No description available.

Grupparbete är en använd undervisningsmetod i skolan där eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmågor för att lära sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lärande är språket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrån elevers svårigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion. Vi har genomfört en diskussion om gruppövningar och tre tillfällen med kollaborativt grupparbete. Information har samlats in genom videoinspelning, observation, loggbok och reflektion. Vi har kommit fram till att elevernas samtal sker i tre olika former; ytlighet, smågrupper och multilog. Studiens centrala slutsats är att största delen av samtalet formas av ytlighet vilket gör att eleverna behöver större möjlighet att utveckla sina förmågor att samtala i grupp för att kunna lära av varandras olikheter.

Aritmetik är en viktig grundsten inom matematiken. Många elever har svårigheter att kunna uppvisa sina kunskaper inom detta område i matematiken och dagens traditionella undervisning hämmar eleverna i deras utveckling. Elever lär sig bäst tillsammans, trots detta bedrivs matematikundervisningen mestadels med fokus på enskilt arbete. Ett sätt för lärare att lyfta elevernas aritmetiska förståelse är att låta elever samarbeta. Syftet med studien är att ta reda på vad forskning visar om hur samarbete används i matematikundervisningen i årskurserna 4–6. För att konkretisera syftet formulerades en frågeställning: Vilka faktorer kan enligt forskning påverka utfallet av att låta elever i årskurs 4–6 samarbeta inom området aritmetik? Resultatet visar att faktorer som lärarrollen, uppgifternas komplexitet, gruppstorlek och hur länge eleverna fått öva på att samarbeta kan vara faktorer som främjar för elevernas kunskapsutveckling. Framtida forskning skulle kunna ta reda på exakt vad det är som eleverna förbättrar när de får samarbeta regelbundet.

A qualitative study exploring the possibilities of creating a collaborative platform dedicated to sharing digital material for educational purposes within health and medical education. The study explores how a surrounding community around the platform can have an impact on the sustainability and evolvement of the platform. The target audience for the platform have participated in interviews, with the purpose of gaining an insight in their opinions regarding this type of collaborative platform, a surrounding community and what aspects they consider the most important regarding the topic of sharing digital material.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att öka kunskapen om hur kollaborativ undervisning och en kollaborativ bedömningsprocess påverkar lärandet och måluppfyllelsen i ämnet geografi. Lektionsserien genomfördes med två klasser i årskurs 8. Kollaborativt lärande handlar om ett i högre grad delat ansvar mellan lärare och elever för undervisningens utformning, innehåll och bedömning samt att möjliggöra för eleverna att bygga kunskap tillsammans. Eleverna arbetade i grupp hela lektionsserien, gavs möjlighet att påverka undervisningens innehåll och gjordes delaktiga i bedömningsprocessen. Grunden i det didaktiska upplägget var att kunskapskraven utgjorde den röda tråden i lärandet men att eleverna utifrån intresse och förkunskaper kunde påverka innehållet.Klassrumsobservationer, elevers loggböcker, bedömningar av grupparbeten och intervjuer med sju elever har utgjort underlag för den kvalitativa analysen. Studien visar på skiftande förutsättningar bland eleverna att tillgodogöra sig det kollaborativa arbetssättet. Vissa elever gynnades av ökat inflytande och ansvar medan andra elever hade behövt tydligare ramar och instruktioner. En slutsats från dessa studie är att den kollaborativa ansatsen gav bra förutsättningar för att fånga elevernas intresse och bygga vidare på deras förkunskaper. Det skulle också behövas längre tid och mer övning för många elever för att fullt ut tillgodogöra sig arbetssättet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur användare involveras i produktutvecklingen av bildelningstjänster genom att studera kommunikationen mellan företag och användare, samt skapa en teoretisk modell som förklarar den innovativa dialogen mellan företag och användare. Studien använder en abduktiv ansats och för att samla in information har semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från fyra bildelningsföretag; GoMore, Audi unite, Mobilsamåkning AB och Sunfleet. Informationen har sedan tolkats utifrån den analysmodell som byggs upp i uppsatsen utifrån teori kring tjänstelogik. Resultatet av studien visar att användare involveras i produktvecklingen när redan befintliga produkter utvecklas vidare och att en stor del av förutsättningarna för en innovativ och därmed samskapande dialog mellan företag och användare i hög grad är uppfyllda, men detta forum används idag främst i andra syften.

