Zeals är en mobil applikation där användaren tillåts att kollaborativt uppleva förväntan och erinran inför och efter en händelse. Genom att användaren bidrar med media som hon själv definerat som relevant för händelsen kan mobiltelefonen fungera som ett medium där kopplingar och relevans är upp till användaren. Parallellt har ett designverktyg för användarjämförelser tagits fram - Persona Activity Framework. PAF syftar till att genom ett scenario visa skillnader och likheter mellan tilltänkta användare. / This master thesis in interaction design deals with two major scopes. First, it will describe how a design concept regarding events is initiated. Second, and parallel, a practical tool for user representations will be formed and used to illustrate a foundation for design. By providing examples of projects related to how anticipation and recollection can be experienced we highlight our work area. In addition to this, we present tools that we consider beneficial regarding user insights. Out of these two fields we describe a process where a mobile phone application is created situated within industrial borders. The result of this process consequently consist of two parts each depending on the other. The application, Zeals, demonstrates both how anticipation and recollection can be experienced. The second part of the end result, PAF, demonstrates how we have represented users and concludes that it can be used in other projects as well. Hence, our final result needs to be interpreted depending on design approach and it’s nature.

Electrification of the transport sector is an important step in reducing the global greenhouse gas (GHG) emissions. Compared to traditional internal combustion engine vehicles (ICEVs), electric vehicles (EVs) produce no tail-pipe emissions and could be coupled with responsible energy production from renewable energy sources to reduce coupled emissions of their operation. One particularly interesting segment of the transport sector is the light-duty trucks (LDTs) commonly utilized in last-mile distribution. These vehicles are responsible for the third largest GHG-emissions in the road transportation sector in Sweden and is not as detailly covered in existing research compared to heavy-duty and passenger vehicles. At the same time usage of these vehicles is increasing due to the rapid increase of e-commerce. The objective of this thesis therefore is to investigate the potential of electrification for LDTs in last-mile distribution, operating in Stockholm, Sweden. The study is conducted through a techno economical optimization along with a business model innovation coupled to the current last mile operation of three collaborating partner companies. In this way, real world cases are included in the study to reflect on the feasibility of electrification of these vehicles. Conclusions of the study shows that electrification of the LDTs in last-mile operation in Stockholm, Sweden is possible. However, it would require value-adding measures to gain economic profit when transitioning from ICEVs. In addition, there also exists practical challenges as there is a significant need for route charging for several vehicles in the analyzed company fleets. This implies that operational driving behavior is required to be reviewed to reduce the requirement of route charging. Additionally, there is a need for investigating how route charging could be supplied to the companies. / Elektrifiering av transportsektorn är ett viktigt steg för att minska de globala utsläppen av växthusgaser (GHG). Jämfört med traditionella fordon med förbränningsmotorer (ICEVs) ger elfordon (EVs) inga direkta avgasutsläpp och skulle kunna kopplas till ansvarsfull energiproduktion från förnybara energikällor för att minska de kopplade utsläppen från deras drift. Ett särskilt intressant segment av transportsektorn är de lätta lastbilarna (LDTs) som vanligtvis används i last-mile distribution. Dessa fordon är ansvariga för de tredje största utsläppen av växthusgaser inom vägtransportsektorn i Sverige och täcks inte lika ingående i befintlig forskning jämfört med tunga fordon och personbilar. Samtidigt ökar användningen av dessa fordon på grund av den snabba ökningen av e-handel. Syftet med denna avhandling är därför att undersöka potentialen för elektrifiering för LDTs i last-mile distribution, verksamma i Stockholm, Sverige. Studien genomförs genom en tekno-ekonomisk optimering tillsammans med en affärsmodellinnovation kopplad till den nuvarande verksamheten hos tre deltagande partnerföretag. På så sätt inkluderas verkliga fall i studien för att reflektera över genomförbarheten av elektrifiering av dessa fordon. Slutsatser av studien visar att elektrifiering av LDTs inom last-mile distribution i Stockholm, Sverige är möjlig. Det skulle dock kräva värdeskapande åtgärder för att få ekonomisk vinst vid övergången från ICEVs. Dessutom finns det praktiska utmaningar i och med ett stort behov av ruttladdning för flera fordon i de analyserade företagsflottan. Detta innebär att det operativa körbeteendet måste ses över för att minska kravet på ruttladdning. Dessutom finns ett behov av att undersöka hur ruttladdning på bästa sätt skulle kunna tillföras företagen.

