Den här kvalitativa empiriska studien syftar till att få kunskap om vad som sker i samtalet mellan elever när de skriver tillsammans på dator, då detta kan vara svårt att upptäcka i klassrumssituationen. Ett sociokulturellt perspektiv antogs och syftet preciserades i frågeställningen: På vilket sätt interagerar elever när de tillsammans och i samband med ASL-arbetet skriver en text på datorn? Tre skrivarpar deltog i studien, som genomfördes vid två tillfällen. Metoden som användes var videofilmning av elevers samtal vid skrivande samt tematisk analys av insamlat material, inspirerad av Braun & Clark (2006).  Resultatet visar att interaktionen mellan eleverna var omfattande och avgörande för skrivresultatet. Det framträdde tre kategorier: samspel, innehåll och stavning. Eleverna visar att de finner det lustfyllt att skriva tillsammans och det gick också att se hur de tillsammans förbättrade sina texter på olika vis och hur datorn påverkade deras arbete. Slutsatsen är att pararbete i skrivning på datorn har positiv effekt på elevers skrivutveckling och genom att se vad de samverkar kring kan man som pedagog få inblick i hur man kan arbeta vidare pedagogiskt kring skrivande. / This qualitative empirical study aims at gaining knowledge of what happens in the conversation between students when writing together on a computer, as this can be difficult to detect in classroom situations. A socio-cultural perspective was adopted and the purpose was clarified in the question: In what way do students interact when they together and in connection with the ASL work write a text on the computer? Three students participated in the study, which was conducted on two occasions. The method used was video capture of students' conversations in writing as well as thematic analysis of collected material, inspired by Braun & Clark (2006). The results show that the interaction between the students was comprehensive and crucial to the writing result. There were three categories: interaction, content and spelling. The students show that they find it fun to write together and it was also possible to see how they together improved their texts in different ways and how the computer affected their work. The conclusion is that pairing in writing on the computer has a positive effect on the students' writing development and by seeing what they interact, one can as an educator gain insight into how to further work pedagogically around writing.

The main aim of this thesis is to explore how members of a certain Facebook-group, i.e. Save the Food – Malmö, share knowledge with each other. The main research questions in this thesis address whether the selected social media channel, i.e. Facebook, help to enhance this member-to-member knowledge sharing process, and what kind of knowledge is being shared. The thesis is based on theories that provide an overview of how knowledge is considered to be shared in the best ways across social media and what limitations these may have. Therefore, the theoretic framework is primarily based on knowledge management research and knowledge management in connection to social media. The general attitude among the respondents shows that social media are an useful tool for networking, information and knowledge sharing and that social media are a helpful tool for informal communication between groups members. Even though there are some negative attitudes towards Facebook among the respondents, this study shows, however, that the respondents still believe that there is considerable potential in using social media in relation to networking, knowledge sharing and organizing activities such as dumpster diving. The thesis is based on qualitative methods. The empirical data were collected through informant interviews. The results of the thesis show that social media, in this case Facebook, are used as a means to share knowledge within the ”Save the food – Malmö” group. However, due to the limitations pertaining to what kind of knowledge can be shared across social media channels such as Facebook and others, the knowledge sharing process needs to be complemented with interpersonal interaction between the members in real life to ensure the application and externalisation of the shared knowledge.

I omställningsprocessen mot ett mer hållbart samhälle kan en designer ha en viktig roll för social innovation och samverkan. En designer kan underlätta för föreningar att själva lösa sina problem genom nerifrån-och-upp metoder. Detta betyder att den traditionella designerrollen är i förändring och att nya färdigheter efterfrågas. Det här projektet har utforskat ett praktiskt och föreningsdrivet designangreppssätt. Målet med designprocessen var att designa en tjänst för stadsodlingsprojekt baserade i Stockholm. Tjänsten utvecklades tillsammans med aktiva medlemmar i projekten för att göra odlingen mer effektiv, tillgänglig och enkel att sprida. / More and more, designers take the role of facilitators in social innovation processes by using collaborative approaches aiming at a transition towards sustainability. To do so, they collaborate with active communities that create solutions for their own problems through bottom-up approaches. Consequently, the role of professional designers is shifting and new design skills and approaches are required. This project explored a community driven design approach, on a practical level. The goal of the design process was to design a service for urban farming communities situated in Stockholm. This service was co created with members of the communities to make them more efficient, better accessible and easier to replicate.

