Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll elevernas delaktighet spelar för hur lärare inom f-3 arbetar med högläsning. Studien omfattar högläsningens syfte, genomförande och resultat. Till studien har intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att det finns flera anledningar bakom inkludering av högläsning i undervisningen som även har sina effekter på elevers kunskapsutveckling. I undervisningen ligger elevdelaktigheten i centrum och i samband med högläsning används aktiviteter som främjar kunskapsutvecklingen. Det slutsats som redogörs i studien är att elevdelaktighet är en betydelsefull och avgörande faktor som påverkar lärandet. Högläsning är en viktig undervisningsform som har sina positiva effekter, bland annat på elevers tal- och läsförmåga. För att lärandet ska främjas och påverkas positivt bör fokus ligga på att kontinuerligt hålla eleverna delaktiga i undervisningen.

Något som elever ständigt upplever i sin skolgång är lektionsmoment som de anser äro intressanta, onödiga eller icke motiverande. Delaktighet i utbildningen är inte bara motiverande för eleverna utan något som lärare och skola måste eftersträva enligt skollagen. Syftet med den här studien är att fördjupa kunskap om vilka strategier gymnasielärare kan använda sig av för att göra elever delaktiga i bildämnet. Syftet ämnas besvaras genom intervjuer med fyra bildlärare på gymnasiet. Materialet från intervjuerna analyseras sedan med hjälp av relationell pedagogik samt en teoretisk modell fördelaktighet. Resultaten från studien visar hur bildlärare använder sig av generella metoder för elevinflytande som även framkommer inom andra ämnen, såsom samtal om demokrati och acceptans, grupparbeten, medveten gruppuppdelning, uppmuntra elever att hjälpa varandra, se till så uppgifterna förstås och visa intresse i ämnet. Resultatet från studien visar också hur bildlärare använder sig av strategier som är mer speciella för bildämnet, såsom öppna uppgifter, gruppdiskussioner, användning av exempelbilder och exempeluppgifter, lära ut grundkunskaper i Bild, se misslyckande som något positivt och tillgång till bildsalen utanför lektionstid. Goda relationer och kommunikation är något som behövs som grund för att främja elevdelaktigheten i alla ämnen. De behövs även för att de speciella strategierna för bildämnet ska fungera så bra som möjligt. Slutligen bekräftar resultaten från studien att elevdelaktighet är ett komplext ämne där olika faktorer behöver överlappa varandra för att främja elevdelaktigheten.

Studiens syfte var att undersöka aspekter av elevdelaktighet i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter. Empiri till studien samlades in genom åtgärdsprogram och webbenkät. Intresse var att undersöka hur elevens delaktighet synliggjordes, vilka perspektiv på genomförda läs- och skrivutvecklande insatser som framkom samt vilka möjligheter och hinder som fanns i samband med elevens delaktighet i åtgärdsprogram. Studien hade en kvalitativ ansats. Graden av elevens delaktighet i åtgärdsprogram varierade. Elevens delaktighet i upprättande av åtgärdsprogram visades vara relativt hög. Den reella delaktigheten för eleven i upprättande av åtgärdsprogram synliggjordes dock inte. I utvärdering av åtgärdsprogram uppgavs i enkätsvar att elevdelaktigheten var hög medan åtgärdsprogram visade låg delaktighet. Elevens perspektiv på genomförda läs- och skrivutvecklande insatser både synliggjordes och inte synliggjordes enligt svar i enkät. I åtgärdsprogram synliggjordes elevens perspektiv angående genomförda läs- och skrivutvecklande insatser i mycket låg utsträckning. I resultat framgick både möjligheter och hinder med elevens delaktighet. Studiens resultat analyserades med hjälp av Harts delaktighetsstege och analysen visade att elevens delaktighet i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter placerades till största del på de lägre stegen.

