<p><strong>Bakgrund: </strong>Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania. Storleken på den totala ersättningen varierar relavtivt kraftigt mellan de i topp och de som befinner sig i botten – mellan 44,7 MSEK och 0,5 MSEK. Utifrån de tester som gjordes i SPSS framgick det att ”MVA” och ”Total ersättning” hade starkast korrelation.<strong></strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong>I flertalet årsredovisningar framgår det tydligt att företagen betalar ut rörlig ersättning för att kunna rekrytera och behålla tillräckligt kompetent personal. De ska sedan uppfylla vissa prestationskriterier för att denna belöning skall betalas ut, vilket är ett bevis på att det alltså är prestationen som är grundande vid bestämmelser över storlek på den rörliga ersättningen. Oftast framgår det sällan specifikt vilka dessa prestationskriterier är. Detta kan man säga bekräftar de resultat som denna studie har kommit fram till. Det bör dock inte fastställas att det är just ”MVA”, som är den variabel, som företagen faktiskt grundar den rörliga ersättningen på.</p> / <p><strong>Background: </strong>Bonus systems became more frequently used during the 1980s and have since then, been a very much disputed subject, especially with today's situation with a great financial crisis. A number of articles have discussed this subject about companies paying their CEOs large sums despite of the hard financial situation. Different reasons are presented for how a company bases the incentive pay to the CEO, which is dependent on different types of variables.</p><p><strong>Purpose: </strong>To study which type of variable that shows the strongest correlation with CEO incentive pay, and to study if any of them affect the CEO endangerment. </p><p><strong>Method: </strong>The study takes a quantitative approach and methodology, where secondary data has been collected through studies of the companies' annual reports. This research approaches the problem deductively by applying the selected theories on the outcome of the study.  </p><p><strong>Results: </strong>ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge and Scania are the five companies that have paid the largest salary to their CEOs during 2008. The salary size is very variable between the companies and ranges between SEK 44,7 Millions and SEK 0,5 Million. A number of tests have been run in the statistical data program, SPSS, and the results showed that the strongest correlation was between "MVA" and "CEO salary".<strong></strong></p><p><strong>Conclusions: </strong>Most of the companies' Annual reports show that compensation is paid in order to recruit and to keep the most competent personnel. There are a number of criterions based on performance that must be fulfilled for the compensation to be paid, which however are not specified in the Annual reports. This confirms the results given in this study. However, no final conclusions should be drawn about "MVA, being the actual variable that the incentive pay is based upon.</p>

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar. Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania. Storleken på den totala ersättningen varierar relavtivt kraftigt mellan de i topp och de som befinner sig i botten – mellan 44,7 MSEK och 0,5 MSEK. Utifrån de tester som gjordes i SPSS framgick det att ”MVA” och ”Total ersättning” hade starkast korrelation. Slutsatser: I flertalet årsredovisningar framgår det tydligt att företagen betalar ut rörlig ersättning för att kunna rekrytera och behålla tillräckligt kompetent personal. De ska sedan uppfylla vissa prestationskriterier för att denna belöning skall betalas ut, vilket är ett bevis på att det alltså är prestationen som är grundande vid bestämmelser över storlek på den rörliga ersättningen. Oftast framgår det sällan specifikt vilka dessa prestationskriterier är. Detta kan man säga bekräftar de resultat som denna studie har kommit fram till. Det bör dock inte fastställas att det är just ”MVA”, som är den variabel, som företagen faktiskt grundar den rörliga ersättningen på. / Background: Bonus systems became more frequently used during the 1980s and have since then, been a very much disputed subject, especially with today's situation with a great financial crisis. A number of articles have discussed this subject about companies paying their CEOs large sums despite of the hard financial situation. Different reasons are presented for how a company bases the incentive pay to the CEO, which is dependent on different types of variables. Purpose: To study which type of variable that shows the strongest correlation with CEO incentive pay, and to study if any of them affect the CEO endangerment.  Method: The study takes a quantitative approach and methodology, where secondary data has been collected through studies of the companies' annual reports. This research approaches the problem deductively by applying the selected theories on the outcome of the study.   