The Internet is dramatically changing the way we communicate, and it is becoming increasingly important for communication services to adapt to context in which they are used. The goal of this thesis was to research how Google Glass and WebRTC can be used to create a communication system tailored for field service support. A prototype was created where an expert is able to provide guidance for a field technician who is wearing Google Glass. A live video feed is sent from Glass to the expert from which the expert can select individual images. When a still image is selected it is displayed to the technician through Glass, and the expert is able to provide instructions using real time annotations. An algorithm that divides the selected image into segments was implemented using WebGL. This made it possible for the expert to highlight objects in the image by clicking on them. The thesis also investigates different options for accessing the hardware video encoder on Google Glass. / Internet har dramatiskt ändrat hur vi kommunicerar, och det blir allt viktigare för kommunikationssystem att kunna anpassa sig till kontexten som de används i. Målet med det här examensarbetet var att undersöka hur Google Glass och WebRTC kan användas för att skapa ett kommunikationssystem som är skräddarsytt för support av fälttekniker. En prototyp skapades som låter en expert ge vägledning åt en fälttekniker som använder Google Glass. En videoström skickas från Glass till experten, och denne kan sedan välja ut enstaka bilder ur videon. När en stillbild väljs så visas den upp på Glass för teknikern, och experten kan sedan ge instruktioner med hjälp av realtidsannoteringar. En algoritm som delar upp den utvalda bilden i segment implementerades med WebGL. Den gjorde det möjligt för experten att markera objekt i bilden genom att klicka på dem. Examensarbetet undersöker också olika sätt att få tillgång till hårdvarukodaren för video i Google Glass.

En utvärdering kan göras på många olika sätt beroende på vad som önskas med den. Det kan bland annat vara önskvärt att ta reda på hur väl mål uppnåtts i ett stadsbyggnadsprojekt, eller så är syftet att undersöka arbetsprocessen för att blottlägga varför eventuella misstag gjorts. Utvärdering kan också användas för att kartlägga lärdomar och insikter som kan vara värdefulla i kommande projekt. I den här studien djupdyker vi i ämnet om utvärderingar kopplade till stora stadsbyggnadsprojekt i syfte att bidra med en förståelse för hur utvärdering sker i praktiken. Studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ och en kvalitativ del. Inom den kvantitativa delen ämnar studien att bringa förståelse över hur vanligt förekommande utvärderingar är i Sveriges 50 största kommuner, vilka typer av utvärderingar som är vanligast, hur de finansieras samt vad de främsta anledningarna är till att inte utvärdera stadsbyggnadsprojekt. Denna del fungerar som ett bakgrundsunderlag för den kvalitativa delen som bidrar till att djupare undersöka specifika utvärderingar för att få svar på hur kommuner arbetar med utvärdering som verktyg för erfarenhetsåterföring till senare stadsbyggnadsprojekt samt belysa hur olika utvärderingar tillämpas inom stadsbyggnadsprojekt och hur de genererar olika resultat. Detta görs genom intervjuer och dokumentstudier kopplade till Bo01, Västra hamnen i Malmö och Kvillebäcken, Backaplan i Göteborg. Den kvantitativa studien kommer fram till att utvärdering i någon form görs i strax över hälften av kommunerna. Särskilt vanligt är det i de kommuner med fler än 90 000 invånare. Det är främst ex post-utvärderingar som genomförs men även utvärderingar som ämnar att belysa processarbetet är vanliga. Vidare är de främsta anledningarna till att utvärdering inte genomförs brist på tid eller erfarenhet. I den kvalitativa studien framgår det att den främsta ledstjärnan i samtliga utvärderingar är att de används som ett sätt för planeringen att skapa lärdomar snarare än att bedöma huruvida projekten anses vara lyckade eller misslyckade. Trots detta, är en genomgående tendens i alla utvärderingar att de skiljer sig på flera sätt. Vissa är specifika och utreder utvalda delar av projekt medan andra är mer generella i sin omfattning. Vem det är som har tagit initiativet skiljer sig också åt. Det går att se spår av alla fyra av Vedungs utvärderingsvågor i utvärderingarna men den fjärde vågen, den evidensbaserade, bedöms på det hela taget vara aningen mer framträdande.

