Denna uppsats ämnar redovisa en kollaborativ autoetnografisk studie utifrån begreppen värdskap, sociologi, kommensalitet och främlingen. Studiens övergripande syfte är att skapa en förståelse kring hur måltidsevent anordnade i Umeå via mobil-applikationen Airdine upplevs ur värdens perspektiv. Studien bygger på tre event upprättade med aktionsforskning som grund, det vill säga en iscensättande och deltagande roll intas av oss som värdar. Metoden kollaborativ autoetnografi innebär i denna uppsats att två personer dokumenterar varsin uttömmande autoetnografi om sina innerliga tankar och reflektioner kring värdskapet, dessa reflektioner utgör studiens empiri. Studien har resulterat i djupa uttömmande reflektioner kring värdarna kopplat till det induktiva teoretiska ramverket. Slutsatsen pekar på aktionsforskning tillsammans med kollaborativ autoetnografi att kunna fungera som ett komplement till varandra och vara ett intressant nytt verktyg för framtida forskning inom hospitality-fältet. / This paper aims to account for a collaborative autoethnography study based on the concepts of hospitality, sociology, commensality and the stranger. The general purpose of the study is to create an understanding around how meal-events arranged in Umeå through the mobile-application Airdine are percieved from the perspective of the host. The study revolves around three events executed with action research as its base, in other words a staging and participatory roll is taken by us as hosts. In this paper collaborative autoethnograpy means that two people each document a complete and exhaustive field-journal regarding their innermost thoughts and reflections around their hospitality, these reflections will then make up the empirics of the study. The study has resulted in profound exhaustive reflections surrounding the hosts connected to the identified theoretical framework. The conclusion points at action research paired together with collaborative autoethnography to compliment each other and of being a possibly interesting tool for future research within the hospitality field.

Design har en otrolig förmåga att föra utvecklingen framåt men det finns många som är kritiska till hur design utvecklas i västvärldens samhälle. Syftet med denna uppsats är att analysera open design för att ge ett alternativt perspektiv på industridesign. Open design handlar om en designprocess där vem som helst kan delta, utveckla och tillverka produkter. Metoden har sin grund i open source-rörelsen som hastigt spreds i och med internets utbredning. Open design är dock inte lika välutvecklat då rådande marknads- och företagssystem till viss del hämmar detta. Dock finns det krafter som visar på att sättet vi idag ser på bland annat kreativitet och motivation är förlegat och behöver updaderas. Detta för att vi ska kunna möta de problem vi idag står inför beträffande miljö och rättvisa. Tanken med open design är att människor på lika villkor jorden över ska få samma chans att utveckla och använda ändamålsenliga produkter och idéer. Denna uppsats har en kritisk ställning till västvärldens sätt att behandla design och designprocessen. I det rådande systemet kommer design bara en del till nytta och överkonsumtion i väst har ofta en smutsig baksida i bland annat orättvisa handelsvillkor och arbetsförhållanden hos producenter. Uppsatsen är en litteraturstudie som beskriver och analyserar öppna ickekommersiella kollaborativa designprojekt.

Den här kvalitativa empiriska studien syftar till att få kunskap om vad som sker i samtalet mellan elever när de skriver tillsammans på dator, då detta kan vara svårt att upptäcka i klassrumssituationen. Ett sociokulturellt perspektiv antogs och syftet preciserades i frågeställningen: På vilket sätt interagerar elever när de tillsammans och i samband med ASL-arbetet skriver en text på datorn? Tre skrivarpar deltog i studien, som genomfördes vid två tillfällen. Metoden som användes var videofilmning av elevers samtal vid skrivande samt tematisk analys av insamlat material, inspirerad av Braun & Clark (2006).  Resultatet visar att interaktionen mellan eleverna var omfattande och avgörande för skrivresultatet. Det framträdde tre kategorier: samspel, innehåll och stavning. Eleverna visar att de finner det lustfyllt att skriva tillsammans och det gick också att se hur de tillsammans förbättrade sina texter på olika vis och hur datorn påverkade deras arbete. Slutsatsen är att pararbete i skrivning på datorn har positiv effekt på elevers skrivutveckling och genom att se vad de samverkar kring kan man som pedagog få inblick i hur man kan arbeta vidare pedagogiskt kring skrivande. / This qualitative empirical study aims at gaining knowledge of what happens in the conversation between students when writing together on a computer, as this can be difficult to detect in classroom situations. A socio-cultural perspective was adopted and the purpose was clarified in the question: In what way do students interact when they together and in connection with the ASL work write a text on the computer? Three students participated in the study, which was conducted on two occasions. The method used was video capture of students' conversations in writing as well as thematic analysis of collected material, inspired by Braun & Clark (2006). The results show that the interaction between the students was comprehensive and crucial to the writing result. There were three categories: interaction, content and spelling. The students show that they find it fun to write together and it was also possible to see how they together improved their texts in different ways and how the computer affected their work. The conclusion is that pairing in writing on the computer has a positive effect on the students' writing development and by seeing what they interact, one can as an educator gain insight into how to further work pedagogically around writing.