Kollaborativa robotar är ny teknik som erbjuder flexibilitet och precision för manuella arbetsuppgifter som tidigare har varit svåra att automatisera. Volvo Group Trucks Operations motorfabrik i Skövde är en pilotfabrik där nya tekniska lösningar testas innan de förs vidare i koncernen. Företaget ser att kollaborativa robotar kan ge fördelar som förbättringar i ergonomin för operatörerna samt förbättrad process- och produktkvalitet i slutmonteringen för 13L lastbilsmotorer. Projektets syfte är att undersöka möjligheter med kollaborativa robotar i slutmonteringen samt ge en djupare förståelse för robotarnas användningsområde. Projektet har avgränsats till Universal Robots, kitt, förarbete och slutmontering för 13L lastbilsmotorer. Målen är att ta fram utmärkande egenskaper för en coaktiv implementation, ta fram urvalsprinciper och samlokalisera möjliga arbetsmoment till en coaktiv station och om samlokalisering inte är möjligt, ge rekommendation om minimala egenskaper som bör finnas hos den kollaborativa roboten.  För att nå målen har en systematisk metod framställts för att säkerställa att projektet förhåller sig till problemet och målen. Kunskap har samlats in genom litteraturstudie och referensram för att ligga som grund till det praktiska arbetet. Alla arbetsmoment i område 1–4 på produktionslinjen har identifierats och analyserats för att urskilja coaktiva egenskaper som sedan har varit grunden till att ta fram urvalsprinciper. Flera av de egenskaper som har tagits fram från produktionslinjen stämmer överens med vad en Universal Robot kan utföra. Att dessa egenskaper stämmer överens visar att en kollaborativ robot är möjlig att implementera i slutmonteringen. Urvalsprinciperna har sedan använts för att samlokalisera två coaktiva stationer i produktionslinjen. Urvalsprinciperna kommer att kunna användas som beslutsunderlag för företaget vid en implementation av kollaborativa robotar. I takt med att tekniken kring kollaborativa robotar utvecklas behöver också egenskaperna och urvalsprinciperna uppdateras. / Collaborative robots are a new technology that offers flexibility and precision for manual tasks that previously have been difficult to automate. Volvo Group Trucks Operations engine plant in Skövde is a pilot plant where new technical solutions are tested before it is implemented in the rest of the company. The company sees that collaborative robots can provide benefits for the operator’s ergonomics and improved process and product quality in the final assembly of 13L truck engines. The purpose of the project is to investigate the possibilities of collaborative robots in the final assembly as well as to give a deeper understanding of the robot's field of application. The project has been defined to Universal Robots, preparation, preassembly and final assembly for 13L truck engines. The objectives are to develop distinctive features for a coactive implementation, to develop a basic analysis and to co-locate possible tasks into a coactive station and if co-location is not possible provide recommendations on minimal features that should be included in the collaborative robot. To achieve the goals, a systematic method has been prepared to ensure that the project addresses to the problem and the objectives. Knowledge has been gathered through literature studies and reference frameworks to form the basis for the practical work. All operations in areas 1-4 on the production line have been identified and analyzed to find coactive features, which has been the basis for developing a basic analysis. Several of the features that have been identified from the production line are consistent with what a Universal Robot can perform. That these features match, shows that a collaborative robot is possible to implement in the final assembly. The basic analysis has then been used to co-locate two coactive stations in the production line. The basic analysis could be used as a basis for the company in the implementation of collaborative robots. As technology of collaborative robots develops, the features and basic analysis needs to be updated.

Undersökningen använder kollaborativ designprocess. Tre bilderbokuppslag som berättar om djur i Amazonas regnskog har producerats. Dessa har varit utgångspunkten i tre intervjuer gjorda med två förskollärare och en förläggare som har fått komma med förslag på revideringar i uppslagen. Frågorna har fokuserat på bildens multimodala tecken som text, bild och grafisk formgivning. Undersökningen söker med socialsemiotiska analysverktyg svar på hur tecknen i en faktabok för barn kan göras mer samstämmiga genom förslag på revideringar från utomstående. Utifrån deltagarnas revideringsförslag har nya versioner av uppslagen tagits fram. Flera fördelar med att ta in fler personer i processen har framkommit, och även några nackdelar. Före- och efterbilder visas i studien och synliggör hur bokens multimodala tecken transformeras efter informanternas revideringar. En slutsats har varit att arbetsmetoden har ökat bokens läsbarhet genom att skapa tydligare kopplingar i teckensystem. Informanterna har bidragit med kunskap och infallsvinklar som utvecklat bokens tydlighet, läsbarhet och samstämmighet. Till uppsatsen medföljer en gestaltning som är tre stycken faktabokuppslag till en barnbok om Amazonas framtagna kollaborativt med undersökningens informanter.