Denna studie undersöker möjligheter för utveckling av prenumerationsbaserad uthyrning av friluftskläder med utgångspunkt i pilotprojektet lanserat av företag X. Detta genom att besvara om det finns intresse och en potentiell marknad för uthyrning via prenumeration av friluftskläder, vad som krävs av en uthyrningstjänst för att konsumenter ska övergå till att prenumerera på att hyra sina kläder istället för att köpa nya, samt hur ett koncept kan utformas där utbudet upplevs som tillräckligt och personligt för varje kund. Studien drivs genom blandad metod och en abduktiv metodansats. Resultatet visar att det finns en potentiell marknad för prenumerationsbaserad uthyrning av friluftskläder men att många konsumenter inte känner behov att byta ut plaggen lika ofta som om det hade varit vardagskläder. Studiens respondenter är främst intresserade av paketerbjudande baserat på aktivitet. Bland de som inte är intresserade av att hyra alls svarar majoriteten att det är på grund av att de vill ha sina kläder tillgängliga hela tiden. För att locka konsumenter att hyra istället för att köpa krävs ett mervärde som inte fås vid köp. Detta skulle kunna skapas genom en gemenskap där användarna kan dela historier och bilder, men också genom prisfördelar, tillgänglighet och anpassningsbarhet. Utbudet bör vara personligt anpassat utifrån användarens intressen och planerade aktiviteter, men med möjlighet för viss valfrihet. Säsongsbaserad uthyrning är ett intressant alternativ då många respondenter gärna behåller plaggen en längre tid. Vidare diskuteras logistiklösningar med representanter som anordnar bytestillfällen i mindre städer där det inte finns möjlighet att ha en butik, samt vikten av att nischa sig mot en smalare kundgrupp snarare än gemene man. Det konstateras även att det krävs en större attitydförändring för att ändra konsumenters vanor och beteende från att köpa till att hyra istället. / This study investigates possibilities for the development of subscription based rental of outdoor clothing, with a base in a test project launched by company X. The study examines if there is a potential market for subscription-based outdoor clothing rental, what is required from such a service for consumers to switch from buying to renting their clothes and how such a concept can be designed to make the product range feel sufficient and personal for every customer. The study is implemented with a mixed method. The result is proving that there is a potential market for subscription based outdoor-clothing rental, but that many consumers don’t have the same need to update their outdoor clothes as often as their everyday clothes. The respondents are most interested in a package-offer based on their activities. Among the ones not interested in subscription based rental, the majority answered it’s because they want their clothes available at all times. Added value is needed to attract consumers to rent instead of buy, which could be gained by creating a community among the users. Other important aspects to gain value is through price advantages, availability and flexibility. The product range should be personally adjusted but with freedom of choice. Seasonal based subscription is an interesting option since many of the respondents want to use the product for a longer time. Logistic solutions are also discussed in the study and one option is to use agents who arranges swaps in smaller cities where there are no stores. The importance of focusing on a niched consumer are displayed, as well as the need of a great change in consumer attitude to be able to change habits and consumer behaviour.

Klädkonsumenter spelar en aktiv roll i konsumtionsutvecklingen och besitter en kraft att förändra klädkonsumtionen. Över tid har olika motreaktioner till dagens klädkonsumtion etablerats och Product-Service Systems (PSS) erbjuder alternativa konsumtionsmöjligheter. Under PSS faller kollaborativ klädkonsumtion och klädbibliotek, som syftar på byte av ägarskap eller delat ägarskap av modeprodukter. I studien presenteras Consumer Culture Theory (CCT) som riktar sig mot dynamiken i kulturella och sociala synpunkter. CCT används som teori för att identifiera kopplingar till PSS-perspektiv och huruvida klädbibliotek kan utvecklas till en bredare konsumtionskultur. Syftet med studien är att undersöka inställningen hos yngre kvinnliga klädkonsumenter till att använda klädbibliotek, genom att titta på kulturella påverkande faktorer. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer visar resultat på att interna och externa kulturella faktorer bidrar till ökad medvetenhet inom hållbarhet. Allt fler klädkonsumenter förespråkar hållbara konsumtionsalternativ, vilket innebär att klädbibliotek kan få en ökad spridning. / Clothing consumers play an active role in the consumption development and have the power to change clothing consumption. Over time, various counter reactions towards today's clothing consumption have been established and Product Service Systems (PSS) offer alternative consumption opportunities. PSS includes collaborative fashion consumption and clothing libraries, which refer to an exchange of ownership or shared ownership of fashion products. The study presents Consumer Culture Theory (CCT) that aims towards the dynamics of cultura land social perspectives. CCT is used as a theory to identify connections to the PSS perspectiveand whether clothing libraries can evolve into a wider consumer culture. The purpose of this study is to investigate the attitude of younger female clothing consumers to use clothing libraries, by looking at cultural influencing factors. Through qualitative semistructured interviews, the results show that internal and external cultural factors contribute to an increased awareness of sustainability. More and more clothing consumers advocate sustainable consumption options, which means that clothing libraries can increase its spread.

