Denna uppsats vetenskapliga grund hämtas främst från ekofeminism med tanken om jämställdhetsarbetets samband med miljövård, samt närvarons politik med teorier kring representationens betydelse för den politik som förs. Ekofeministisk teori menar att det finns betydelsefulla samband mellan förtrycket av kvinnor, icke-vita människor, och fattiga på ena sidan och den icke-mänskliga naturen på andra sidan. Detta innebär att kvinnor på ett bättre sätt förstår det förtryck som finns mot icke-mänsklig natur än män. Teorin om närvarons politik menar att det styrande idéfokuserade politiska systemet går miste om viktiga perspektiv och kunskaper som en mer representativ politik kan ge. Närvarons politik utgår från att politiskt underrepresenterade sociala grupper kan bidra med perspektiv och kunskaper som annars förblir ohörda. Utifrån grunden i dessa två vetenskapliga teorier syftar denna uppsats till att undersöka det potentiella sambandet mellan kvinnorepresentationen i EUländernas parlament och EU-ländernas miljöprestanda i Yale University Environmental Performance Index. Detta samband testas med sambandsmåttet Pearsons r samt en multipel regression där fler förklaringsvariabler kontrolleras. Resultatet visar att ett positivt samband existerar och kvarstår även vid kontroll av andra förklaringsvariabler med multipel regression. Dock kan endast 45,8% av den multipla regressionsmodellens variation förklaras av de oberoende variablerna. Det finns alltså relativt stort utrymme för felmarginal, samt att andra faktorer påverkar den beroende variabeln EPI. Resultat ger en statisk bild av verkligheten och kan endast ge svar om sambandet mellan de utvalda variablerna med de avgränsningar som satts och kan inte ge några allmänna sanningar om kvinnorepresentationens betydelse för miljöarbetet i allmänhet. Denna uppsats har belyst sambandet mellan kvinnorepresentationen i EU-ländernas parlament samt deras miljöprestanda utifrån Yale Univeristy Environmental Performance Index. Studien bidrar med intressanta indikationer om kvinnorepresentationens betydelse för det nationella miljöprestanda arbetet samt ger inspiration och stöd för ny kvalitativ forskning inom ämnet.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram på 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat ämne, både här hemma i Sverige och internationellt. Många forskare, politiker och invånare har uppmärksammat de höga ersättningarna som delas ut inom företagen i både bra och dåliga dagar. Det som drog mest uppmärksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersättningar. Detta fick människor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersättningar på. Å andra sidan försvarar företag sig med att dessa ersättningar ger motivation och ökad effektivitet hos de anställda som i sin tur presterar bättre, vilket utvecklar och driver företagen framåt.   Problemformulering: Väljer företagen att basera sina ersättningar på prestationsbaserade eller/och storleksbaserade variabler? Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilken av de teoretiska traditionerna som bonussystem baseras på genom att undersöka hur sambandet ser ut mellan utvalda bonusmått och verkställande direktörers och ledande befattningshavarnas totala ersättning under en femårsperiod. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där datainsamlingen har skett genom sekundärdata i form av företagens årsredovisningar. Vi har även valt att anta den deduktiva ansatsen som innebär att våra valda teorier ska appliceras på det reslutat som undersökningen visar. Reslutat: Utifrån de tester som gjordes i SPSS programmet visade resultatet att det framgick ett signifikant samband mellan total ersättning och företagets prestation samt företagets storlek. Slutsats: Studien visar att både prestationsbaserade och storleksbaserade variabler visar samband med den totala ersättningen, en övergripande variabel som utformar bolagens ersättningssystem kunde inte konstateras i vår undersökning. Utformningen av ersättningssystem påverkas av inre och yttre faktorer, bl.a. som landets välfärdssystem, företagskultur, konjunkturförändringar.