Kollaborativa robotar är ny teknik som erbjuder flexibilitet och precision för manuella arbetsuppgifter som tidigare har varit svåra att automatisera. Volvo Group Trucks Operations motorfabrik i Skövde är en pilotfabrik där nya tekniska lösningar testas innan de förs vidare i koncernen. Företaget ser att kollaborativa robotar kan ge fördelar som förbättringar i ergonomin för operatörerna samt förbättrad process- och produktkvalitet i slutmonteringen för 13L lastbilsmotorer. Projektets syfte är att undersöka möjligheter med kollaborativa robotar i slutmonteringen samt ge en djupare förståelse för robotarnas användningsområde. Projektet har avgränsats till Universal Robots, kitt, förarbete och slutmontering för 13L lastbilsmotorer. Målen är att ta fram utmärkande egenskaper för en coaktiv implementation, ta fram urvalsprinciper och samlokalisera möjliga arbetsmoment till en coaktiv station och om samlokalisering inte är möjligt, ge rekommendation om minimala egenskaper som bör finnas hos den kollaborativa roboten.  För att nå målen har en systematisk metod framställts för att säkerställa att projektet förhåller sig till problemet och målen. Kunskap har samlats in genom litteraturstudie och referensram för att ligga som grund till det praktiska arbetet. Alla arbetsmoment i område 1–4 på produktionslinjen har identifierats och analyserats för att urskilja coaktiva egenskaper som sedan har varit grunden till att ta fram urvalsprinciper. Flera av de egenskaper som har tagits fram från produktionslinjen stämmer överens med vad en Universal Robot kan utföra. Att dessa egenskaper stämmer överens visar att en kollaborativ robot är möjlig att implementera i slutmonteringen. Urvalsprinciperna har sedan använts för att samlokalisera två coaktiva stationer i produktionslinjen. Urvalsprinciperna kommer att kunna användas som beslutsunderlag för företaget vid en implementation av kollaborativa robotar. I takt med att tekniken kring kollaborativa robotar utvecklas behöver också egenskaperna och urvalsprinciperna uppdateras. / Collaborative robots are a new technology that offers flexibility and precision for manual tasks that previously have been difficult to automate. Volvo Group Trucks Operations engine plant in Skövde is a pilot plant where new technical solutions are tested before it is implemented in the rest of the company. The company sees that collaborative robots can provide benefits for the operator’s ergonomics and improved process and product quality in the final assembly of 13L truck engines. The purpose of the project is to investigate the possibilities of collaborative robots in the final assembly as well as to give a deeper understanding of the robot's field of application. The project has been defined to Universal Robots, preparation, preassembly and final assembly for 13L truck engines. The objectives are to develop distinctive features for a coactive implementation, to develop a basic analysis and to co-locate possible tasks into a coactive station and if co-location is not possible provide recommendations on minimal features that should be included in the collaborative robot. To achieve the goals, a systematic method has been prepared to ensure that the project addresses to the problem and the objectives. Knowledge has been gathered through literature studies and reference frameworks to form the basis for the practical work. All operations in areas 1-4 on the production line have been identified and analyzed to find coactive features, which has been the basis for developing a basic analysis. Several of the features that have been identified from the production line are consistent with what a Universal Robot can perform. That these features match, shows that a collaborative robot is possible to implement in the final assembly. The basic analysis has then been used to co-locate two coactive stations in the production line. The basic analysis could be used as a basis for the company in the implementation of collaborative robots. As technology of collaborative robots develops, the features and basic analysis needs to be updated.