<p>Uppsatsen behandlar genomförandet av det så kallade storprojektet, som under våren 2009 ledde fram till föreställningen ”Jorden Runt”. I studien (där jag fungerat som deltagande observatör) presenteras bakgrunden till projektet från start, samt en undersökning rörande i vilken utsträckning sex brasselever (på instrumenten kornett, valthorn och baryton) upplevt arbetet med ”Jorden Runt”, deras förväntningar inför projektet samt om de har några förslag inför kommande storprojekt. Undersökningen visar att eleverna inte tycker att de fått bestämma särskilt mycket i arbetet med föreställningen, men är trots detta ganska nöjda - endast en elev skulle ha velat påverka föreställningen ytterligare. Vid en jämförelse mellan elevinflytandet i storprojektet och i grundskolan framkommer olika synpunkter. Några elever tycker att de fått bestämma mer under storprojektet, medan andra tycker att de fått vara med och bestämma mer i grundskolan.</p> / <p>The essay discusses the implementation of the so called major project which took place during the spring of 2009 and generated in the show “Around the World”.The study (in which I’ve functioned as a participating observer) contains background information of the project and a study concerning how six brass students (playing the instruments cornet, French horn and baritone) have experienced the work of “Around the World”, their expectations before the project and whether they have any suggestions for the future major projects.The students do not experience a high level of their own participation but are yet fairly satisfied - only one student requests more influence. A comparison between the major project and the compulsory school shows that the students have different experiences. Some students think that they were allowed to decide more during the major project while other students felt that they were allowed to decide more in compulsory school</p>

Uppsatsen behandlar genomförandet av det så kallade storprojektet, som under våren 2009 ledde fram till föreställningen ”Jorden Runt”. I studien (där jag fungerat som deltagande observatör) presenteras bakgrunden till projektet från start, samt en undersökning rörande i vilken utsträckning sex brasselever (på instrumenten kornett, valthorn och baryton) upplevt arbetet med ”Jorden Runt”, deras förväntningar inför projektet samt om de har några förslag inför kommande storprojekt. Undersökningen visar att eleverna inte tycker att de fått bestämma särskilt mycket i arbetet med föreställningen, men är trots detta ganska nöjda - endast en elev skulle ha velat påverka föreställningen ytterligare. Vid en jämförelse mellan elevinflytandet i storprojektet och i grundskolan framkommer olika synpunkter. Några elever tycker att de fått bestämma mer under storprojektet, medan andra tycker att de fått vara med och bestämma mer i grundskolan. / The essay discusses the implementation of the so called major project which took place during the spring of 2009 and generated in the show “Around the World”.The study (in which I’ve functioned as a participating observer) contains background information of the project and a study concerning how six brass students (playing the instruments cornet, French horn and baritone) have experienced the work of “Around the World”, their expectations before the project and whether they have any suggestions for the future major projects.The students do not experience a high level of their own participation but are yet fairly satisfied - only one student requests more influence. A comparison between the major project and the compulsory school shows that the students have different experiences. Some students think that they were allowed to decide more during the major project while other students felt that they were allowed to decide more in compulsory school

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att öka kunskapen om hur kollaborativ undervisning och en kollaborativ bedömningsprocess påverkar lärandet och måluppfyllelsen i ämnet geografi. Lektionsserien genomfördes med två klasser i årskurs 8. Kollaborativt lärande handlar om ett i högre grad delat ansvar mellan lärare och elever för undervisningens utformning, innehåll och bedömning samt att möjliggöra för eleverna att bygga kunskap tillsammans. Eleverna arbetade i grupp hela lektionsserien, gavs möjlighet att påverka undervisningens innehåll och gjordes delaktiga i bedömningsprocessen. Grunden i det didaktiska upplägget var att kunskapskraven utgjorde den röda tråden i lärandet men att eleverna utifrån intresse och förkunskaper kunde påverka innehållet.Klassrumsobservationer, elevers loggböcker, bedömningar av grupparbeten och intervjuer med sju elever har utgjort underlag för den kvalitativa analysen. Studien visar på skiftande förutsättningar bland eleverna att tillgodogöra sig det kollaborativa arbetssättet. Vissa elever gynnades av ökat inflytande och ansvar medan andra elever hade behövt tydligare ramar och instruktioner. En slutsats från dessa studie är att den kollaborativa ansatsen gav bra förutsättningar för att fånga elevernas intresse och bygga vidare på deras förkunskaper. Det skulle också behövas längre tid och mer övning för många elever för att fullt ut tillgodogöra sig arbetssättet.

