Global ETD Search

1	En intersektionell maktanalys av Feyre i Sarah J Maas fantasyserie Ett hov av taggar och rosor / An intersectional power analysis of Feyre in Sarah J Maas fantasyseries A court of thorns and roses Möller, Terese January 2023 (has links) I denna uppsats genomförs en intersektionell analys av Sarah J Maas bokserie Ett hov av taggar och rosor. Syftet är att analysera de två första böckerna, Ett hov av taggar och rosor och Ett hov av dimma och vrede utifrån ett intersektionellt perspektiv för att komma fram till hur tillgången till makt ser ut för Feyre. Jag undersöker hennes utveckling för att se hur hennes makt förändras från första till andra boken och för att komma fram till vilka likheter och skillnader som finns mellan alvernas rike och människornas land är ett intersektionellt utgångsläge relevant. För att komma fram till hur Feyres makt påverkas är det genus, klass- och rasperspektiv som kommer vara i fokus men ålder kommer också att diskuteras. Det är intressant att studera Feyre som karaktär utifrån detta utgångsläge eftersom hon inte besitter de traditionella dragen hos kvinnan utan kan uppfattas vara normbrytande. Det är därför intressant att se hur hennes makt förändras mellan människorna och alvernas världar. Även att likställa förhållandet mellan alver och människor med rasism kan leda till intressanta reflektioner. För att besvara mina frågeställningar utgår jag från en kvalitativ textanalys och har kommit fram till att Feyres makt förändras från första till andra boken. I första boken är hennes tillgång till makt begränsad från ett ras- och klassperspektiv medan hennes maktposition förändras förändras i andra boken både från ett genus, ras och klassperspektiv. I första boken är Feyres tillgång till makt begränsad som människa och fattig person men som kvinna finns inga begränsningar för henne. Det är inte förrän i andra boken som Feyres tillgång till makt ökar eftersom hon då förvandlas till en högalv. Feyre får då ett övertag som människor inte har och är starkare och snabbare samt besitter magiska krafter. I andra boken blir hon däremot begränsad som kvinna och individ och det är inte förrän hon lämnar vårhovet och kommer till natthovet som hennes makt förändras. I natthovet får Feyre chansen att anpassa sig efter sin kropp som högalv och lär sig att bemästra sina förmågor. Feyre intar dessutom rollen som höglady och styr natthovet tillsammans med höglorden. Feyres makt ökar således från flera aspekter. Makt Sarah J Maas Ett hov av taggar och rosor Ett hov av dimma och vrede Intersektionalitet fantasy genus feminism ras klass General Literature Studies Litteraturvetenskap
2	Den queera hjälten : En komparativ queeranalys av hjältar i två fantasy serier Karlsson, Lisa January 2021 (has links) I den här uppsatsen undersöker jag Simon Snow från Carry On trilogin (2015–21) och Morrigan ”Mor” från A Court of Thorns and Roses serien (2015–). Huvudsyftet med studien är att undersöka hur dessa två karaktärers sexualitet och identitet fungerar i sina respektive fantasy serier, hur de gestaltas och om de får chansen att utvecklas. Med queerteoretisk utgångspunkt undersöker jag hur karaktärerna kommer ut och hur de lever sina liv efteråt, likaså hur deras sexualitet får en roll i deras respektive fantasy-värld. I min analys visar jag hur bisexualiteten ignoreras och hur båda karaktärerna har svårt att komma fram till vilken sexualitet som passar dem bäst. Mor har även en långsammare utveckling när det kommer till hennes sexualitet, och finner det svårare att våga komma ut. Simon och Mor är även olika som personer och i min analys visar jag på hur slutet av deras respektive berättelser blir annorlunda; Mor försvinner ur berättelsen nästan direkt efter att hon kommer ut, medan Simon blir mer bekväm i hans sexualitet och relation. / In this paper, I study Simon Snow from the Carry On trilogy (2015–21) and Morrigan, nicknamed Mor, from the book series A Court of Thorns and Roses (2015–). The main aim of this study is to examine how the two characters’ sexuality and identity work in their respective book series, how they are described and if they are allowed to develop. Using queer theory, I examine how the two characters come out and how they live their lives afterwards, as well as how sexuality work in a fantasy novel. As a result, I have discovered that the label of bisexuality is frowned upon, and that both characters have a hard time figuring themselves out in terms of what sexuality and identity they relate to the most. Mor also had a slower development when it comes to her sexuality and a bigger struggle with coming out to her friends in comparison to Simon. Mor and Simon have very different journeys with their sexuality and are at very different stages in their acceptance at the end of their respective stories. In Mor’s case, she left the story as soon as she came out to one person, whilst Simon became more confident in his sexuality and relationship. Rainbow Rowell Carry On Sarah J. Maas A Court of Thorns and Roses Simon Snow Morrigan Queer Theory Sexuality Identity Bisexuality Queer Homosexuality Lesbian Happy Ending Open Ending Fantasy Literature Rainbow Rowell Carry On Sarah J. Maas A Court of Thorns and Roses Simon Snow Morrigan Queer Teori Sexualitet Identitet Bisexualitet Queer Homosexualitet Lesbisk Lyckligt Slut Öppet Slut Fantasy litteratur General Literature Studies Litteraturvetenskap
3	"Framför mig stod den vackraste man jag någonsin sett.” : Kvinnliga drag, egenskaper och funktioner hos manliga karaktärer i fantasy-romaner för unga vuxna / ”Standing before me was the most beautiful man I’d ever seen.” : Female traits, qualities and functions of male characters in fantasy-novels for young adults Darstedt, Olivia January 2021 (has links) The current paper is a study of the male characters Simon and Jace from Cassandra Clare's City of Bones (2010), and the characters Tamlin and Rhysand from Sarah J. Maas’ A Court of Thorns and Roses (2015). The main aim is to examine whether the characters in these fantasy novels for young adults have traits and functions that previously have been used to describe and portray female characters. The study discovered among other things that vulnerability and sensitivity could be found in all the characters, especially when danger was upon them or their loved ones. Simon was also the only character that was not portrayed with skills in combat, which was mocked by the other male characters but not by the female protagonist. The two male characters in A Court of Thorns and Roses were also portraited as sexual objects in the novel, and Rhysand was exposed to sexual abuse by the novel’s antagonist, which can be seen as stereotypical female trait. The male character’s function in the novels was to have a folie function to each other, and be a love interest, a confidant, and a choir to the female protagonist. The male characters in the novels were also the ones who needed to be rescued by the female characters, and thereby found themselves in a female position. Cassandra Clare City of Bones Sarah J. Maas A Court of Thorns and Roses Jace Simon Tamlin Rhysand Gender Theory Gender Roles Female Characters Male Characters Stereotypes Character Analysis Young Adult Literature Fantasy Literature Cassandra Clare Stad av skuggor Sarah J. Maas Ett hov av taggar och rosor Jace Simon Tamlin Rhysand Genusteori Könsroller Kvinnliga karaktärer Manliga karaktärer Stereotyper Karaktärsanalys Litteratur för unga vuxna Fantasy litteratur Humanities and the Arts Humaniora och konst General Literature Studies Litteraturvetenskap

Search results

En intersektionell maktanalys av Feyre i Sarah J Maas fantasyserie Ett hov av taggar och rosor / An intersectional power analysis of Feyre in Sarah J Maas fantasyseries A court of thorns and roses

Den queera hjälten : En komparativ queeranalys av hjältar i två fantasy serier