In introductory programming courses it is important for students to learn key terminology to be ableto discuss code. The standard way to structure these courses is by working in pairs or individual work since problems may occur when working in groups, specifically that one person might be more active than the rest. This could be because of self-efficacy (SE), which contributes to how much time and energy an individual is willing to spend on an assignment. The goal of this study is to create a groupexercise that promotes discussions and use of programming terminology. It will also analyze if SE isaffecting how well the groups preform. Two different instructions were created for this assignment to examine which one is more effective. 54 students participated in this study at four occasions. Their SE was measured before and after the assignment with questionnaires. The results show that one of the instructions leads to more active discussions from the groups and that the other instruction leadsto more use of terminology when discussing code and that every participant was more equally active.The results also show that SE affect how equal the participation is within the groups and that groups with higher levels of SE perform better during the assignment than groups with low or medium SE.This type of activity shows a positive increase of SE for students that start of with low or medium SE. / I introduktionskurser för programmering är det viktigt att studenter lär sig programmeringstermer för att lättare kunna diskutera kod. De vanligaste strategierna för att lära ut programmering är i par eller individuellt då det uppstår problem med att en individ tar över när grupper blir för stora. Detta kan uppstå på grund av studenternas uppskattade egen förmåga (eng. self-efficacy) vilket är kopplat till hur benägen en individ är att lägga energi och engagemang på en uppgift. Denna studie har därför som mål att skapa en studentaktiv gruppuppgift som gynnar diskussion och användning av programmeringstermer, samt att analysera om self-efficacy (SE) påverkar hur väl grupperna presterar i uppgifterna.Två olika instruktioner testades för att se vilken av dessa som ger bäst resultat. 54 studenter som läser programmering på introduktionsnivå deltog i studien vid fyra tillfällen. Deras SE mättes före och efter uppgiften med hjälp av enkäter. Resultatet visar att en av instruktionerna leder till mer aktiva diskussioner och att den andre instruktionen leder till att ordet fördelas mer jämt samt att deltagarna oftare använder sig av programmeringstermer när de diskuterar kod. Resultatet visar även att SE påverkar hur jämnt ordet fördelas inom grupperna och att grupper med hög self-efficacy presterar bättre i aktiviteten än grupper med medel eller låg SE. Överlag visar studien att denna typ av gruppuppgiftger en positiv ökning av SE hos studenter som har låg eller medel SE.

Collaborative filtering is a popular technique to use behavior data in the form of user’s interactions with, or ratings of, items in a system to provide personalized recommendations of items to the user. This study compares three different state-of-the-art Recommendation System models that implement this technique, Matrix Factorization, Multi-layer Perceptron and Neural Matrix Factorization, using behavior data from a digital book platform for children. The field of Recommendation Systems is growing, and many platforms can benefit of personalizing the user experience and simplifying the use of the platforms. To perform a more complex comparison and introduce a new take on the models, this study proposes a new way to represent the behavior data as input to the models, i.e., to use the Term Frequency-Inverse Document Frequency (TFIDF) of occurrences of interactions between users and books, as opposed to the traditional binary representation (positive if there has been any interaction and negative otherwise). The performance is measured by extracting the last book read for each user, and evaluating how the models would rank that book for recommendations to the user. To assess the value of the models for the children’s reading platform, the models are also compared to the existing Recommendation System on the digital book platform. The results indicate that the Matrix Factorization model performs best out of the three models when using children’s reading behavior data. However, due to the long training process and larger set of hyperparameters to tune for the other two models, these may not have reached an optimal hyperparameter tuning, thereby affecting the comparison among the three state-of-the-art models. This limitation is further discussed in the study. All three models perform significantly better than the current system on the digital book platform. The models with the proposed representation using TF-IDF values show notable promise, performing better than the binary representation in almost all numerical metrics for all models. These results can suggest future research work on more ways of representing behavior data as input to these types of models. / Kollaborativ filtrering är en populär teknik för att använda beteendedata från användare i form av t.ex. interaktioner med, eller betygsättning av, objekt i ett system för att ge användaren personliga rekommendationer om objekt. I den här studien jämförs tre olika modeller av moderna rekommendationssystem som tillämpar denna teknik, matrisfaktorisering, flerlagersperceptron och neural matrisfaktorisering, med hjälp av beteendedata från en digital läsplattform för barn. Rekommendationssystem är ett växande område, och många plattformar kan dra nytta av att anpassa användarupplevelsen utifrån individen och förenkla användningen av plattformen. För att utföra en mer komplex jämförelse och introducera en ny variant av modellerna, föreslår denna studie ett nytt sätt att representera beteendedata som indata till modellerna, d.v.s. att använda termfrekvens med omvänd dokumentfrekvens (TF- IDF) av förekomster av interaktioner mellan användare och böcker, i motsats till den traditionella binära representationen (positiv om en tidigare interaktion existerar och negativ i annat fall). Prestandan mäts genom att extrahera den senaste boken som lästs för varje användare, och utvärdera hur högt modellerna skulle rangordna den boken i rekommendationer till användaren. För att värdesätta modellerna för plattformen med digitala böcker, så jämförs modellerna också med det befintliga rekommendationssystemet på plattformen. Resultaten tyder på att matrisfaktorisering-modellen presterar bäst utav de tre modellerna när man använder data från barns läsbeteende. På grund av den långa träningstiden och fler hyperparametrar att optimera för de andra två modellerna, kan det dock vara så att de inte har nått en optimal hyperparameterinställning, vilket påverkar jämförelsen mellan de tre moderna modellerna. Denna begränsning diskuteras ytterligare i studien. Alla tre modellerna presterar betydligt bättre än det nuvarande systemet på läsplattformen. Modellerna med den föreslagna representationen av TFIDF-värden visar sig mycket lovande och presterar bättre än den binära representationen i nästan alla numeriska mått för alla modeller. Dessa resultat kan ge skäl för framtida forskning av fler sätt att representera beteendedata som indata till denna typ av modeller.

