Sammanfattning En debatt som ständigt är aktuell inom redovisning är angående utvecklingen av företags finansiella rapportering för att öka transparensen av information till de externa intressenterna. Externa intressenter har ofta bara företags finansiella rapporter att grunda sina beslut, detta medför att en konsekvent rapportering är av stort intresse för dem. Rapporteringen av leasing är ett ämne som är aktuellt. Det finns för närvarande två former av leasing reglerade i IAS 17, finansiell och operationell leasing. Företag väljer ofta att utforma leasingavtal som operationella leasingavtal och undgår på det viset att rapportera sina leasingavtal som tillgångar och skulder vid tillämpning av IAS 17. För att utveckla en konsekvent rapportering väljer IASB att utge en ny standard gällande leasing vid namn IFRS 16. Standarden syftar till att endast ha en form av leasing och kommer ersätta standarden IAS 17. IFRS 16 är planerad att implementeras den 1 januari 2019.   Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader tillämpningen av IFRS 16 får på företags finansiella rapporter jämfört med IAS 17. Vidare är syftet också att undersöka hur dessa skillnader kan påverka företags intressenter. Syftet avgränsas till att undersöka skillnader i leasetagares finansiella rapportering och skillnadernas påverkan på dess intressenter. Undersökningen är relevant eftersom många företag använder leasing och en kommande förändring i redovisningen av leasing kommer således påverka både företag och dess intressenter. För undersökningen används fyra konstruerade typfall där varje typfall belyser olika effekter på företags finansiella rapporter vid tillämpning av IFRS 16. Typfallen analyseras därefter med relevanta teorier i form av bland annat principal-agent teorin och intressentteorin.   Studien påvisar att tillämpningen av standarden IFRS 16 kommer öka företags tillgångar och skulder då de enligt IFRS 16 måste redovisa rättigheterna och skyldigheterna enligt leasingavtalet i balansräkningen. Vidare kommer värderingen av leasingavtal vid tillämpningen av IFRS 16 skilja sig mot IAS 17 då det inte tas någon hänsyn till vad det leasade objektet har för verkligt värde utan värderingen baseras endast på de diskonterade framtida betalningarna för leasingen. Ökningen av tillgångar och skulder kommer medföra att företag uppvisar en större risk i sina finansiella rapporter jämfört med om företag tillämpar IAS 17. Risken i företag ökar dock inte på grund av IFRS 16 utan standarden ger endast en förbättrad transparens av företags risker i de finansiella rapporterna, risken har hela tiden funnits i företagen men den har inte uppvisats i de finansiella rapporterna vid tillämpning av IAS17. Intressenterna kommer behöva förnya sina analyser av företag för att anpassa sig till IFRS 16 då alla företag som tillämpar IFRS och innehar operationella leasingavtal kommer öka sina skulder och tillgångar. Resultatet av studien påvisar att den nya standarden IFRS 16 ger en mer rättvisande bild av leasetagares finansiella rapporter i jämförelse med IAS 17. Implikationerna av skillnaderna i företags finansiella rapporter resulterar i att informationsasymmetrin mellan företagsledningen och intressenterna kommer minska, detta då de finansiella rapporterna ger en mer rättvisande bild av företaget till intressenter.