The web has evolved much through the years. From being a place where author and reader were clearly distinguished, it now invites everyone to take part in the development of both content and technology. Social services are central in what is called Web 2.0. Wikis, blogs and folksonomies are all examples of how the users and their communities are key to the development of services. Collaborative writing, tags and API:s are central. Social services are given an extra dimension through integration. The purpose of this study was to investigate whether it was possible to integrate an encyclopedia with a photosharing service. The issue was whether it was possible to find relevant images to the article they were connected to. The method for examining the issue was to create a service which functions was investigated through user tests. Wickrpedia was created, which is an integration of Wikipedia and Flickr. Wikipedia is an encyclopedia in the shape of a wiki, while Flickr is used to store, organize and share photos. The result shows that the images added someting to the encyclopedia; it became more entertaining and pleasant and the users’ knowledge was increased. The relevance of the images was good. The service can and should be improved. The conclusion is still that the service worked well and was seen as an improvement by the users. / Webben har förändrats mycket de senaste åren. Från att tidigare haft en tydlig uppdelning mellan läsare och författare inbjuds nu alla att delta i utvecklingen av både innehåll och teknik. Sociala tjänster är det centrala i det som benämns Web 2.0. Wikis, bloggar och folksonomies är alla exempel på hur användarna och deras gemenskap är nyckeln till utveckling av tjänster. Kollaborativt skrivande, taggar och API:er är centrala. Sociala tjänster får en ytterligare dimension genom integrering. Denna studies syfte var att utreda hur det gick att integrera ett uppslagsverk med en fotodelningstjänst. Frågan är om det gick att göra på ett sådant sätt att bilderna hade relevans för de artiklar de kopplades till. Metoden för att utreda frågan var att skapa en tjänst vars funktion undersöktes med hjälp av användartester. Wickrpedia skapades, vilket är en intregrering av Wikipedia och Flickr. Wikipedia är en encyklopedi i form av en wiki, medan Flickr används för att förvara, organisera och dela med sig av bilder. Resultatet visar att bilderna tillförde något till uppslagsverket; det blev roligare och trevligare och användarna fick en ökad kunskap. Relevansen hos bilderna var god. Tjänsten har brister, och den går att vidareutveckla. Slutsatsen var ändå att tjänsten fungerade och var en förbättring för användarna.

Dagens konsumenter blir allt mer uppmärksammade på modeindustrins konsekvenser för miljön. Samtidigt har intresset för kollaborativ konsumtion ökat under de senaste åren och kan ses som ett alternativt till en mer hållbar konsumtion. Att handla kläder second hand samt att hyra kläder ingår under kategorin kollaborativ klädkonsumtion. Studiens syfte är att undersöka konsumenters attityder till kollaborativ konsumtion genom att handla second hand respektive hyra kläder. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer riktat till personer som någon gång handlat second hand ämnade studien få en djupare förståelse kring deras attityder gentemot secondhand respektive att hyra kläder. Sammanfattningsvis kom studien fram till att attityden till de båda kollaborativa tjänsterna skiljer sig åt och att uthyrningstjänster inte kan applicera samma logik som second hand. / Today's consumers are becoming increasingly aware of the fashion industry's consequences for the environment. At the same time, interest in collaborative consumption has increased in recent years and can be seen as an alternative to a more sustainable consumption. Shopping for second-hand clothes and renting clothes are included in the category of collaborative clothing consumption. The purpose of the study is to investigate consumers' attitudes to collaborative consumption by buying second-hand and renting clothes. Through qualitative semi-structured interviews aimed at people who have shopped second-hand, the study intended to gain a deeper understanding of their attitudes towards second-hand and renting clothes. In summary, the study concluded that the attitude to the two collaborative services differs and that rental services cannot apply the same logic as secondhand.