Kollaborativa robotar är en ny typ av industrirobot som tillåter robot och personal att säkert arbeta sida vid sida. Denna typ av samarbete leder till att det kan skapas flexibla produktionsflöden som tar tillvara på både robotens och personalens styrkor. I en tid med produkter som får allt kortare livscykler och kunder som ställer högre krav på mer anpassningsbara produkter så kan kollaborativa robotar vara lösningen på dessa krav. Dessa användarvänliga och säkra robotar kan komma att få en allt större roll inom den moderna tillverkningsindustrin. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur en implementering av en kollaborativ robot i en tillverkande industri lämpligtvis kan genomföras. Avsikten är att åstadkomma en lämplig analys som kan användas för framtida företag vilka står inför behovet av att integrera kollaborativa robotar i sin produktion. Det är även av intresse i den här rapporten att undersöka vilka effekter på produktivitet en implementering av en kollaborativ robot kan ha. Materialet som använts i rapporten kommer delvis från litteraturstudie men en stor del består av insamlade data från fallföretaget. Det består bland annat av en nulägesanalys av fallföretaget, tidsstudie av arbetsmoment och tidsstudie av en kollaborativ robot. Utifrån detta material har en metod med åtta steg för hur en implementering av en kollaborativ robot ska gå till framtagits. Det har också visats att genom att minska mängden manuellt arbete som behövs i produktionsflödet så kan en implementering av en kollaborativ robot få stor positiv påverkan på produktiviteten. På fallföretaget skulle en implementering av en kollaborativ robot på en av stationerna kunna förbättra arbetsproduktiviteten med 85%. / Collaborative robots are a new type of industrial robot that allows robot and production staff to safely work side by side. This type of collaboration leads to the creation of flexible production flows that utilize the strengths of both robots and people. In a time where products get ever shorter life cycles and customers who place higher demands on more customizable products is where collaborative robots can be the solution. These user-friendly and safe robots can play an increasingly important role in the manufacturing industry. The purpose of this report is to investigate how an implementation of a collaborative robot in a manufacturing industry can look like. The intention is to provide a suitable analysis that can be used for future companies that look to integrate collaborative robots into their production. It is also of interest in this report to investigate what effects on productivity a collaborative robot can have. The material used in the report comes partly from a literature study, but a large part consists of data collected from the case company. It consists of, among other things, a current situation analysis of the case company, time study of work steps and time study of a collaborative robot. Based on this material, an eight-step method for implementing a collaborative robot has been developed. It has also been shown that by reducing the amount of manual labor needed in the production flow, the implementation of a collaborative robot can have a great positive impact on productivity. At the case company, implementing a collaborative robot at one of the stations could improve work productivity by 85%.

Volvo CE i Arvika vill utöka sin kunskap kring automation på monteringsavdelningen för att skapa en mer ergonomisk, säker och effektiv tillverkningsprocess. Arbetet utförs i ett projekt där två examensarbeten arbetar parallellt med syftet att undersöka möjligheten att använda en kollaborativ robot för äntring av komponenter och på så vis avlasta personalen från de icke ergonomiska arbetsmomenten.  De två examensarbeten är separerade där “allt som inte rör på sig” såsom fixturer och layout utvecklas i det parallella examensarbetet och “allt som rör på sig” såsom kollaborativ robot, gripdon och verktyg utvecklas i detta examensarbete. Arbetet är avgränsat till att äntra samtliga komponenter till ett anslutningsblock med användning av en kollaborativ robot, UR10e från Universal Robots och gripdonet Hand-E från Robotiq. Genom laborationer, rapid prototyping, konceptutveckling kombinerat med en teoretisk fördjupning inom kollaborativa robotar, gripdon, human robot collaboration, ergonomi och dess roll i industri 4.0 har möjligheten att använda en kollaborativ robot inom montering undersökts samt hur arbetsplatsen påverkas ergonomiskt av denna typ av implementering. Arbetet resulterade i två användbara prototyper. Ett par självcentrerande gripfingrar och ett magnetverktyg. Med dessa två prototyper, fixturer från det parallella examensarbetet, den kollaborativa roboten UR10e samt gripdonet Hand-E kan samtliga komponenter äntras i anslutningsblocket. Processen är dock inte helt komplett. Magnetverktyget är utformat för att fixera en insexplugg men fixeringen är inte helt pålitlig, varför verktyget behöver vidareutvecklas. Utöver detta anses den kollaborativa robot som har använts under laborationerna överdimensionerad och funktionsanalysen visar att en mindre kollaborativ robot, UR3e, uppfyller de krav och önskemål bättre. / Volvo CE in Arvika wants to expand their knowledge in automation on the medium line to create a more ergonomic, safe and efficient manufacturing. This task is performed in a project where two bachelor theses are working parallel. The purpose with this work is to find out if a collaborative robot can enter the different components into a connection block thus relieving the personnel from those un-ergonomic tasks. The two theses are separated in “things that don’t move” and “things that move” where the thesis that have the parts that don’t move include fixtures and layout. The other thesis includes development within the collaborative robot, gripper and special tools for the collaborative robot. The work is limited to entering all the components to a connection block with a collaborative robot, UR10e from Universal Robots and a gripper HAND-E from Robotiq. Through laboratory work, rapid prototyping, concept development, and theoretical exploration of collaborative robots, grippers, human-robot collaboration, ergonomics, and their role in Industry 4.0, the feasibility of using a collaborative robot in assembly operations has been investigated, along with the ergonomic impact of such an implementation on the intended workplace. The work resulted in two useful prototypes. A pair of self-centering grippers and a magnetic tool. With these two prototypes, fixtures from the parallel thesis project, the collaborative robot UR10e, and the gripper Hand-E, all components can be assembled in the connection block. However, the process is not flawless. The magnetic tool is designed to secure an Allen plug, but the fixation is not entirely reliable why further development is needed. In addition to this, the collaborative robot used in the experiments is considered oversized, and a smaller collaborative robot, UR3e, is recommended, as it better fulfills the requirements and preferences stated in the functional analysis.