The main aim of this thesis is to explore how members of a certain Facebook-group, i.e. Save the Food – Malmö, share knowledge with each other. The main research questions in this thesis address whether the selected social media channel, i.e. Facebook, help to enhance this member-to-member knowledge sharing process, and what kind of knowledge is being shared. The thesis is based on theories that provide an overview of how knowledge is considered to be shared in the best ways across social media and what limitations these may have. Therefore, the theoretic framework is primarily based on knowledge management research and knowledge management in connection to social media. The general attitude among the respondents shows that social media are an useful tool for networking, information and knowledge sharing and that social media are a helpful tool for informal communication between groups members. Even though there are some negative attitudes towards Facebook among the respondents, this study shows, however, that the respondents still believe that there is considerable potential in using social media in relation to networking, knowledge sharing and organizing activities such as dumpster diving. The thesis is based on qualitative methods. The empirical data were collected through informant interviews. The results of the thesis show that social media, in this case Facebook, are used as a means to share knowledge within the ”Save the food – Malmö” group. However, due to the limitations pertaining to what kind of knowledge can be shared across social media channels such as Facebook and others, the knowledge sharing process needs to be complemented with interpersonal interaction between the members in real life to ensure the application and externalisation of the shared knowledge.

I omställningsprocessen mot ett mer hållbart samhälle kan en designer ha en viktig roll för social innovation och samverkan. En designer kan underlätta för föreningar att själva lösa sina problem genom nerifrån-och-upp metoder. Detta betyder att den traditionella designerrollen är i förändring och att nya färdigheter efterfrågas. Det här projektet har utforskat ett praktiskt och föreningsdrivet designangreppssätt. Målet med designprocessen var att designa en tjänst för stadsodlingsprojekt baserade i Stockholm. Tjänsten utvecklades tillsammans med aktiva medlemmar i projekten för att göra odlingen mer effektiv, tillgänglig och enkel att sprida. / More and more, designers take the role of facilitators in social innovation processes by using collaborative approaches aiming at a transition towards sustainability. To do so, they collaborate with active communities that create solutions for their own problems through bottom-up approaches. Consequently, the role of professional designers is shifting and new design skills and approaches are required. This project explored a community driven design approach, on a practical level. The goal of the design process was to design a service for urban farming communities situated in Stockholm. This service was co created with members of the communities to make them more efficient, better accessible and easier to replicate.

The Internet is dramatically changing the way we communicate, and it is becoming increasingly important for communication services to adapt to context in which they are used. The goal of this thesis was to research how Google Glass and WebRTC can be used to create a communication system tailored for field service support. A prototype was created where an expert is able to provide guidance for a field technician who is wearing Google Glass. A live video feed is sent from Glass to the expert from which the expert can select individual images. When a still image is selected it is displayed to the technician through Glass, and the expert is able to provide instructions using real time annotations. An algorithm that divides the selected image into segments was implemented using WebGL. This made it possible for the expert to highlight objects in the image by clicking on them. The thesis also investigates different options for accessing the hardware video encoder on Google Glass. / Internet har dramatiskt ändrat hur vi kommunicerar, och det blir allt viktigare för kommunikationssystem att kunna anpassa sig till kontexten som de används i. Målet med det här examensarbetet var att undersöka hur Google Glass och WebRTC kan användas för att skapa ett kommunikationssystem som är skräddarsytt för support av fälttekniker. En prototyp skapades som låter en expert ge vägledning åt en fälttekniker som använder Google Glass. En videoström skickas från Glass till experten, och denne kan sedan välja ut enstaka bilder ur videon. När en stillbild väljs så visas den upp på Glass för teknikern, och experten kan sedan ge instruktioner med hjälp av realtidsannoteringar. En algoritm som delar upp den utvalda bilden i segment implementerades med WebGL. Den gjorde det möjligt för experten att markera objekt i bilden genom att klicka på dem. Examensarbetet undersöker också olika sätt att få tillgång till hårdvarukodaren för video i Google Glass.