I samband med att de två senaste regionala utvecklingsplanerna upprättats har regionplaneringen i Stockholms län kommit att utvecklas till att fokusera mer på dialog och process via sociala nätverk. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför denna utveckling kommit till stånd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nätverk. Det empiriska materialet har bestått av intervjuer med representanter från olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieområde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgångspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna är att regionplaneringens frånvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgång till governancenätverk. Regionplaneringens planer och idéer kan institutionaliseras och bli verklighet genom de sociala relationer som byggs i nätverken. I dessa nätverksprocesser spelar även icke-offentliga aktörer en viktig roll.

Product sharing systems is recently starting to become a more common phenomenon. Carpools exist in more than 40 Swedish towns and both Stockholm and Gothenburg have established bicycle sharing systems. Other products for which sharing systems have been established throughout Sweden are clothing and tools. From the point of view of the consumer, product sharing systems is a form of consumption which can be placed somewhere in between renting and privately owning a product, where the consumers usually pay a membership fee or a monthly fee to have access to the products whenever they need them. The concept is relatively new, and there are many products for which product sharing systems do not exist. As a consequence, previous research in the area is scarce, with the exception of car pools. However, some research discussing product sharing systems in general exists, such as the research by Lamberton & Rose and Mont. In this thesis, previous research is further developed by analyzing what enables and hinders product sharing systems, and for what type of products these systems are suitable. A mix between a quantitative and a qualitative method is used, as both interviews with owners of sharing systems and a questionnaire survey with potential consumers are carried out. To analyze the concept, institutional and behavioral economic theory is used as well as traditional microeconomics. Both the interviews and the survey indicate that the general knowledge of product sharing systems is low and that it is hard in general for companies to reach out to new users. For the consumers, one of the biggest problems is the perceived risk of not having access to the products when they are needed. Another conclusion is that products for which variety is desired, such as clothing and books, that are used frequently, are especially suitable for product sharing systems. / Produktdelningssystem har under de senaste åren blivit ett allt vanligare fenomen. Bilpooler går att finna i över 40 orter runt om i Sverige, och i både Stockholm och Göteborg har cykeldelningssystem upprättats. Övriga produkter som delningssystem har uppkommit för på olika ställen i Sverige är bland annat kläder och verktyg. Ur konsumentens synpunkt kan delningssystemen ses som ett mellanting mellan hyrande och privat ägande, då konsumenterna oftast betalar någon sorts medlemsavgift eller månadsavgift för att få använda en produkt då de har behovet. Konceptet är relativt nytt och för många produkter finns det ännu inga produktdelningssystem. På grund av detta har produktdelning inte behandlats mycket av tidigare forskning, där undantaget är kring bildelning. En del forskning finns dock att hitta som behandlar produktdelning mer generellt, som exempelvis av Lamberton & Rose och Mont. I denna uppsats vidareutvecklas den tidigare forskningen genom att undersöka vad det är som möjliggör respektive förhindrar produktdelningssystemens uppkomst, och för vilka produkter dessa system är mest lämpade. En blandning av kvantitativ och kvalitativ metod används då både intervjuer med ägare av delningssystem och en enkätundersökning med potentiella konsumenter utförs. För att analysera konceptet använder vi oss av institutionell och beteendeekonomisk teori i kombination med traditionell mikroekonomi. Både intervjuerna och enkäterna tyder på att kännedomen om produktdelningssystem är låg och att det är svårt för företagen att nå ut till kunder. För konsumenternas del är ett av de största problemen den upplevda risken att inte ha tillgång till produkterna då de behövs. En annan slutsats som kan dras är att de produkter för vilka variation önskas, exempelvis kläder och böcker, är lämpade för produktdelning under förutsättningen att produkterna används ofta.