Volvo CE i Arvika vill utöka sin kunskap kring automation på monteringsavdelningen för att skapa en mer ergonomisk, säker och effektiv tillverkningsprocess. Arbetet utförs i ett projekt där två examensarbeten arbetar parallellt med syftet att undersöka möjligheten att använda en kollaborativ robot för äntring av komponenter och på så vis avlasta personalen från de icke ergonomiska arbetsmomenten.  De två examensarbeten är separerade där “allt som inte rör på sig” såsom fixturer och layout utvecklas i det parallella examensarbetet och “allt som rör på sig” såsom kollaborativ robot, gripdon och verktyg utvecklas i detta examensarbete. Arbetet är avgränsat till att äntra samtliga komponenter till ett anslutningsblock med användning av en kollaborativ robot, UR10e från Universal Robots och gripdonet Hand-E från Robotiq. Genom laborationer, rapid prototyping, konceptutveckling kombinerat med en teoretisk fördjupning inom kollaborativa robotar, gripdon, human robot collaboration, ergonomi och dess roll i industri 4.0 har möjligheten att använda en kollaborativ robot inom montering undersökts samt hur arbetsplatsen påverkas ergonomiskt av denna typ av implementering. Arbetet resulterade i två användbara prototyper. Ett par självcentrerande gripfingrar och ett magnetverktyg. Med dessa två prototyper, fixturer från det parallella examensarbetet, den kollaborativa roboten UR10e samt gripdonet Hand-E kan samtliga komponenter äntras i anslutningsblocket. Processen är dock inte helt komplett. Magnetverktyget är utformat för att fixera en insexplugg men fixeringen är inte helt pålitlig, varför verktyget behöver vidareutvecklas. Utöver detta anses den kollaborativa robot som har använts under laborationerna överdimensionerad och funktionsanalysen visar att en mindre kollaborativ robot, UR3e, uppfyller de krav och önskemål bättre. / Volvo CE in Arvika wants to expand their knowledge in automation on the medium line to create a more ergonomic, safe and efficient manufacturing. This task is performed in a project where two bachelor theses are working parallel. The purpose with this work is to find out if a collaborative robot can enter the different components into a connection block thus relieving the personnel from those un-ergonomic tasks. The two theses are separated in “things that don’t move” and “things that move” where the thesis that have the parts that don’t move include fixtures and layout. The other thesis includes development within the collaborative robot, gripper and special tools for the collaborative robot. The work is limited to entering all the components to a connection block with a collaborative robot, UR10e from Universal Robots and a gripper HAND-E from Robotiq. Through laboratory work, rapid prototyping, concept development, and theoretical exploration of collaborative robots, grippers, human-robot collaboration, ergonomics, and their role in Industry 4.0, the feasibility of using a collaborative robot in assembly operations has been investigated, along with the ergonomic impact of such an implementation on the intended workplace. The work resulted in two useful prototypes. A pair of self-centering grippers and a magnetic tool. With these two prototypes, fixtures from the parallel thesis project, the collaborative robot UR10e, and the gripper Hand-E, all components can be assembled in the connection block. However, the process is not flawless. The magnetic tool is designed to secure an Allen plug, but the fixation is not entirely reliable why further development is needed. In addition to this, the collaborative robot used in the experiments is considered oversized, and a smaller collaborative robot, UR3e, is recommended, as it better fulfills the requirements and preferences stated in the functional analysis.