En utvärdering kan göras på många olika sätt beroende på vad som önskas med den. Det kan bland annat vara önskvärt att ta reda på hur väl mål uppnåtts i ett stadsbyggnadsprojekt, eller så är syftet att undersöka arbetsprocessen för att blottlägga varför eventuella misstag gjorts. Utvärdering kan också användas för att kartlägga lärdomar och insikter som kan vara värdefulla i kommande projekt. I den här studien djupdyker vi i ämnet om utvärderingar kopplade till stora stadsbyggnadsprojekt i syfte att bidra med en förståelse för hur utvärdering sker i praktiken. Studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ och en kvalitativ del. Inom den kvantitativa delen ämnar studien att bringa förståelse över hur vanligt förekommande utvärderingar är i Sveriges 50 största kommuner, vilka typer av utvärderingar som är vanligast, hur de finansieras samt vad de främsta anledningarna är till att inte utvärdera stadsbyggnadsprojekt. Denna del fungerar som ett bakgrundsunderlag för den kvalitativa delen som bidrar till att djupare undersöka specifika utvärderingar för att få svar på hur kommuner arbetar med utvärdering som verktyg för erfarenhetsåterföring till senare stadsbyggnadsprojekt samt belysa hur olika utvärderingar tillämpas inom stadsbyggnadsprojekt och hur de genererar olika resultat. Detta görs genom intervjuer och dokumentstudier kopplade till Bo01, Västra hamnen i Malmö och Kvillebäcken, Backaplan i Göteborg. Den kvantitativa studien kommer fram till att utvärdering i någon form görs i strax över hälften av kommunerna. Särskilt vanligt är det i de kommuner med fler än 90 000 invånare. Det är främst ex post-utvärderingar som genomförs men även utvärderingar som ämnar att belysa processarbetet är vanliga. Vidare är de främsta anledningarna till att utvärdering inte genomförs brist på tid eller erfarenhet. I den kvalitativa studien framgår det att den främsta ledstjärnan i samtliga utvärderingar är att de används som ett sätt för planeringen att skapa lärdomar snarare än att bedöma huruvida projekten anses vara lyckade eller misslyckade. Trots detta, är en genomgående tendens i alla utvärderingar att de skiljer sig på flera sätt. Vissa är specifika och utreder utvalda delar av projekt medan andra är mer generella i sin omfattning. Vem det är som har tagit initiativet skiljer sig också åt. Det går att se spår av alla fyra av Vedungs utvärderingsvågor i utvärderingarna men den fjärde vågen, den evidensbaserade, bedöms på det hela taget vara aningen mer framträdande.

Denna studie undersöker möjligheter för utveckling av prenumerationsbaserad uthyrning av friluftskläder med utgångspunkt i pilotprojektet lanserat av företag X. Detta genom att besvara om det finns intresse och en potentiell marknad för uthyrning via prenumeration av friluftskläder, vad som krävs av en uthyrningstjänst för att konsumenter ska övergå till att prenumerera på att hyra sina kläder istället för att köpa nya, samt hur ett koncept kan utformas där utbudet upplevs som tillräckligt och personligt för varje kund. Studien drivs genom blandad metod och en abduktiv metodansats. Resultatet visar att det finns en potentiell marknad för prenumerationsbaserad uthyrning av friluftskläder men att många konsumenter inte känner behov att byta ut plaggen lika ofta som om det hade varit vardagskläder. Studiens respondenter är främst intresserade av paketerbjudande baserat på aktivitet. Bland de som inte är intresserade av att hyra alls svarar majoriteten att det är på grund av att de vill ha sina kläder tillgängliga hela tiden. För att locka konsumenter att hyra istället för att köpa krävs ett mervärde som inte fås vid köp. Detta skulle kunna skapas genom en gemenskap där användarna kan dela historier och bilder, men också genom prisfördelar, tillgänglighet och anpassningsbarhet. Utbudet bör vara personligt anpassat utifrån användarens intressen och planerade aktiviteter, men med möjlighet för viss valfrihet. Säsongsbaserad uthyrning är ett intressant alternativ då många respondenter gärna behåller plaggen en längre tid. Vidare diskuteras logistiklösningar med representanter som anordnar bytestillfällen i mindre städer där det inte finns möjlighet att ha en butik, samt vikten av att nischa sig mot en smalare kundgrupp snarare än gemene man. Det konstateras även att det krävs en större attitydförändring för att ändra konsumenters vanor och beteende från att köpa till att hyra istället. / This study investigates possibilities for the development of subscription based rental of outdoor clothing, with a base in a test project launched by company X. The study examines if there is a potential market for subscription-based outdoor clothing rental, what is required from such a service for consumers to switch from buying to renting their clothes and how such a concept can be designed to make the product range feel sufficient and personal for every customer. The study is implemented with a mixed method. The result is proving that there is a potential market for subscription based outdoor-clothing rental, but that many consumers don’t have the same need to update their outdoor clothes as often as their everyday clothes. The respondents are most interested in a package-offer based on their activities. Among the ones not interested in subscription based rental, the majority answered it’s because they want their clothes available at all times. Added value is needed to attract consumers to rent instead of buy, which could be gained by creating a community among the users. Other important aspects to gain value is through price advantages, availability and flexibility. The product range should be personally adjusted but with freedom of choice. Seasonal based subscription is an interesting option since many of the respondents want to use the product for a longer time. Logistic solutions are also discussed in the study and one option is to use agents who arranges swaps in smaller cities where there are no stores. The importance of focusing on a niched consumer are displayed, as well as the need of a great change in consumer attitude to be able to change habits and consumer behaviour.