I läroplanens inledande del lyfts betydelsen av att elever aktivt får delta i planering och utvärdering av undervisningen och utveckla sin förmåga utöva inflytande och ta ansvar i skolan. Tidigare forskning visar att skolan inte lyckats i detta uppdrag. Studien är en del av en aktion vars utvecklingsfokus varit att öka elevers delaktighet i projektarbetsformen. Studien vill belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. Forskningsfrågan är: Hur beskriver elever delaktighet i skolan? Studiens syfte är att belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, för att förstå vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. Data har skapats genom elevers loggboksskrivande om delaktighet och uppföljande samtal med elever, som analyserats genom dimensioner av delaktighet; innehållsdimension, drivkrafts-dimension och samspelsdimension. Elevers beskrivningar av delaktighet är i lika mån beskrivningar av lärandet. Resultatet visar att delaktighet ger mening till elevernas lärande. Den individuella valfriheten är motiverande för eleverna. Det absolut viktigaste för eleverna att få vara delaktiga i är lärandets innehålls- och formfrågor. Delaktighet beskrivs av eleverna både ur ett individuellt och ett kollektivt perspektiv. Studiens resultat bekräftar Illeris och Wengers teorier om lärandets samspel och socialt lärande. / In the introductory part of the Curriculum for the Compulsory School, the importance of pupils participation in the planning and the evaluation of their education is highlighted. Also to develop their ability to participate and to take responsibility in school is highlighted. Earlier research shows that the school has failed in this mission. This study is a part of an action, which developing focus has been to increase the pupils participation in project based learning. The intention of the study is to throw light upon pupils participation from the pupils view, what meaning and what value do the pupils give participation, and how do they think it is working in practice. The research question is: How do pupils describe participation in school? The purpose of the study is to highlight pupils participation from the pupils' view, to understand what meaning and value it gives to the pupils', and how they think it works in practice. Data has been produced by the pupils by writing logbooks about participation and by follow-up conversation with the same pupils. The empirics have been analyzed throw dimensions of participation; the dimension of content, the dimension of motive power and the dimension of cooperation. The pupils descriptions' of participation are also descriptions about learning. The result shows that participation gives meaning to the pupils learning. The individual freedom of choice is motivating for the pupils. The most important area for the pupils to participate in, is the content and the form of learning-area. Participation is described both from an individual and a collective perspective by the pupils. The results of the study confirm Illeris and Wengers theories about cooperative learning and social learning.

The purpose of this study is to bring clarity and knowledge as to how two headmasters organise the development of their respective schools as well as how we as special educator can enable the students to take part in this development work. The methodology of this study – and theoretical preconditions are founded in a phenomenological perspective combined with educational organisation theory. The empiric data has been gathered through surveys as well as interviews with students and school administrators. The data is analysed and documented through identified quotes to find meaning and variation in the level of student participation. The result shows the students in the 9 th grade feel they have influence as well as taking part in the development of the schools. Simultaneously, the students inform that the implementation should happen at an early stage for the students to maintain an engaged interest in this. Furthermore, the study shows that the special educator profession at the school that took part in the survey is a strong and an important resource. / Syftet med föreliggande studie är att bringa klarhet och kunskap i hur två rektorer organiserar skolutveckling samt hur vi som specialpedagoger kan möjliggöra att eleverna blir delaktiga i skolans utvecklingsarbete. Studiens metodologiska – och teoretiska utgångspunkter grundar sig i ett fenomenologiskt perspektiv i kombination med pedagogisk organisationsteori. Empirin har samlats in genom enkäter samt intervjuer med elever och skolledare. Materialet har analyserats med utgångspunkt i identifierade citat för att finna meningsbärande enheter som syftet att finna variationer i fenomenet delaktighet. Resultatet visar att de tillfrågade eleverna i årskurs 9 känner att de har elevinflytande och delaktighet över skolutvecklingen. Samtidigt framhåller eleverna att implementeringen av utvecklingsförslagen måste ske i ett tidigt stadium för att eleven ska finna intresse för engagemang. Studien visar även att den specialpedagogiska professionen på de undersökta skolorna är stark och en viktig resurs.