There is a growing economy of services that leverage networked solutions to enable peers to rent, re-sell, lend, trade or share assets among each other. We see a few widely successful examples of this, but there are many more that are not taking off. This thesis aims to identify barriers that hinder transactions from taking place in the sharing economy. The technological nature of these services allows HCI design to be a tool to mitigate these barriers. The literature review, a set of interviews and a workshop form data for the formation and analysis of the barriers. By categorizing the services as sharing, collaborative or on-demand economy services the barriers and the different motivations for using the services are explored. The associated values with the motivations for using the different service types are considered in a novel strategy to mitigate hard to reach barriers. The results from this thesis will be material for the proposed implementation of a local marketplace for sharing economy services. This implementation will be done in a proposed VINNOVA supported project in Stockholm, Sweden. The knowledge about the barriers and the strategies to mitigate them will hopefully be of value to other developments in the sharing economy. By designing with the barriers in mind the user experience will hopefully improve and lead to more transactions taking place. / Det finns en växande ekonomi av tjänster som utnyttjar nätverkslösningar som vill möjliggöra det för användare att hyra, återsälja, låna eller dela tillgångar mellan sig. Vi kan idag se ett fåtal väldigt framgångsrika exempel på detta, men det finns många fler som inte lyckas etablera sig. Denna avhandling fokuserar på att identifiera barriärer som hindrar transaktioner att ske inom delande-ekonomin. Den teknologiska kopplingen hos dessa tjänster tillåter MDI-design att vara ett viktigt verktyg för att motverka barriärerna. Litteraturstudien, ett antal intervjuer och en workshop ligger till grund för data till definierandet och analysen av dessa barriärer. Genom att kategorisera tjänster som delande-, kollaborativa- eller on-demand-ekonomitjänster kan motivation för användande och dess barriärer utforskas. Värden som kan associeras till motivationen för användandet av de olika tjänsterna används i en ny typ av strategi för att motverka de annars svårtillgängliga barriärerna. Resultatet från denna avhandling blir underlag för en implementation av en lokal marknadsplats för delande-ekonomitjänster. Denna implementation är en del i ett föreslaget projekt med stöd från VINNOVA i Stockholm, Sverige. Kunskap om barriärerna och strategier för att övervinna dom kan förhoppningsvis vara till värde för andra utvecklingsområden inom delande-ekonomi. Genom att designa med barriärerna i åtanke kan användarupplevelsen förbättras och leda till att fler transaktioner äger rum.