Klädkonsumenter spelar en aktiv roll i konsumtionsutvecklingen och besitter en kraft att förändra klädkonsumtionen. Över tid har olika motreaktioner till dagens klädkonsumtion etablerats och Product-Service Systems (PSS) erbjuder alternativa konsumtionsmöjligheter. Under PSS faller kollaborativ klädkonsumtion och klädbibliotek, som syftar på byte av ägarskap eller delat ägarskap av modeprodukter. I studien presenteras Consumer Culture Theory (CCT) som riktar sig mot dynamiken i kulturella och sociala synpunkter. CCT används som teori för att identifiera kopplingar till PSS-perspektiv och huruvida klädbibliotek kan utvecklas till en bredare konsumtionskultur. Syftet med studien är att undersöka inställningen hos yngre kvinnliga klädkonsumenter till att använda klädbibliotek, genom att titta på kulturella påverkande faktorer. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer visar resultat på att interna och externa kulturella faktorer bidrar till ökad medvetenhet inom hållbarhet. Allt fler klädkonsumenter förespråkar hållbara konsumtionsalternativ, vilket innebär att klädbibliotek kan få en ökad spridning. / Clothing consumers play an active role in the consumption development and have the power to change clothing consumption. Over time, various counter reactions towards today's clothing consumption have been established and Product Service Systems (PSS) offer alternative consumption opportunities. PSS includes collaborative fashion consumption and clothing libraries, which refer to an exchange of ownership or shared ownership of fashion products. The study presents Consumer Culture Theory (CCT) that aims towards the dynamics of cultura land social perspectives. CCT is used as a theory to identify connections to the PSS perspectiveand whether clothing libraries can evolve into a wider consumer culture. The purpose of this study is to investigate the attitude of younger female clothing consumers to use clothing libraries, by looking at cultural influencing factors. Through qualitative semistructured interviews, the results show that internal and external cultural factors contribute to an increased awareness of sustainability. More and more clothing consumers advocate sustainable consumption options, which means that clothing libraries can increase its spread.

The web has evolved much through the years. From being a place where author and reader were clearly distinguished, it now invites everyone to take part in the development of both content and technology. Social services are central in what is called Web 2.0. Wikis, blogs and folksonomies are all examples of how the users and their communities are key to the development of services. Collaborative writing, tags and API:s are central. Social services are given an extra dimension through integration. The purpose of this study was to investigate whether it was possible to integrate an encyclopedia with a photosharing service. The issue was whether it was possible to find relevant images to the article they were connected to. The method for examining the issue was to create a service which functions was investigated through user tests. Wickrpedia was created, which is an integration of Wikipedia and Flickr. Wikipedia is an encyclopedia in the shape of a wiki, while Flickr is used to store, organize and share photos. The result shows that the images added someting to the encyclopedia; it became more entertaining and pleasant and the users’ knowledge was increased. The relevance of the images was good. The service can and should be improved. The conclusion is still that the service worked well and was seen as an improvement by the users. / Webben har förändrats mycket de senaste åren. Från att tidigare haft en tydlig uppdelning mellan läsare och författare inbjuds nu alla att delta i utvecklingen av både innehåll och teknik. Sociala tjänster är det centrala i det som benämns Web 2.0. Wikis, bloggar och folksonomies är alla exempel på hur användarna och deras gemenskap är nyckeln till utveckling av tjänster. Kollaborativt skrivande, taggar och API:er är centrala. Sociala tjänster får en ytterligare dimension genom integrering. Denna studies syfte var att utreda hur det gick att integrera ett uppslagsverk med en fotodelningstjänst. Frågan är om det gick att göra på ett sådant sätt att bilderna hade relevans för de artiklar de kopplades till. Metoden för att utreda frågan var att skapa en tjänst vars funktion undersöktes med hjälp av användartester. Wickrpedia skapades, vilket är en intregrering av Wikipedia och Flickr. Wikipedia är en encyklopedi i form av en wiki, medan Flickr används för att förvara, organisera och dela med sig av bilder. Resultatet visar att bilderna tillförde något till uppslagsverket; det blev roligare och trevligare och användarna fick en ökad kunskap. Relevansen hos bilderna var god. Tjänsten har brister, och den går att vidareutveckla. Slutsatsen var ändå att tjänsten fungerade och var en förbättring för användarna.