från andra språk rakt av eller att översätta dem till svenska. Behovet av att provocera och framkalla reaktioner finns dock kvar, även om möjligheten styrs av omgivningens attityd gentemot de så kallade fula orden.

I denna uppsats undersöks ett urval gymnasielevers attityder till i synnerhet svenska svordomar. Tonvikten ligger vid attityderna till svordomar hos dem som har svenska som ett andraspråk och huruvida dessa skiljer sig i förhållande till attityderna hos dem som har svenska som sitt modersmål. Grunden i undersökningen utgörs av en enkät som sedan kompletteras med ett antal intervjuer. Resultaten vilar alltså till störst del på kvantitativa data vilka i sin tur diskuteras utifrån Bourdieus (1991) begreppsapparat om kulturellt kapital, marknader och habitus, samt teorier kring språkets kopplingar till känslor. Undersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar mellan modersmålstalande och andraspråkstalande av svenska inom det föreliggande urvalet. Sammanfattningsvis tenderar de som har svenska som andraspråk att svära mindre och reagera kraftigare vid förekomster av svordomar än vad modersmålstalarna gör. Resultaten visar också att andraspråkstalarna har en tendens att bejaka svordomarnas kränkande funktioner, medan modersmålstalarna i högre utsträckning än andraspråkstalarna bejakar svordomar i syften som att förstärka yttranden eller avreagera sig vid smärta. Dessa skillnader antas kunna härledas ur de värderingar som återfinns inom den kultur respektive deltagare vuxit upp i.

Syftet med denna uppsats är att undersöka chatkonversationernas talspråkliga uttryck i form av ord och symboler som förstärkning till skriftspråket på sociala medier. De delar som undersöks är akronymer, förkortningar, fula ord, diskurspartiklar, slang, symboler och humörsymboler. Målgruppen för undersökningen är ungdomar på högstadiet och de sociala medier som används är Facebook och Kik. En infallsvinkel till uppsatsen är att undersöka om det kan utläsas någon skillnad i användningen av tillägg hos killar och tjejer. Undersökningen bygger på de chatkonversationer som informanterna själva valt ut och avidentifierat. Resultatet visar att det finns en del värderande skillnader, men också en del likheter, mellan killarna och tjejernas användning av de olika tilläggen. Resultatet visar bland annat att killarna och tjejerna använder fula ord lika frekvent. En stor skillnad är att tjejerna använder betydligt fler symboler (till exempel hjärta och tummen upp) än killarna medan killarna använder fler humörsymboler (smilisar eller emojis).

English profanities (i.e. potentially offensive words, including swear words) have been in use for decades in the Nordic languages – Icelandic, Norwegian, Danish, Swedish and Finnish – and offer a multitude of opportunities for linguistic expression, along with the domestic, heritage profanities in each language. The Nordic countries present an interesting context for studying the impact of English on languages in remote-contact settings, where many, especially young people, are bilingual but English has no official status. While previous studies have mostly focused on the function of such words and investigated their appearance in each Nordic language in isolation, this study utilizes social media data from the Nordic Tweet Stream (Laitinen et al., 2018) to compare the forms and frequencies of the English profanities fuck, shit, ass, damn, bitch and hell across the Nordic languages, shedding light on the factors which are conducive to their use. Surprisingly, the English profanities were many times more frequent in the Icelandic material compared to the other languages, although Iceland has a strong tradition of linguistic purism and frequencies were expected to be lower than in the other languages. Contrastingly, the profanities were found to be morphologically and orthographically adapted to a higher degree in Icelandic, reflecting the purist tradition in other ways. Frequencies in the other four languages did not quite match the findings of previous studies on loanwords in the Nordic languages, while degrees of adaptation were more similar to previous results. Comparing the frequencies of the English profanities in this study with the frequencies of heritage profanities on Twitter found by Coats (2021) showed that, although especially fuck and shit are on par with and sometimes more frequent than the most frequent heritage profanities, they do not seem to be replacing domestic equivalents. Finally, through exploiting the geo-location tags that accompany each tweet in the Nordic Tweet Stream, the frequencies of English profanities were found to be higher among users tweeting primarily from large cities in Denmark, Sweden and Finland, while in the Norwegian data no significant difference was found. Nevertheless, this supports Vaattovaara &amp; Peterson’s (2019) claim that English borrowings carry social indices of globalism and urbanicity that promote their use among people in certain social groups. / Engelska fula ord (dvs. potentiellt stötande ord, inklusive svärord) har varit i bruk i årtionden i de nordiska språken – isländska, norska, danska, svenska och finska – och tillhandahåller en stor mängd språkliga uttrycksmöjligheter tillsammans med de inhemska fula orden i varje språk. De nordiska länderna utgör en intressant kontext för studier av engelskans inflytande över andra språk i distans-kontaktsituationer, där många, speciellt unga, är tvåspråkiga emedan engelska saknar officiell status. Då flertalet tidigare studier har fokuserat på denna typ av ords funktion, och undersökt deras förekomst i de nordiska språken var för sig, använder denna studie data från sociala medier, nämligen Nordic Tweet Stream (Laitinen et al., 2018) i en jämförelse av form och frekvens för de engelska fula orden fuck, shit, ass, damn, bitch och hell mellan de nordiska språken, för att därigenom synliggöra faktorer som gynnar deras bruk. Överraskande nog var de engelska fula orden långt mer frekventa i det isländska materialet jämfört med de övriga språken, trots att Island har en stark språkpuristisk tradition och frekvenserna därför förväntades vara lägre än i de andra språken. Däremot uppträdde de fula orden i högre grad i morfologiskt och ortografiskt anpassad form i isländska, vilket påvisar den puristiska traditionen på annat vis. Frekvenserna i de andra fyra språken skiljde sig något från resultaten av tidigare studier av lånord i de nordiska språken, medan anpassningsgraden var mer jämförbar med tidigare studier. En jämförelse av de engelska fula ordens frekvenser i denna studie med inhemska fula ords frekvenser på Twitter i en studie av Coats (2021) visade att medan fuck och shit mäter sig i frekvens med de vanligaste inhemska fula orden, och överträffar dem ibland, verkar de inte ersätta lokala motsvarigheter. Till sist påvisades, genom att utnyttja den geografiska platsdata som åtföljer varje tweet i Nordic Tweet Stream, att de engelska fula ordens frekvenser var högre bland användare som twittrar främst från stora städer i Danmark, Sverige och Finland, medan ingen signifikant skillnad kunde ses i den norska datan. Icke desto mindre styrker detta Vattovaara &amp; Petersons (2019) tes gällande att lån från engelska bär med sig globala och urbana sociala indikationer som främjar deras bruk bland vissa sociala grupper.