The purpose of the study was to investigate the special teacher's work with participation in compulsoryspecial schools for children with intellectual disability. The study also highlighted how the special needs teacher ensures that the student feels involved. Participation is a concept that is complex and can be interpreted in different ways depending on the context. In this study, participation was about being part of a context and by making one's voice heard. The empirical material was collected via semi-structured interviews with special teachers. A total of eight interviews were conducted with special teachers from four different special schools. The starting point has been the socio-cultural perspective where the keyis that learning, and development arise in interaction with each other. The study also had a relational perspective, where the meeting between student and teacher and the surrounding environment are contributing factors for school success. The results showed that structure and clarity in the teaching were conducive to students' participation as well as an adapted learning environment. The lesson content was individually based according to the students' conditions and needs, and student influence was considered by all teachers to be important from a participation perspective. The results indicated that student influence at the special primary school was often about different arranged choices where students, for example, choose the order in which tasks are to be performed. Students' participation is dependent on the teachers creating conditions for the students to feel involved in their learning environment. The teachers agreed that participation was about giving students the opportunity to participate in a social interaction with friends and the creation of relationships. Participation in the special primary school was also very much about the teacher capturing the student's interests and opinions in the teaching. Being involved could look different depending on the student's conditions and needs. Sometimes it was about participating in a group work or participating through parallel play. For some teachers, it was about making interpretations for the students who lacked verbal language. / Syftet med studien var att undersöka speciallärarens arbete med delaktighet i grundsärskolan. Studien belyste även hur specialläraren säkerställer att eleven känner sig delaktig. Delaktighet är ett begrepp som är komplext och kan tolkas på olika sätt beroende på kontext. I denna studie handlade delaktighet om att ingå i ett sammanhang och att göra sin röst hörd. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med speciallärare som var verksamma i grundsärskolan inriktning ämnen och ämnesområden. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med speciallärare från fyra olika grundsärskolor. Utgångspunkten har varit det sociokulturella perspektivet där det centrala är att lärande och utveckling uppstår i samspel tillsammans med varandra. Studien hade även ett relationellt perspektiv, där mötet mellan elev och lärare och den omgivande miljön är bidragande faktorer till skolframgång. Resultatet visade att struktur och tydlighet i undervisningen var främjande för elevers delaktighet likväl som en anpassad lärmiljö. Lektionsinnehållet var individanpassat efter förutsättningar och behov och elevinflytande ansågs av samtliga lärare vara viktigt ur ett delaktighetsperspektiv. Resultatet indikerade att elevinflytande på grundsärskolan ofta handlade om olika arrangerade val där elever exempelvis väljer i vilken ordning uppgifter ska utföras. Elevers delaktighet är beroende av att lärarna skapar förutsättningar för att eleverna ska känna delaktighet i sin lärmiljö. Lärarna var eniga om att delaktighet handlade om att eleverna ska få möjlighet att delta i ett socialt samspel med kompisar och skapandet av relationer. Delaktighet i grundsärskolan handlade även i mångt och mycket om att läraren fångar upp elevens intressen och åsikter i undervisningen. Att varadelaktig kunde se olika ut beroende på elevens förutsättningar och behov. Ibland handlade det om delaktighet i ett grupparbete, eller att delta genom parallell lek. För några lärare handlade det om att göra tolkningar för de elever som saknade verbalt språk.