With the ever-growing market of six-axis robots in the previous years, many different kinds of robots have been introduced into the market. A smaller group of so-called collaborative robots have during this time gotten increased popularity. One of the inconveniences with this type of smaller robot is the lack of internal pneumatic capabilities, which leads to external cables and tubing. This can cause problems with the cables attaching into unintended things and coming loose which could result in production stops, machine failure or other potential damage. Another part of this is that the external cabling hinders the robots sixth axis of rotation. The need for air pressure is to supply the common pneumatic grippers that the robots often use to gain pick-and-place capabilities. Cobotech Kalmar AB is a company based in Kalmar which specializes in robot integration with these collaborative robots. The purpose of this project is to together develop a product concept that can minimize the external cabling needed on the robot while still allow full rotation in the sixth axis. On top of this, the product should have plug-and-play capabilities to decrease the installation time of a robot unit. The method to develop the results is the participatory action research (PAR), with the five different steps that the method includes: problem approach, design/planning, acquiring data, analysis and reflection. The result of the thesis shows that it is possible to decrease the external air tubes and installation time of a collaborative robot. This can be achieved while not decreasing the robots range of motion. By developing an innovative end-effector for the robot the main problems caused by pneumatic grippers can be eliminated. The conclusion of this thesis is a concept product that has one air input and five outputs. This allows for the minimization of the external air tubes needed to only one. The product has a swivel function incorporated which allows full rotation of the robots sixth axis. This together with having the valves seated in the end-effector makes this conceptual product plug-and-play. / Med en ständigt växande marknad för sexaxliga robotar de senaste åren har många olika robotar introducerats till marknaden. Av dessa har mindre kollaborativa robotar vuxit i popularitet. Ett problem med många av dessa mindre robotar är att de inte har tryckluft inbyggt i armen som många av sina större bröder vilket leder till att tryckluftslangar måste dras externt på roboten istället. Detta kan leda tillatt kabeln fastnar och rycks loss vilket i sin tur kan leda till produktionsstopp, att maskiner skadas eller annan potentiell skada på antingen maskiner eller människor.Ett annat problem med att externt dra kabel är att den hindrar robotens sjätte rotationsaxel. Anledningen till att ha tryckluft på roboten är för att ha möjlighet att installera pneumatiska gripdon. Cobotech Kalmar AB är ett företag bosatt i Kalmar som specialiserar sig på att integrera kollaborativa robotar i olika tillverkande industrier. Syftet med detta projekt är att tillsammans utveckla ett produktkoncept som minimerar de externa kablarna på roboten och ser till att roboten får full rörlighet i sin sjätte rotationsaxel. Utöver detta ska produkten arbeta mot att ha plug-and-play kapacitet för att minska installationstiden ute hos kunden. Metoden som används för att få fram resultaten var deltagande aktionsforskning,som innehåller de följande fem stegen: problemformulering, design/planering, in-samling av data och reflektion. Resultatet av denna rapport visar att det är möjligt att minska externa luftslangar samt minska installationstid på kollaborativa robotar. Detta kan göras utan att minska robotens funktion. Genom att utveckla en innovativ end-effector till Universal robots produktutbud kan man eliminera de främsta problemen med pneumatiska gripdon. Projektet har resulterat i en nära färdig konceptuell produkt som innovativt använder magnetiska miniatyrventiler tillsammans med en svivelfunktion för att enbart ha en tryckluftkabel som input till produkten. Produktens swivelfunktion frigör robotens sjätte rotations-axel. Detta tillsammans med ventilerna som sitter i produkten gör att den får plug-and-play funktion.

A collaborative robot is something of growing interest for companies in the manufacturing industries to implement. However, a collaborative robot is quite new in today’s market. An issue that arises is that no implementation process for collaborative robots exists today, as well as no requirement guide for skills, as well as actors, has been defined. The aim of this project was to examine how an implementation process of collaborative robots in manufacturing companies could look like. Focusing on charting the integration process steps of a collaborative robot, and identifying the actors as well as skills needed for successful cobot integration, with the aim achieve the goal of this thesis by answering the research questions. The thesis had the following research questions: Research Question 1 – How is an integration process for implementing a cobot represented in the manufacturing companies? Research Question 2 – What particular skills as well as actors are required when implementing in a cobot in the manufacturing companies? To answer the research questions, the author conducted several interviews with different companies. The interview questions were mainly constructed in order to answer the RQs but also to get an understanding for the different aspects of what a cobot is, what is required as well as how it compares to a traditional industrial robot. The thesis resulted in an implementation process with several steps constructed in order to implement a cobot as well as different aspects of what skills and actors are needed. In order to separate the aspects, the respondents were categorized into different roles which are the developer, integrator and the user. The different roles were all vital, providing an understanding from different perspectives. Keywords: Collaborative robot, cobot, Human-robot interaction, Human-Robot Collaboration, Development strategies, Automation, Industry 4.0.