A collaborative robot is something of growing interest for companies in the manufacturing industries to implement. However, a collaborative robot is quite new in today’s market. An issue that arises is that no implementation process for collaborative robots exists today, as well as no requirement guide for skills, as well as actors, has been defined. The aim of this project was to examine how an implementation process of collaborative robots in manufacturing companies could look like. Focusing on charting the integration process steps of a collaborative robot, and identifying the actors as well as skills needed for successful cobot integration, with the aim achieve the goal of this thesis by answering the research questions. The thesis had the following research questions: Research Question 1 – How is an integration process for implementing a cobot represented in the manufacturing companies? Research Question 2 – What particular skills as well as actors are required when implementing in a cobot in the manufacturing companies? To answer the research questions, the author conducted several interviews with different companies. The interview questions were mainly constructed in order to answer the RQs but also to get an understanding for the different aspects of what a cobot is, what is required as well as how it compares to a traditional industrial robot. The thesis resulted in an implementation process with several steps constructed in order to implement a cobot as well as different aspects of what skills and actors are needed. In order to separate the aspects, the respondents were categorized into different roles which are the developer, integrator and the user. The different roles were all vital, providing an understanding from different perspectives. Keywords: Collaborative robot, cobot, Human-robot interaction, Human-Robot Collaboration, Development strategies, Automation, Industry 4.0.

<p>The web has evolved much through the years. From being a place where author and reader were clearly distinguished, it now invites everyone to take part in the development of both content and technology. Social services are central in what is called Web 2.0. Wikis, blogs and folksonomies are all examples of how the users and their communities are key to the development of services. Collaborative writing, tags and API:s are central. Social services are given an extra dimension through integration. The purpose of this study was to investigate whether it was possible to integrate an encyclopedia with a photosharing service. The issue was whether it was possible to find relevant images to the article they were connected to. The method for examining the issue was to create a service which functions was investigated through user tests. Wickrpedia was created, which is an integration of Wikipedia and Flickr. Wikipedia is an encyclopedia in the shape of a wiki, while Flickr is used to store, organize and share photos. The result shows that the images added someting to the encyclopedia; it became more entertaining and pleasant and the users’ knowledge was increased. The relevance of the images was good. The service can and should be improved. The conclusion is still that the service worked well and was seen as an improvement by the users.</p> / <p>Webben har förändrats mycket de senaste åren. Från att tidigare haft en tydlig uppdelning mellan läsare och författare inbjuds nu alla att delta i utvecklingen av både innehåll och teknik. Sociala tjänster är det centrala i det som benämns Web 2.0. Wikis, bloggar och folksonomies är alla exempel på hur användarna och deras gemenskap är nyckeln till utveckling av tjänster. Kollaborativt skrivande, taggar och API:er är centrala. Sociala tjänster får en ytterligare dimension genom integrering. Denna studies syfte var att utreda hur det gick att integrera ett uppslagsverk med en fotodelningstjänst. Frågan är om det gick att göra på ett sådant sätt att bilderna hade relevans för de artiklar de kopplades till. Metoden för att utreda frågan var att skapa en tjänst vars funktion undersöktes med hjälp av användartester. Wickrpedia skapades, vilket är en intregrering av Wikipedia och Flickr. Wikipedia är en encyklopedi i form av en wiki, medan Flickr används för att förvara, organisera och dela med sig av bilder. Resultatet visar att bilderna tillförde något till uppslagsverket; det blev roligare och trevligare och användarna fick en ökad kunskap. Relevansen hos bilderna var god. Tjänsten har brister, och den går att vidareutveckla. Slutsatsen var ändå att tjänsten fungerade och var en förbättring för användarna.</p>

Mängden data som transporteras över Internet idag är stor. Vilket innebär att det finns ett överflöd av information och ett behov för att urskilja relevant innehåll mot irrelevant. För att uppnå detta används rekommendationssystem som i sin tur använder olika filtreringstekniker. Det finns tre huvudtyper av tekniker, innehållsbaserad kollaborativ filtrering och hybrid tekniker. Syftet med studien är att jämföra olika filtreringstekniker och undersöka hur teknikerna förhåller sig till träffsäkerhet mot testset, beräkningsbelasning och användarnöjdhet. För att genomföra detta på ett nyanserat sätt har en strukturerad litteraturstudie genomförts där sju olika steg för inhämtning och analys av dokument gjorts. En kvalitativ metanalys genomfördes på de 28 utvalda tidskriftsartiklarna. IFT rekommendationssystem var den rekommendationsteknik som anses minst effektiv utifrån den definition som studien utgått från. KFT och hybrid rekommendationssystem är de som är mest effektiva enligt denna studie. Hybrid system kan ta vara på fördelar från alla andra tekniker och kan synergiskt också motverka vissa av teknikernas förknippade brister, mot kostnaden av att implementations-komplexiteten ökar.