Results: ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge and Scania are the five companies that have paid the largest salary to their CEOs during 2008. The salary size is very variable between the companies and ranges between SEK 44,7 Millions and SEK 0,5 Million. A number of tests have been run in the statistical data program, SPSS, and the results showed that the strongest correlation was between "MVA" and "CEO salary". Conclusions: Most of the companies' Annual reports show that compensation is paid in order to recruit and to keep the most competent personnel. There are a number of criterions based on performance that must be fulfilled for the compensation to be paid, which however are not specified in the Annual reports. This confirms the results given in this study. However, no final conclusions should be drawn about "MVA, being the actual variable that the incentive pay is based upon.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram på 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat ämne, både här hemma i Sverige och internationellt. Många forskare, politiker och invånare har uppmärksammat de höga ersättningarna som delas ut inom företagen i både bra och dåliga dagar. Det som drog mest uppmärksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersättningar. Detta fick människor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersättningar på. Å andra sidan försvarar företag sig med att dessa ersättningar ger motivation och ökad effektivitet hos de anställda som i sin tur presterar bättre, vilket utvecklar och driver företagen framåt.   Problemformulering: Väljer företagen att basera sina ersättningar på prestationsbaserade eller/och storleksbaserade variabler? Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilken av de teoretiska traditionerna som bonussystem baseras på genom att undersöka hur sambandet ser ut mellan utvalda bonusmått och verkställande direktörers och ledande befattningshavarnas totala ersättning under en femårsperiod. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där datainsamlingen har skett genom sekundärdata i form av företagens årsredovisningar. Vi har även valt att anta den deduktiva ansatsen som innebär att våra valda teorier ska appliceras på det reslutat som undersökningen visar. Reslutat: Utifrån de tester som gjordes i SPSS programmet visade resultatet att det framgick ett signifikant samband mellan total ersättning och företagets prestation samt företagets storlek. Slutsats: Studien visar att både prestationsbaserade och storleksbaserade variabler visar samband med den totala ersättningen, en övergripande variabel som utformar bolagens ersättningssystem kunde inte konstateras i vår undersökning. Utformningen av ersättningssystem påverkas av inre och yttre faktorer, bl.a. som landets välfärdssystem, företagskultur, konjunkturförändringar.

Background: Charity and other non-profit organizations have traditionally not been subject to any particular regulation enforced by Swedish law. Recently though, accounting standards have been altered which, through the new "Bokföringslagen" as of first of January 2001, have affected accounting standards for non- profit organizations. One of the implications which the new"bokföringslagen"has for non-profit organizations in Sweden is the link which it establishes with other accounting regulations enforced by the "Årsredovisningslagen". This link will, in turn, determine which rules that apply for any particular organization. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how accounting regulations are handled by Swedish non-profit organizations. Further, our aim is to disentangle how the new "Bokföringslagen" has affected the use of accounting in non-profit organizations. In addition to this we also attempt to establish clarity between relevant concepts and terms as we conduct a brief survey of how accounting standards are applied in non-profit organizations. Finally we suggest options and alternatives for sections of the accounting standards where change is needed. Delimitation: Only those non-profit organizations, which according to current legislation should set up a year closure or annual report (that is"large"non- profit organizations), will be studied in this essay. Further has a geographical delimitation of the selection been done, to the Swedish county of Östergötland. Realization: The collected information has been obtained through interviews with 15 large non-profit organizations. Conclusion: Accounting in large non-profit organizations in Sweden has not been affected to any larger extent by the new legislation. The handling of tangible assets has not changed. The conception net income is not relevant for non-profit organizations and donations are treated as gifts, which causes risk of confusion. The above shows that the