Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram på 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat ämne, både här hemma i Sverige och internationellt. Många forskare, politiker och invånare har uppmärksammat de höga ersättningarna som delas ut inom företagen i både bra och dåliga dagar. Det som drog mest uppmärksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersättningar. Detta fick människor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersättningar på. Å andra sidan försvarar företag sig med att dessa ersättningar ger motivation och ökad effektivitet hos de anställda som i sin tur presterar bättre, vilket utvecklar och driver företagen framåt.   Problemformulering: Väljer företagen att basera sina ersättningar på prestationsbaserade eller/och storleksbaserade variabler? Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilken av de teoretiska traditionerna som bonussystem baseras på genom att undersöka hur sambandet ser ut mellan utvalda bonusmått och verkställande direktörers och ledande befattningshavarnas totala ersättning under en femårsperiod. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där datainsamlingen har skett genom sekundärdata i form av företagens årsredovisningar. Vi har även valt att anta den deduktiva ansatsen som innebär att våra valda teorier ska appliceras på det reslutat som undersökningen visar. Reslutat: Utifrån de tester som gjordes i SPSS programmet visade resultatet att det framgick ett signifikant samband mellan total ersättning och företagets prestation samt företagets storlek. Slutsats: Studien visar att både prestationsbaserade och storleksbaserade variabler visar samband med den totala ersättningen, en övergripande variabel som utformar bolagens ersättningssystem kunde inte konstateras i vår undersökning. Utformningen av ersättningssystem påverkas av inre och yttre faktorer, bl.a. som landets välfärdssystem, företagskultur, konjunkturförändringar.