Kollaborativ konsumtion är en slags ekonomi som handlar om att människor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller låna saker av varandra. Den här rapporten handlar om hur en sådan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. För att undersöka detta gjordes en fallstudie över stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som är ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus på miljö och hållbarhet. Där studerades i vilken utsträckning Stockholms stad har tagit med kollaborativ konsumtion i sitt hållbarhetsarbete samt vad som planeras göras i framtiden. Dessutom tog författarna till den här rapporten fram förslag på hur kollaborativ konsumtion skulle kunna utvecklas ännu mer i stadsdelen. Syftet med det här arbetet var således att genom fallstudien redogöra för hur kollaborativ konsumtion skulle kunna bidra till mer ekologisk och social hållbar stadsutveckling. Dessutom undersöktes vilka aktörer som skulle kunna tillhandahålla kollaborativ konsumtion och vilka som skulle använda sig av den i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet i rapporten visar att Stockholms stad, och särskilt Östermalms stadsdelsförvaltning, redan idag arbetar med vissa typer av kollaborativ konsumtion i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis finns stads- och biodlingar och bilpooler. Stockholms stad satsar även mycket på utbildning och information till de boende för att inspirera till hållbarare livsstilar och därmed förändrade konsumtionsmönster. Det finns många utvecklingsmöjligheter för den delande ekonomin i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis skulle fler lokaler för olika typer av byteshandel kunna finnas, mer delande av transportmedel och även byten av tjänster mellan de boende i området (exempelvis barnpassning, rasta hunden, matlagning, och så vidare). Dessutom skulle fler samarbeten mellan Stockholms stad och andra aktörer, såsom företag och organisationer, kunna uppstå. Fallstudien visade att det finns en viss problematik när lokala beslutsfattare planerar för att skapa förändrade konsumtionsmönster hos de boende i en stadsdel eftersom sådan planering kan inskränka på människors egna val och personliga integritet. Planeringsarbete som handlar om att styra människors vardagsvanor är kontroversiellt. Samtidigt krävs det att människor förändrar sina livsstilar till att bli mer hållbara. Förvisso är det inte givet att en mer delande ekonomi i en stadsdel ger mer hållbarhet, men den här studien visar att det finns positiva effekter av kollaborativ konsumtion, både miljömässiga och sociala, och att den delande ekonomin har potential att utvecklas i stadsbebyggelse. / Collaborative consumption is a kind of economy where people consume through sharing, hiring, swopping and borrowing. This report investigates how the sharing economy can be implemented and developed in urban areas by doing a case study over the Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden). This district in Stockholm was chosen because it is an ongoing urban development project that focuses on sustainability. In the case study researches were made on how the City of Stockholm (the Stockholm municipality) uses collaborative consumption in the sustainability program of the Stockholm Royal Seaport, and also their plans for the future. Furthermore suggestions on how collaborative consumption could be developed in the district were presented. The purpose with this project was thus, with the use of the case study, to outline how collaborative consumption can contribute to ecological and social urban development. The result of this report shows that the City of Stockholm, and especially the district administration of Östermalm, already today works with different types of collaborative consumption in the Stockholm Royal Seaport. For example they have planned for urban framing, beekeeping, and car- sharing. The City of Stockholm also focuses on education and information to the inhabitants to inspire to more sustainable lifestyles and thereby changed consumption patterns. There are many opportunities to develop the sharing economy in the Stockholm Royal Seaport. For example they are planning for facilities for different kinds of trading, more sharing of transport and also swopping services between the inhabitants, such as babysitting, walk the dog, cooking, etc. The case study showed that planning for changed consumption patterns can be difficult for the local stakeholders. The reason is that such kind of planning can reduce people’s own choices and personal integrity. It can be controversial with planning that approaches controlling of people’s living habits, but at the same time people must change their lifestyles to be more sustainable. However, the sharing economy does not definitely bring more sustainability, but this study shows that there are positive effects by collaborative consumption, both ecological and social, and the sharing economy has potential to develop in urban areas.