advisory organization of "Bokföringsnämnden" ought to make a statement on how non-profit organizations ought to respond to the new "Bokföringslagen". / Bakgrund: Hjälporganisationer och andra ideella föreningar hör till en grupp juridiska personer i samhället som inte omfattas av någon särskild lagreglering. Nyligen har dock redovisningen i ideella föreningar kommit att omfattas av den nya bokföringslagen, vilken trädde i kraft den 1 januari 2001. Detta innebär att kraven har specificerats, vad gäller redovisning för ideella föreningar. Förändringar som den nya bokföringslagen för med sig innebär bland annat en koppling till årsredovisningslagen och att en mängd gränsbelopp och regler måste beaktas för att bestämma vilken redovisningsplikt som föreligger. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa delar av redovisningen i ideella föreningar hanteras samt utreda hur den nya bokföringslagen har påverkat redovisningen. Vidare ämnar vi att göra en begreppsutredning samt undersöka i vilken utsträckning den nya bokföringslagen tillämpas och om det finns behov av förändrad reglering på området. Avgränsningar: Endast de ideella föreningar som enligt aktuell lagstiftning ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning, det vill säga stora ideella föreningar, undersöks i denna studie. Vidare har en geografisk avgränsning av urvalet gjorts till Östergötland. Slutsatser: Redovisningen i stora ideella föreningar har inte påverkats i stor utsträckning av den nya lagstiftningen. Exempelvis har hanteringen av materiella anläggningstillgångar inte förändrats. Begreppet nettoomsättning är inte relevant för ideella föreningar och donationer behandlas som gåvor vilket medför risk för sammanblandning. Ovanstående visar på att bokföringsnämnden bör göra ett uttalande/ ge en rekommendation om hur ideella föreningar ska förhålla sig till den nya bokföringslagen samt årsredovisningslagen.

<p>Background: Charity and other non-profit organizations have traditionally not been subject to any particular regulation enforced by Swedish law. Recently though, accounting standards have been altered which, through the new "Bokföringslagen" as of first of January 2001, have affected accounting standards for non- profit organizations. One of the implications which the new"bokföringslagen"has for non-profit organizations in Sweden is the link which it establishes with other accounting regulations enforced by the "Årsredovisningslagen". This link will, in turn, determine which rules that apply for any particular organization. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to examine how accounting regulations are handled by Swedish non-profit organizations. Further, our aim is to disentangle how the new "Bokföringslagen" has affected the use of accounting in non-profit organizations. In addition to this we also attempt to establish clarity between relevant concepts and terms as we conduct a brief survey of how accounting standards are applied in non-profit organizations. Finally we suggest options and alternatives for sections of the accounting standards where change is needed. </p><p>Delimitation: Only those non-profit organizations, which according to current legislation should set up a year closure or annual report (that is"large"non- profit organizations), will be studied in this essay. Further has a geographical delimitation of the selection been done, to the Swedish county of Östergötland. Realization: The collected information has been obtained through interviews with 15 large non-profit organizations. </p><p>Conclusion: Accounting in large non-profit organizations in Sweden has not been affected to any larger extent by the new legislation. The handling of tangible assets has not changed. The conception net income is not relevant for non-profit organizations and donations are treated as gifts, which causes risk of confusion. The above shows that the advisory organization of "Bokföringsnämnden" ought to make a statement on how non-profit organizations ought to respond to the new "Bokföringslagen".</p> / <p>Bakgrund: Hjälporganisationer och andra ideella föreningar hör till en grupp juridiska personer i samhället som inte omfattas av någon särskild lagreglering. Nyligen har dock redovisningen i ideella föreningar kommit att omfattas av den nya bokföringslagen, vilken trädde i kraft den 1 januari 2001. Detta innebär att kraven har specificerats, vad gäller redovisning för ideella föreningar. Förändringar som den nya bokföringslagen för med sig innebär bland annat en koppling till årsredovisningslagen och att en mängd gränsbelopp och regler måste beaktas för att bestämma vilken redovisningsplikt som föreligger. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa delar av redovisningen i ideella föreningar hanteras samt utreda hur den nya bokföringslagen har påverkat redovisningen. Vidare ämnar vi att göra en begreppsutredning samt undersöka i vilken utsträckning den nya bokföringslagen tillämpas och om det finns behov av förändrad reglering på området. </p><p>Avgränsningar: Endast de ideella föreningar som enligt aktuell lagstiftning ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning, det vill säga stora ideella föreningar, undersöks i denna studie. Vidare har en geografisk avgränsning av urvalet gjorts till Östergötland. </p><p>Slutsatser: Redovisningen i stora ideella föreningar har inte påverkats i stor utsträckning av den nya lagstiftningen. Exempelvis har hanteringen av materiella anläggningstillgångar inte förändrats. Begreppet nettoomsättning är inte relevant för ideella föreningar och donationer behandlas som gåvor vilket medför risk för sammanblandning. Ovanstående visar på att bokföringsnämnden bör göra ett uttalande/ ge en rekommendation om hur ideella föreningar ska förhålla sig till den nya bokföringslagen samt årsredovisningslagen.</p>

Bakgrund-Fotboll har gått från att vara en hobby till en professionell kommersialiserad industri därekonomi spelar en allt viktigare roll. En fotbollsklubb arbetar med flera dimensioner avframgång. Först och främst den sportsliga framgången som kan vara fotbollsklubbars tabellplacering eller antal titlar. Sedan finns ekonomisk framgång, till exempel vilkenekonomisk ställning fotbollsklubbar har. Det är rimligt att dessa dimensioner av framgång bör hänga ihop eftersom ekonomin sätter ramen för vilka spelare/tränare som fotbollsklubbar kanrekrytera, medan den sportsliga framgången bör generera ett högre kommersiellt intresse. Syfte-Utforska om det finns ett samband mellan sportslig framgång, i form av tabellplacering, och utvalda nyckeltal. Teori-Teorikapitlet inleds med generell teori angående nettoomsättningen, eget kapital ochkassaflödet som mått på framgång. Detta följs upp med ett avsnitt om sports management. Sedan förklaras Allsvenskans regelverk med bolagsform och regleringen av röstmajoritet. Därefter beskrivs tidigare forskning med hjälp av tidigare studier som undersökt sambandet mellan sportslig och ekonomisk framgång. Teorikapitlet avslutas sedan med hypoteser. Metod-En kvantitativ studie genomfördes där data från Allsvenskans fotbollsklubbars årsredovisningar använts för att göra korrelations- och regressionsanalyser i SPSS Statistics. Annan sekundärdata har inhämtats från vetenskapliga artiklar, litteratur och webbsidor. Slutsats-Slutsatserna som studien kommer fram till är: Det finns ett samband mellan en allsvensk fotbollsklubbs tabellplacering och nettoomsättning. Det finns ett samband mellan en allsvensk fotbollsklubbs tabellplacering och eget kapital. Det finns inget samband mellan en allsvensk fotbollsklubbs tabellplacering och kassaflöde. Nyckelbegrepp: Sportslig framgång, Ekonomisk framgång, Nettoomsättning, Kassaflöde,Eget kapital, Sports management, Allsvenskan, Fotboll. / Background-Football has gone from being a hobby to a professional commercialized industry where economics play an increasingly important role. A football club works with several dimensions of success. First and foremost the sporting success which could be football clubs table position or number of titles. Then there is financial success, such as the financial position of footballclubs. It is reasonable that these dimensions of success should interlink as the economy sets the framework for which players/coaches the football clubs can recruit, while sporting success should generate a higher commercial interest. Purpose-Explore whether there is a connection between sporting success, in the form of table position, and selected key performance indicators. Theory-The theory chapter begins with general theory regarding net sales, equity and cash flow as a measure of success. This is followed up with a section about sports management. Then the rules of Allsvenskan are explained by the corporate form and the voting majority regulation. Thereafter, the earlier research is described using previous studies that examined the link between sporting and economic success. The theory chapter is then concluded with hypotheses. Method-A quantitative study was conducted using data from the annual reports of football clubs participating in Allsvenskan to make correlation and regression analysis in SPSS Statistics. Other secondary data have been obtained from scientific articles, literature and web pages. Conclusions-The conclusions from this study are: There is a connection between the table position and the net sales for a football club participating in Allsvenskan. There is a connection between the table position and the equity for a football club participating in Allsvenskan. There is no connection between the table position and the cash flow for a football club participating in Allsvenskan. Key words: Sports success, Economic success, Net sales, Cash flow, Equity, Sports management, Allsvenskan, Football.