The major difference between venture capital-firms and other financiers is that their business idea is not only providing capital but also knowledge in business development. The ownership structure of an venture capital-firm can be private as well as public. The Swedish government is today one of the major actors in the Swedish venture capital-industry. The purpose of this study is to shed light on how venture capital-firms involve itself in its portfolio firm and if this contributes to an increased value of the portfolio firm. We also try to shed light on differences in how a public and a private venture capital-firm gets involved in its portfolio firm and if there is any difference in how they can contribute to added value. We have chosen to interview two public and two private venture capital-firms and one of their portfolio firms. To answer the essay’s purpose we used qualitative case studies with semi-structured interviews. The theoretical framework consists of principal-agent theory, knowledge-based view of the firm and social capital and previous studies of venture capital-firms involvement and value-added in their portfolio firms. This essay is limited only to venture capital-firms and portfolio firms located in Stockholm. It is the perceptions of the Venture capital-firm and the portfolio firm we are interested in, regarding the venture capital-firms involvement and value-added. Our study shows that venture capital-firm’s level of involvement in their portfolio firms varies depending on the development stage in the portfolio firm. The portfolio firm’s network increases with the venture capital firm’s entry and it also provides knowledge in business development. The study did not find any difference in the way which the public or private venture capital-firm involve itself in its portfolio firm. Nor is there any difference in how they contribute to value-added in their portfolio firm. / Skillnaden mellan venture capital-företagen och andra finansiärer är att de har som affärsidé att förutom tillförandet av kapital även tillföra kunskaper i affärsutveckling till de företag de investerar i. Venture capital-företag investerar i onoterade företag som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede med tillväxtpotential. Venture capital-företagens ägarstruktur kan vara såväl privat som statlig. I dagsläget är den svenska staten en stor aktör på den svenska venture capital-marknaden. Syftet med uppsatsen är att belysa hur venture capital-företag involverar sig samt hur det kan bidra till ett ökat värde i sitt portföljföretag. Vi försöker även belysa om det finns skillnad i hur ett statligt och ett privat venture capital-företag involverar sig i sitt portföljföretag samt om det finns en skillnad i hur de kan bidra till ett ökat värde i sitt portföljföretag. Undersökningsobjekten för vår studie är två privata och två statliga VC-företag och ett av deras respektive portföljföretag. Vi har använt oss av kvalitativa fallstudier med semistrukturerade intervjuer för att kunna besvara våra frågeställningar. Den teoretiska referensramen består av principal-agent teorin, ”knowledge-based view of the firm” och socialt kapital, samt tidigare studier om venture capital-företagens involvering och värdetillförsel. Vi har avgränsat oss till venture capital-företag och dess respektive portföljföretag belägna i Stockholm. Uppsatsen har sin utgångpunkt i venture capital-företagets och portföljföretagets uppfattningar avseende involvering och värdetillförsel. Vår studie visar att venture capital-företagens involveringsgrad i sina portföljföretag varierar beroende av portföljföretagets utvecklingsfas. Portföljföretagets nätverk ökar i samband med venture capital-företagets inträde och de tillför även deras kunskap i affärsutveckling. Studien visar också att det inte finns en skillnad i hur det statliga och det privata venture capital-företaget involverar sig i sitt portföljföretag. Det finns inte heller någon skillnad i hur de bidrar till ett ökat värde i sitt portföljföretag.

Background: On January 3, 2018, the discussed MiFID II directive was implemented. The proponents argue that MiFID II increases transparency and benefits the end customers. The critics argue that smaller players are driven out from the market and that companies lose coverage. Although a year has passed, there are few studies on how financial players perceive the effects and how research, that in theory contributes to reduce information asymmetry on the financial market, is affected. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how the Buy and Sell side of equity analysis experience the aftermath of MiFID II one year after the implementation, and what continued impact the directive is expected to have in the long run. This study will more specifically study how equity research, operations, the market and its players got effected by MiFID II. Method: In order to answer the purpose of this study a qualitative method is being used. Moreover, the study has an abductive approach and a case study design in which eight semi-structured interviews were conducted in order to answer the research questions and capture the phenomenological perspective. Conclusion: The study shows that the biggest change that the Buy and Sell side observe MiFID II has had is the unbundling cost of research and