<p><strong>Bakgrund: </strong>Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania. Storleken på den totala ersättningen varierar relavtivt kraftigt mellan de i topp och de som befinner sig i botten – mellan 44,7 MSEK och 0,5 MSEK. Utifrån de tester som gjordes i SPSS framgick det att ”MVA” och ”Total ersättning” hade starkast korrelation.<strong></strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong>I flertalet årsredovisningar framgår det tydligt att företagen betalar ut rörlig ersättning för att kunna rekrytera och behålla tillräckligt kompetent personal. De ska sedan uppfylla vissa prestationskriterier för att denna belöning skall betalas ut, vilket är ett bevis på att det alltså är prestationen som är grundande vid bestämmelser över storlek på den rörliga ersättningen. Oftast framgår det sällan specifikt vilka dessa prestationskriterier är. Detta kan man säga bekräftar de resultat som denna studie har kommit fram till. Det bör dock inte fastställas att det är just ”MVA”, som är den variabel, som företagen faktiskt grundar den rörliga ersättningen på.</p> / <p><strong>Background: </strong>Bonus systems became more frequently used during the 1980s and have since then, been a very much disputed subject, especially with today's situation with a great financial crisis. A number of articles have discussed this subject about companies paying their CEOs large sums despite of the hard financial situation. Different reasons are presented for how a company bases the incentive pay to the CEO, which is dependent on different types of variables.</p><p><strong>Purpose: </strong>To study which type of variable that shows the strongest correlation with CEO incentive pay, and to study if any of them affect the CEO endangerment. </p><p><strong>Method: </strong>The study takes a quantitative approach and methodology, where secondary data has been collected through studies of the companies' annual reports. This research approaches the problem deductively by applying the selected theories on the outcome of the study.  </p><p><strong>Results: </strong>ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge and Scania are the five companies that have paid the largest salary to their CEOs during 2008. The salary size is very variable between the companies and ranges between SEK 44,7 Millions and SEK 0,5 Million. A number of tests have been run in the statistical data program, SPSS, and the results showed that the strongest correlation was between "MVA" and "CEO salary".<strong></strong></p><p><strong>Conclusions: </strong>Most of the companies' Annual reports show that compensation is paid in order to recruit and to keep the most competent personnel. There are a number of criterions based on performance that must be fulfilled for the compensation to be paid, which however are not specified in the Annual reports. This confirms the results given in this study. However, no final conclusions should be drawn about "MVA, being the actual variable that the incentive pay is based upon.</p>

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar. Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania. Storleken på den totala ersättningen varierar relavtivt kraftigt mellan de i topp och de som befinner sig i botten – mellan 44,7 MSEK och 0,5 MSEK. Utifrån de tester som gjordes i SPSS framgick det att ”MVA” och ”Total ersättning” hade starkast korrelation. Slutsatser: I flertalet årsredovisningar framgår det tydligt att företagen betalar ut rörlig ersättning för att kunna rekrytera och behålla tillräckligt kompetent personal. De ska sedan uppfylla vissa prestationskriterier för att denna belöning skall betalas ut, vilket är ett bevis på att det alltså är prestationen som är grundande vid bestämmelser över storlek på den rörliga ersättningen. Oftast framgår det sällan specifikt vilka dessa prestationskriterier är. Detta kan man säga bekräftar de resultat som denna studie har kommit fram till. Det bör dock inte fastställas att det är just ”MVA”, som är den variabel, som företagen faktiskt grundar den rörliga ersättningen på. / Background: Bonus systems became more frequently used during the 1980s and have since then, been a very much disputed subject, especially with today's situation with a great financial crisis. A number of articles have discussed this subject about companies paying their CEOs large sums despite of the hard financial situation. Different reasons are presented for how a company bases the incentive pay to the CEO, which is dependent on different types of variables. Purpose: To study which type of variable that shows the strongest correlation with CEO incentive pay, and to study if any of them affect the CEO endangerment.  Method: The study takes a quantitative approach and methodology, where secondary data has been collected through studies of the companies' annual reports. This research approaches the problem deductively by applying the selected theories on the outcome of the study.   Results: ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge and Scania are the five companies that have paid the largest salary to their CEOs during 2008. The salary size is very variable between the companies and ranges between SEK 44,7 Millions and SEK 0,5 Million. A number of tests have been run in the statistical data program, SPSS, and the results showed that the strongest correlation was between "MVA" and "CEO salary". Conclusions: Most of the companies' Annual reports show that compensation is paid in order to recruit and to keep the most competent personnel. There are a number of criterions based on performance that must be fulfilled for the compensation to be paid, which however are not specified in the Annual reports. This confirms the results given in this study. However, no final conclusions should be drawn about "MVA, being the actual variable that the incentive pay is based upon.