Problem: Legitimacy is a resource that organizations depend on for their survival. According to legitimacy theory companies need to make sure that they are recognized as operating within the bounds and norms of society and sustainability reports is a way for companies to communicate this. Due to an addition to the Swedish annual accounting law in 2016, large companies are required to produce a sustainability report and to report the consequences that the company operations has on the environment, social conditions, employees, respect for human rights and counteracting corruption. Because companies are required to disclose these negative aspects, they need to do it strategically to not damage their legitimacy. Purpose: The purpose of this study is to understand how Swedish companies in the steel industry legitimize negative aspects of their operations in sustainability reports and to understand if there is a pattern between the type of negative aspect disclosed and the type of legitimation strategy used. Method: To achieve the purpose of our study, a qualitative method has been used. A multiple case-study with a document analysis has been conducted on the sustainability reports of Sandvik, SSAB, Boliden, LKAB and Outokumpu for year 2018. To conduct this study, legitimacy theory and Hahn & Lülfs (2014) legitimation strategies have been essential to fulfill the purpose. Results: Swedish companies in the steel industry use Hahn & Lülfs (2014) legitimation strategies and our new identified legitimation strategy, balancing, to legitimize negative aspects in their sustainability reports. We found four clear patterns between the type of negative aspect reported and the strategy used to legitimize the aspect. Conclusion: Our findings confirm that Hahn & Lülfs (2014) strategies to explain how companies legitimize negative aspects in sustainability reports are also applicable to the Swedish steel industry. The contribution to previous research on this topic is the new additional strategy that is used by the analyzed companies.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch. Syftet besvaras genom en textanalys som är uppdelat i två delar, en ordsökning och en djupgående analys på utvalda CSR- rapporter. Empiriska resultaten visar att det inte finns en större skillnad mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk marknad kommunikation av CSR eller i vilken omfattning rapportering sker med undantag för tobaksbranschen.

New Zealand has a low prevalence of both social and environmental reporting, and assurance. However, while the number of reporters in New Zealand has continued to rise, the amount of assured reporters has been declining. This thesis seeks to understand why assurance practice is declining, what the causal factors are, and why New Zealand appears to be incongruent with rising levels of international assurance practice. It also aims to discover what might drive increased assurance adoption within New Zealand in the future. Through utilising a pilot study of the current trends in New Zealand social and environmental reporting and assurance over a nine year period, the extent of assurance adoption decline is documented. New Zealand's assurance providers, and the country's non-assured, formerly assured, and currently assured organisations are interviewed regarding their position on assurance adoption. Benefits and barriers to assurance, stakeholder use and need for assurance, material differences between New Zealand and international practice, whether assurance is poised to increase in the future, and what will potentially drive assurance in the future are investigated. This thesis discovers several barriers to assurance adoption including: cost, lack of perceived internal and external value, lack of pressure from stakeholders, difficulties surrounding the assurance engagement, under-developed reporting, and assurance having a diminishing value over time. The benefits identified were not as strong as the barriers in most cases. Internal benefits were generally perceived to be greater than the external benefits, as organisations noted questionable credibility enhancement. Overall, a lack of drivers for assurance exists. Lack of stakeholder pressure is the key overriding barrier halting assurance adoption. An increase in assurance adoption could eventuate if increased societal awareness and desire for disclosures, pressure from export markets, and a change in presentation and communication of disclosures occurred.

Syftet är att studera sambandet mellan kvinnor i styrelsen och hållbarhetsredovisningen hos företag börsnoterade i Sverige. Tidigare studier som genomförts i andra länder har visat att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnor i styrelser och ett företags hållbarhetsredovisning. Därför har vi i den här studien valt för att studera om andelen kvinnor i styrelsen kan hjälpa till att förklara mängden hållbarhetsredovisning även i bolag noterade på den svenska börsen, samt om andelen kvinnor kan förklara val av standard för hållbarhetsredovisningen. Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och har en deduktiv ansats. Forskningsstrategin är kvantitativ och inhämtade sekundärdata från databasen Retriever samt årsredovisningar. Populationen i studien består av 318 företag noterade på svenska börsen där det slutliga urvalet blev 278 företag. Data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS via en korrelationsanalys och slutligen en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat finner inget samband mellan andelen kvinnor och mängd information i hållbarhetsredovisningen. Vi finner inte heller något samband mellan andelen kvinnor och val av ISO eller Global Compact som redovisningsstandard, dock finner vi ett samband med val av GRI som redovisningsstandard. Studien finner inte något enhälligt resultat som visar vilken den kritiska andelen kvinnor i styrelsen är. / The aim with the study is to study if there exists a relation between the number of women on board and the sustainability report in companies that´s listed on the Stockholm Stock Exchange. Earlier studies show a positive relation between the number of women on board and the sustainability reports. Therefore have we chosen to study this in companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. We have used a quantitative method and used data from annual reports and Retriever. The population consists of 318, the final sample is 278 companies all listed at the Stockholm Stock Exchange. The data is analysed with the help of SPSS and we have done a correlation analysis and several regression analysis. The study could not find any relation between the number of women on board and the sustainability report. We also could not find any relation between the number of women on board and the choice of ISO or Global Compact. However, we could find a positive relation with GRI. The study could not find a conclusive result to show critical mass.