execution. This change has led to a decrease in demand, a fall in prices and a decrease in the overall quality of analyzes. The Buy side has reduced the number of counterparties, while the Sell side experienced reduced revenues. / Bakgrund Den 3 januari 2018 infördes det omdiskuterade MiFID II direktivet. Förespråkarna menar att MiFID II ökar transparensen och gynnar slutkunderna. Kritikerna menar att mindre aktörer slås ut och att bolag tappar bevakning. Trots att ett år passerat finns få studier av hur finansiella aktörer såsom fondförvaltare och aktieanalytiker upplever MiFID II:s följder, samt hur aktieanalyser, som i teorin bidrar till att minska informationsasymmetrin på den finansiella marknaden, påverkats. Syfte Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur köp- och säljsidan av aktieanalyser aktieanalyser upplever att MiFID II har haft för följder ett år efter implementeringen, samt hur MiFID II förväntas ha för fortsatt påverkan på sikt. Mer specifikt ämnar studien att undersöka hur verksamheten, marknaden, aktörerna och aktieanalyser påverkats. Metod För att besvara studiens syfte används en kvalitativ metod. Vidare har studien en abduktiv ansats och en fallstudiedesign, där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara studiens forskningsfrågor och fånga studiens fenomenologiska perspektiv. Slutsats Studien visar att den största förändringen som respondenterna på köp- och säljsidan upplever att MiFID II haft är uppdelningen av kostnaden för analys och exekvering. Denna förändring har bland annat lett till att efterfrågan minskat, priset sjunkit och den generella kvalitén på analyserna minskat. Köpsidan har dragit ned på antal parter och säljsidan upplever problem medminskade intäkter.

Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig påinternationella marknader. Det största hindret för små- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess är avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. På grund av detta är användandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som är mindrekostsam i jämförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hänsyn till detta äranvändandet av en agent ett vanligt tillvägagångssätt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mål på grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent är anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget. Det är därför nödvändigt för företag attskydda det egna intresset genom implementering av olika kontrollsystem. I denna studie harvi använt oss av principal- agentteorin i syfte att förklara förhållandet mellan svenska SMFsoch dess agenter. Utöver detta undersöker vi även hur svenska SMFs kan kontrollera sinautlandsagenter. För att undersöka detta har vi formulerat följande forskningsfrågor: “Hur kanprincipal-agenteorin tillämpas i syfte att beskriva uppdragsrelationen mellan svenska SMFoch dess agent på den internationella marknaden?” samt ”Hur kan svenska SMFs styra attdess agent på den internationella marknaden arbetar enligt företagets önskemål?”. I syfte attbesvara dessa forskningsfrågor har det insamlats och bearbetats teoretiskt material, vilketutgjort underlag för den semistrukturerade intervjuguide som besvarats av studiensintervjupersoner. Detta har resulterat i en analys följt av slutsats där forskningsfrågornabesvaras. Studien avslutas med rekommendationer till framtida forskning. / Globalization has enabled firms to expand abroad and enter international markets. The mainobstacle for small and medium-sized firms in their internationalization-process is the lack offinancial resources and local market knowledge. Therefore, the use of an offshore agent is agood option. An agent holds good local market knowledge and represents an establishmentform that is less costly, compared to the start-up of a subsidiary. Hence, the use of an agent isa common approach amongst internationalized small and medium-sized firms (SME’s).Simultaneously, a firm and its agent are driven by different ambitions due to divergence intheir self-interests. Although an agent is hired to work in unity with the firm’s ambitions, itmay hold a self-interest that collides with the firm’s objectives. Therefore, it is vital for firmsto protect their own interests by implementing different mechanisms that can control theagent. In this study, the principal-agent theory has been applied in order to explain therelationship between Swedish SME’s and their agents. Additionally, it has been investigatedhow Swedish SME’s are able to control their offshore agents on the international market. Toexamine this, the following two research questions have been formulated: “How can theprincipal-agent theory be applied to describe the relation between Swedish SME’s and theiragent on the international market?” and “How can Swedish SME’s control that their agent onthe international market are working in unity with the firm’s requests?” In order to answerthese two questions, theoretical material has been collected and processed in order toformulate the basis of the semi-structured interview guide that has been answered by therespondents. This has resulted in an analysis followed by a conclusion where the researchquestions are answered.

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också  att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.