Bakgrund: Bokföringsnämnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillämpning för bostadsrättsföreningar. Det innebär att en byggnad inte får avskrivas progressivt från och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillämpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrättsombildningar till bostadsrätter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna är låga i början men därefter accelererar. Ett byte till en linjär eller en degressiv metod kommer att krävas. Vilka konsekvenser kommer förbudet mot progressiv avskrivning ge bostadsrättsföreningar i Stockholm? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bostadsrättsföreningarnas avskrivningsmetoder på deras byggnader. Jag ska granska deras nuvarande avskrivningsmetoder, samt hur föreningarna kommer påverkas ekonomiskt utav Bokföringsnämndens förbud mot en progressiv avskrivningsmetod. Metod: Studien kommer använda sig utav en kvantitativ forskningsmetod där den finansiella rapportens siffror kommer användas som underlag. Datan har tagits fram från de valda föreningarnas hemsidor. Teori: Undersökningen har sin grund i teorier kring bostadsrättsföreningars val av linjära och progressiva avskrivningar, samt avskrivningstider utifrån svenska lagar och normer. Slutsats: Studiens resultat stärker uppfattningen om att byggnader som är gjorda efter millenniumskiftet avskrivs progressivt alternativt har en väldigt låg linjär avskrivning. De äldre byggnaderna från Norsborg och Haninge gör högre avskrivningar. De kommer inte påverkas lika starkt som bostadsrättsföreningarna i Hammarby Sjöstad utav bokföringsnämndens beslut att förbjuda progressiv avskrivning.

I början av 2014 ifrågasatte revisorernas branschförening FAR användandet av progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar, då avskrivningsmetoden ansågs skjuta upp stora minusposter på framtida generationer. Argument fördes, från byggbolag och bostadsrättsinnehavare, om att alternativet; en linjär avskrivningsmetod, skulle bidra till höjda avgifter och i förlängningen en avstannande bostadsmarknad. Denna uppsats använder de båda avskrivningsmetoderna för att undersöka vilka konsekvenser avskrivningsmetodvalet kan få på bostadsrättsföreningars ekonomi i framtiden. Detta görs genom en omräkning av tre bostadsrättsföreningars årsredovisningar. Möjliga effekter på föreningars resultat, medlemsavgifter samt alternativa lösningar på avgiftshöjningsproblemet diskuteras. Slutsatser dras om att en linjär avskrivningsmetod i kombination med mindre avgiftshöjningar och negativa resultat är bäst lämpad för användning.