Skapat av Högskolan i Skövde och på uppdrag av Elektroautomatik i Skövde har detta projekt genomförts för att identifiera möjliga människa-robot samarbeten i monteringsmiljö. Robotarna som funnits i åtanke för denna form av samarbete är kollaborativa robotar. I dagens industri existerar redan kollaborativa robotar men utför ofta uppgifter på en mer samexisterande nivå avskild från människan. Den form av människa-robot samarbete som undersökts i detta arbete är där båda parter assisterar varandra i en arbetsuppgift på gemensam yta. Detta koncept har blivit allt viktigare för dagens företag som efterfrågar ett mer flexibelt och anpassningsbart system i framtiden. Under projektet undersöktes även förbättringsförslag på nuvarande lösningar för kollaborativa robotar samt processen kring robotlösningen. Genom studerad litteratur utformades tre intervjuprotokoll avsedda för en intervjustudie med tre olika yrkesgrupper – montörer, produktionstekniker och ingenjörer. Intervjustudien utfördes i samarbete med företag i Skövde där kunskap extraherats från personer inom monteringsmiljö. Kärnfrågan i samtliga intervjuprotokoll var i vilka uppgifter i monteringsmiljö som intervjupersonen såg möjlighet till ett människa-robot samarbete. Insamlad data har transkriberats, strukturerats och sorterats för att kunna sammanställa ett resultat. Förslag på möjliga arbetsmoment som framkom under intervjustudien delades in i sex kategorier: Svåråtkomligt, tidskrävande, ergonomisk avlastning, logistik, kvalitet och produktvariation. Ett resultat presenteras där samarbetsuppgifter mellan människa och robot sammanställts från intervjustudien. Dessa har sorterats efter de sex kategorierna inom möjliga arbetsmoment. Övergripande förslag angavs under intervjustudien på vilken typ av uppgifter och områden en kollaborativ robot hade kunnat samarbeta med en människa. Dessa förslag föll under flera kategorier – exempelvis äntring av stort antal skruvar vilket kan kategoriseras enligt både ergonomisk avlastning och tidskrävande. Den kategori som genererat flest förslag är arbetsuppgifter där en kollaborativ robot kan erbjuda ergonomisk avlastning för människan. För att identifiera mer specifika arbetsuppgifter behöver ytterligare undersökning utföras baserat på de områden som identifierats i detta arbete. Den kollaborativa robotlösningen behöver kunna arbeta inom flera olika kategorier för att uppnå den framtida flexibla produktion som efterfrågas. / Created by the University of Skövde and assigned by Elektroautomatik in Skövde this project was executed to identify possible HRC tasks in the assembly industry. The robots that were reviewed for this type of collaboration tasks were collaborative robots. Collaborative robots already exists in today’s industry but are commonly working on a co-existing level separated from the human. The type of collaboration investigated during this project regards solving tasks where the human and robot assist each other on a common work surface. This concept has gained more importance for companies today because of the increasing demand of a more flexible and adaptable system for the future production. Improvement proposals has been generated during the project regarding the collaborative robot and its implementation process. Based on the researched literature three interview protocols was created for three different groups of professions – assemblers, production technicians and engineers. In collaboration with companies in Skövde the interviews were executed gathering knowledge from people working within the assembly environment. The main question in all interview protocols were in which type of assembly tasks the interviewed could see a possibility for HRC. Collected data has been transcribed, structured and sorted in order to reach a result. Proposals of possible HRC operations gathered from the interviews were divided into six categories – inaccessible, time demanding, ergonomic relief, logistics, quality and product variety. A result has been presented where HRC tasks has been compiled from the interviews. These has been sorted into the six categories generated from possible HRC operations. General ideas were proposed during the interviews regarding what possible type of tasks and areas a collaborative robot could work together with a human. In many cases the proposals given could be sorted into more than one category – for example assemble of a large amount of screws that could be categorized as both ergonomic relief and time demanding. The category that generated the largest amount of proposals of HRC were tasks intended to offer ergonomic relief for the human. To identify more specific HRC tasks further research need to be performed based on the categories of areas that has been identified in this project. The future collaborative robot solution has to be able to combine more than one category to reach the flexible and adaptable system that is demanded.