The thesis deals with Corporate Social Responsibility (CSR). Theoretic part is focused on themes of sustainable development and corporate social responsibility. The focus is concentrated on G3 Standard of Global Reporting Initiative, that is used to make CSR report of Commerzbank AG in practical part. Fundamental part pays attention to chart Commerzbank AGs'activities in corporate social responsibility and improvement proposals.

Företagande har nästan alltid cirkulerat kring att vara så kostnadseffektivt som möjligt såvälsom att vinstmaximera. Men under senare år har intresset för företags ansvarstagandegällande miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning ökat från både intressenter och aktieägare.Även fast insatserna rörande dessa frågor medför ökade kostnader för företagen, kan det ivissa fall vara lönsamt, eftersom bland annat kostnaden av eget kapital tenderar att minska. Vivar således intresserade att undersöka huruvida företags årsredovisningar och denmedföljande hållbarhetsrapporten har något informationsinnehåll för investerare, samt omdetta innehåll skiljer sig åt beroende på om företagen påvisar höga eller låga ESG-poäng. Föratt fastställa uppsatsens frågeställning undersöker vi handelsvolymen för företag listade påOMX Nasdaq Stockholm mellan åren 2017-2021. Vidare applicerar vi eventstudiemetodensom vårt val av metod för att upptäcka en eventuell förekomst av avvikelsevolym.Eventperioden sträcker sig mellan 1 dag före till 1 dag efter eventet, emedanestimeringsperioden tar plats 10 till 60 dagar före och efter eventet. Resultatet indikerar attföretags ESG-poäng inte verkar ha någon inverkan på avvikelsvolymen vid annonsering avårsredovisningen. / The fundamentals of business have almost always focused on the priority to be as costefficient as possible and to maximize profits. But during recent years there's been anincreasing interest from both stakeholders and shareholders, regarding companies’ actions onenvironmental, social and governance responsibility. Although it inflicts extra expenses forbusiness to address these issues, it can sometimes be beneficial, since for instance it canlower the cost of equity capital. Therefore we were interested in researching whether therelease of companies' full-year reports and the accompanying mandatory CSR-report, had anyinformation content for investors, and also whether the content differs between companieswith high and low ESG scores. To determine the issue of the thesis we decided to investigatethe trading volume of companies listed on OMX Nasdaq Stockholm between years2017-2021, and performed an event study as our choice of method to detect any abnormaltrading volume. The event period was set to 1 day before and after the event, whereas theestimation period took place 10 to 60 days before and after the event. The result indicates thatcompanies’ ESG score does not seem to have any effect on abnormal trading volume on dayof release.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys vars syfte är att beskriva och analysera hur CSR har använts som ett verktyg vid en skandal hos företagen BMW och Volkswagen för att återfå sin legitimitet. Uppsatsen bidrar med kunskap kring hur CSR kan användas som ett verktyg vid en skandal hos de valda företagen för att återfå sin legitimitet. Den bidrar även med viktiga insikter kring ämnet i sig. För att besvara frågeställningen som uppsatsen haft vilket är; Hur har CSR använts som ett verktyg vid en skandal hos företagen BMW och Volkswagen, för att återfå legitimitet? Har uppsatsen studerat de två företagen BMW och Volkswagen genom att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys för att studera de två valda företagens hållbarhetsrapporter. BMW och Volkswagen har valts ut då de varit med om en omfattande skandal, vilket ger värde att studera. Med detta kan uppsatsen bidra med förståelse genom dessa två företag kring hur dessa två företag hanterat en betydande skandal genom CSR för att återfå legitimitet. Resultaten visar att CSR kan användas på olika sätt i form av hållbarhetsrapporter hos de två olika företagen för att reparera dess legitimitet, och att detta beror på företagens olika förutsättningar. Resultatet visar även på att företagen använder sig av olika strategier som bland annat går ut på att omstrukturera företaget och influera publikens attityder. Uppsatsens resultat baseras på företagens hållbarhetsrapporter och uppsatsens teori. / This essay is a qualitative content analysis whose purpose is to describe and analyze how CSR can be used as a tool during a scandal at the companies BMW and Volkswagen, to regain their legitimacy. The essay contributes with knowledge about how CSR can be used as a tool in a crisis for the selected companies to regain their legitimacy. It also contributes with important insights into the subject itself (CSR). To answer the purpose that the essay has, which is; How has CSR been used as a tool during a scandal at the company's BMW and Volkswagen, to regain legitimacy? The essay has studied the two companies BMW and Volkswagen by using a qualitative content analysis to study the sustainability reports of the two selected companies. BMW and Volkswagen have been selected as they have been involved in a significant scandal, which gives value to study. This is because the essay can contribute with understanding through these two companies about how they handled a significant scandal through CSR to regain legitimacy. The results show that CSR can be used in different ways in the form of sustainability reports, in the two different companies to repair its legitimacy, and that this depends on the companies' different conditions. The results also show that the companies use different strategies which, among other things, involve restructuring the company and influencing the public's attitudes. The essay's results are based on the companies' sustainability reports and the essay's theory.