Crowdsourcing och den kollaborativa ekonomin är modeller för öppen innovation som blir allt mer centrala i ett samhälle som står inför morgondagens utmaningar. För att ta itu med globala problem krävs det ett globalt samarbete och ett gemensamt ansvar, där delningsekonomin kan bli avgörande. I denna kvantitativa undersökning svarar vi på frågeställningen om hur upptagandet av och beslutsfattandet kring kollaborativa tjänsteinnovationer kan se ut när vi låter 50 studenter ta del av en kollaborativ tjänsteinnovation. Vi undersöker några befintliga kollaborativa tjänster, redogör för relevanta begrepp och visar på hur Diffusion of innovations kan användas för att förstå något så komplext som hur innovationer kan upptas och spridas i sociala system. Vidare visar vi hur ramverk för konceptualisering av crowdsourcing kan användas för att förstå hur miljöaspekten och viljan att samarbeta kan driva en stor grupp människor till att dela på kompetens, resurser och kunskap. Slutsatser och ett innovationsbidrag lyfts fram som kan hjälpa företag att förstå hur crowdsourcing kan användas och de villkor som spelar roll för individers upptagande. / Crowdsourcing and the sharing economy are essential models for open innovation when facing the challenges of tomorrow. Dealing with global problems require global cooperation and common responsibility, where the sharing economy may become crucial. In this quantitative study we examine how the adoption and decision-making process occurs when we let 50 students take part in a collaborative service innovation. We look at some already existing collaborative innovations, explain relevant concepts and show how Diffusion of innovations can be used to understand something as complex as adoption and diffusion of service innovations in social systems. Furthermore, we show how the framework for conceptualization of crowdsourcing can be used to understand how the environmental aspect and the willingness to cooperate can drive a crowd to share skills, resources and knowledge. Conclusions are presented and a contribution to help crowdsourcing ventures and collaborative networks is highlighted to understand individual adoption and the preconditions that affects their decision-making.

LightLab är ett företag som befinner sig i en expansionsfas. Automatisering innebär att göra enprocess mer eller mindre självfungerande, utan mänsklig inverkan. Detta används för att tillexempel effektivisera, öka kvalitén och/eller avlasta människans arbete i en process. I dettaavseende vill LightLab titta på att automatisera en förflyttning av ett glas (glaschipp) mellan tvåfixturer.I arbetet läggs en teoretisk grund där olika robotmodeller undersöks för att ta fram den somlämpar sig bäst efter LightLabs behov. Det avgörs i en nulägesanalys där kraven specificeras. Enkollaborativ version av länkarmsroboten tas fram som det bästa generella förslaget tillutförandet. Därtill kommer en analys av och förslag på verktyg till roboten för att kunna greppatag om glaset samt förslag på visionsystem för kvalitetssäkring av chippet. Den generellalösningen testas sedan i fysiska experiment samt i simuleringsmjukvaran RobotStudio.Efter att simuleringen är gjord kommer en marknadsundersökning för att hitta kollaborativalänkarmsrobotar som uppfyller kravspecifikationen. Slutligen läggs ett lösningsförslag på tremodeller fram som ett resultat av förstudien. GoFa (ABB), iisy ( KUKA) eller UR3e (UniversalRobots). ABB och KUKA är även intressanta utifrån deras övriga modeller av industrirobotaroch god kontakt med dem samt erfarenhet av deras robotsystem kan ge en god grund införframtiden.Det tillkommer fortsatt arbete med att designa och implementera gripdon av något slag där så välsugkoppar som mekaniskt gripdon är möjliga verktyg till roboten. Ett sugkoppsverktyg somgriper tag i chippet underifrån ger minst påverkan på chippet.Det viosionsystem som finns på LightLab, Gocator inline 2420, kan användas förkvalitetssäkring av glaschippen. Ett 2D-visionsystem är ett gångbart alternativ.I framtiden då produktionsledet blir mer fast kommer det behövas andra modeller av robotar somutför specifika uppgifter. KUKA och ABB är därför favoriter bland de tre då en god kontakt ocherfarenhet med deras system kan ge en mindre tröskel in till framtida utvecklingssteg.