LightLab är ett företag som befinner sig i en expansionsfas. Automatisering innebär att göra enprocess mer eller mindre självfungerande, utan mänsklig inverkan. Detta används för att tillexempel effektivisera, öka kvalitén och/eller avlasta människans arbete i en process. I dettaavseende vill LightLab titta på att automatisera en förflyttning av ett glas (glaschipp) mellan tvåfixturer.I arbetet läggs en teoretisk grund där olika robotmodeller undersöks för att ta fram den somlämpar sig bäst efter LightLabs behov. Det avgörs i en nulägesanalys där kraven specificeras. Enkollaborativ version av länkarmsroboten tas fram som det bästa generella förslaget tillutförandet. Därtill kommer en analys av och förslag på verktyg till roboten för att kunna greppatag om glaset samt förslag på visionsystem för kvalitetssäkring av chippet. Den generellalösningen testas sedan i fysiska experiment samt i simuleringsmjukvaran RobotStudio.Efter att simuleringen är gjord kommer en marknadsundersökning för att hitta kollaborativalänkarmsrobotar som uppfyller kravspecifikationen. Slutligen läggs ett lösningsförslag på tremodeller fram som ett resultat av förstudien. GoFa (ABB), iisy ( KUKA) eller UR3e (UniversalRobots). ABB och KUKA är även intressanta utifrån deras övriga modeller av industrirobotaroch god kontakt med dem samt erfarenhet av deras robotsystem kan ge en god grund införframtiden.Det tillkommer fortsatt arbete med att designa och implementera gripdon av något slag där så välsugkoppar som mekaniskt gripdon är möjliga verktyg till roboten. Ett sugkoppsverktyg somgriper tag i chippet underifrån ger minst påverkan på chippet.Det viosionsystem som finns på LightLab, Gocator inline 2420, kan användas förkvalitetssäkring av glaschippen. Ett 2D-visionsystem är ett gångbart alternativ.I framtiden då produktionsledet blir mer fast kommer det behövas andra modeller av robotar somutför specifika uppgifter. KUKA och ABB är därför favoriter bland de tre då en god kontakt ocherfarenhet med deras system kan ge en mindre tröskel in till framtida utvecklingssteg.

The development of advanced manufacturing opens new possibilities regarding cooperation between robots and humans, leading to a more sustainable industry. The study aims to research how automated processes with collaborative applications can be implemented in manual production systems and analyse the economic and ergonomic consequences this leads to. The process examined in the thesis is the de-labelling of wooden pallets conducted at the case company Volvo Construction Equipment in Braås, Sweden. Both quantitative and qualitative methods have been used. The study started with an analysis of the current situation regarding process design and the ergonomic aspect. The equipment needed to design the robot cell for testing had to be evaluated before a simulation of the automated process was done. Finally, the concept was tested in a laboratory environment. The result of the study shows that it is possible to automate if the removal of the labels is carried out completely perpendicularly. The economic analysis shows that the automated solution becomes a cheaper alternative after one year and four months. When the current manual process consists of unsustainable ergonomic elements, an automated solution will lead to improvements and more sustainable physical and organisational ergonomics. / Utvecklingen av avancerad tillverkning öppnar upp för nya möjligheter med samarbeten mellan människa och robot, vilket leder till en mer hållbar industri. Denna studie syftar till att undersöka hur automatiserade processer med kollaborativa applikationer kan bli implementerade i manuella produktionssystem och analysera de ekonomiska och ergonomiska konsekvenserna detta leder till. Processen som granskats är avtagandet av etiketter från träpallar som genomförts på fallföretaget Volvo Construction Equipment i Braås, Sverige. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. Studien började med analys av den nuvarande situationen gällande design av process och den ergonomiska situationen. Utrustningen som behövdes för att designa robotcellen utvärderades innan en simulering av den automatiserade processen gjordes. Seden testades konceptet i laboratoriemiljö. Studiens resultat visar att det är möjligt att automatisera om avtagandet av etiketter genomförs helt vinkelrät från pallen. Den ekonomiska analysen visar att den automatiserade lösningen blir ett billigare alternativ efter ett år och fyra månader. Om den nuvarande manuella processen består av ohållbara ergonomiska element, kommer en automatiserad lösning leda till förbättringar och en mer hållbar fysisk-, kognitiv- och organisatorisk ergonomisk situation.