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också  att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.

Denna studie syftar till att åskådliggöra huruvida bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information och om viss information i sådana fall prioriteras. Forskaren avser vidare studera vad hållbarhetsrapporterna har för betydelse för investerare, och om eventuella trender i aktiekurserna kan identifieras i samband med hållbarhetsrapporternas publicering. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har forskaren analyserat Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsrapporter mellan 2016 och 2020.  I denna studie har forskaren tillämpat en flerforskningsmetod, vilket är en kombination av en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi. Genom att tillämpa en flerforskningsmetod avser forskaren att minimera respektive forskningsstrategis svagheter och därigenom öka resultatets trovärdighet. Studien har analyserats med hjälp av CONI-modellen som belyser kvaliteten och kvantiteten i rapporterna för att underlätta en empirisk jämförelse. Resultatet indikerar att bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information samt att bankerna prioriterar viss information framför annan. Forskaren har sedermera genomfört ett ANOVA- test för att besvara huruvida signifikanta skillnader existerar mellan hållbarhetsrapporterna. Resultatet visar att det inte finns några signifikanta skillnader, vilket skulle kunna bero på att det lagstadgade kravet på hållbarhetsredovisning trädde i kraft 1 januari 2017. Vidare visar den tekniska analysen att aktiekurser sjunker i samband med att hållbarhetsrapporter publiceras. Med stöd i tidigare forskning, och med hjälp av resultatet från CONI-modellens tolkande och mekanistiska delar, drar forskaren slutsatsen att bankernas hållbarhetsarbete, och således hållbarhetsrapportering, är av betydande vikt för investerare. / This study aims to illustrate whether the banks’ sustainability reports contain various detailed information, and if certain information is prioritized. The researcher also intends to study the significance of sustainability reports for investors, and whether any trends in share prices can be identified in connection with the publication of sustainability reports. To answer the study’s purpose and research questions, the researcher has analyzed Handelsbanken’s, SEB’s and Swedbank’s sustainability reports between 2016 and 2020.  In this study, the researcher has applied mixed methods research which is a combination of a qualitative and quantitative research strategy. Mixed methods research intends to minimize the weaknesses of each research strategy and thereby increase the credibility of the results. The study has been analyzed using the CONI-model, which highlights the quality and quantity of the reports to facilitate an empirical comparison. The results indicate that the banks’ sustainability activities contain various detailed information and that the banks prioritize certain information over others. The researcher has subsequently carried out an ANOVA-test to answer whether significant differences exist between the sustainability reports. The results show that there are no significant differences, which may be due to the legal obligation for sustainability reporting coming into force on the 1st of January 2017. Furthermore, the technical analysis indicates that share prices fall in connection with the publication of sustainability reports. With support from previous research, and with the results from the CONI-model, the researcher draws the conclusion that the banks’ sustainability activities, and thus sustainability reporting, is significant to investors.