Bakgrund & Problemdiskussion: Hållbarhet är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i det moderna samhället. I den hållbara utvecklingen bär företag ett stort ansvar där energibranschen har uppmärksammats för dess betydande inverkan på miljön. Företag tillhandahåller hållbarhetsredovisningar för att kommunicera hur de arbetar för att bidra till den hållbara utvecklingen. En intressentgrupp som efterfrågar information om detta är investerare då de är i behov av att kunna jämföra företags redovisningar vid investeringsbeslut. Trots tillämpning av samma riktlinjer förekommer det skillnader mellan företagens hållbarhetsredovisningar, vilket hämmar jämförbarheten. Tidigare forskning har visat att det är vanligt att företag upprättar hållbarhetsredovisningar enligt Global Reporting Initiative (GRI) vars riktlinjer och standarder skall främja både mätbarhet och jämförbarhet.  Syfte: Utifrån det institutionella begreppet isomorfism bör företag som tillämpar samma riktlinjer bli mer jämförbara. Därav syftar denna studie till att undersöka hur jämförbarheten mellan svenska energiföretags hållbarhetsredovisningar har utvecklats över tid vid tillämpning av GRI.  Metod: Studien har en kvalitativ ansats men omfattas även av kvantitativa inslag. En komparativ forskningsdesign har tillämpats då studien ämnar till att undersöka hur jämförbarheten mellan energiföretags hållbarhetsredovisningar har utvecklats över tid. Primärdata i form av hållbarhetsredovisningar för åren 2016 och 2019 har samlats in från sju energiföretag som följer GRI. Innehållet i hållbarhetsredovisningarna har analyserats utifrån en innehållsanalys som går under benämningen Consolidate Narrivate Interogation (CONI). Slutsats: Studiens resultat visar att jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningar av svenska energiföretag som följer GRI har ökat över tid. Däremot förekommer det skillnader gällande hur detaljerad information som tillhandahålls samt vad de anser är viktigast att informera om. Detta påvisar att även om jämförbarheten har ökat är företagens hållbarhetsredovisningar fortfarande inte jämförbara. / Background & Problem: Sustainability is a current and debated topic in modern society. Companies are held responsible to carry out the development of their goods and services in a sustainable way. The energy sector has been noticed for its considerable impact on the climate and the environment. Companies are providing sustainability reports to communicate their work to contribute to a more sustainable future. Investors are requesting sustainability reports to be able to compare the sustainable work within companies before making decisions regarding investments. There are guidelines to follow but despite that it is hard to compare the sustainability reports between companies. Research has found that it is common that the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines are used by companies and the guidelines aim to make the comparison between companies easier. Purpose: Companies using the same guidelines should be more comparable according to the institutional concept of isomorphism. The purpose of this study is to investigate if Swedish companies within the energy sector who use the GRI guidelines have become more comparable over time. Method: The study has a qualitative approach but do also contain qualitative elements. A comparative research design has been applied as the study aims to investigate how the comparability between energy companies’ sustainability reports have developed over time. Sustainability reports for the years 2016 and 2019 have been collected as the primary data from seven companies that follow the GRI guidelines within the energy sector. The content of the sustainability reports has been analysed based on a content analysis model called Consolidate Narrivate Interogation (CONI).  Conclusion: The comparability between the companies sustainability reports have increased over time according to the findings of the study. There is still a difference though in the level of details provided and which topic that is the most important to provide information about. The conclusion of the study is that the companies are not comparable even if the comparability has increased over time.

In 2019, the two Swedish banks Swedbank and SEB was involved in what has been called one of the largest money laundry scandals. Money laundering is a critical sustainability issue for banks since their operations enable money from corrupt activities to be laundered into the financial system, hence diverts resources from education and health services. Corruption is a difficult topic to manage due to its invisible nature, making it hard to detect and measure compared to emissions or compliance with human rights. In the last decades, there has been an increasing demand for organizations to communicate their Corporate Social Responsibility (CSR) considerations. However, the flexibility allowed by standards and regulation in this area regarding what to disclose have been argued to undermine the reliability of CSR information. There have been discussions whether the banks had informed stakeholders about the anticorruption risks sufficiently, information that primarily should be communicated through sustainability and annual reports. Previous studies examining CSR reporting quality have found that companies present information in different ways, complicating a comparison of information. They have also found that such disclosure has been used as a strategy to highlight only the good work of a company and omit negative disclosures. This study examines the quality of CSR information that is communicated in annual and sustainability reports of the four largest banks operating in Sweden; Nordea, Handelsbanken, Swedbank, and SEB. Our focus is limited to disclosure about anti-corruption for which the Global reporting initiative (GRI) provides principles in terms of what they asses to be good content and quality. We will use these principles when structuring our categories in our qualitative content analysis with quantitative elements and when we analyse and make conclusions of our results regarding the quality. We use a content analysis model called the Consolidated Narrative Interrogation Model (CONI) which integrate both qualitative and quantitative measures of CSR reporting quality. Our result show that anti-corruption disclosure differs in terms of presentation structure, which requirements from GRI that are applied and how much information that is disclosed. The overall conclusion regarding its quality is that it does not meet the reporting quality principles stated in GRI 101: foundation. We find indications of strategic legitimacy in terms of how banks disclose anti-corruption activities which is critical for the overall reporting practise since its purpose it to constitute an accurate and reliable source of information to stakeholders.

Denna studie syftar till att åskådliggöra huruvida bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information och om viss information i sådana fall prioriteras. Forskaren avser vidare studera vad hållbarhetsrapporterna har för betydelse för investerare, och om eventuella trender i aktiekurserna kan identifieras i samband med hållbarhetsrapporternas publicering. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har forskaren analyserat Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsrapporter mellan 2016 och 2020.  I denna studie har forskaren tillämpat en flerforskningsmetod, vilket är en kombination av en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi. Genom att tillämpa en flerforskningsmetod avser forskaren att minimera respektive forskningsstrategis svagheter och därigenom öka resultatets trovärdighet. Studien har analyserats med hjälp av CONI-modellen som belyser kvaliteten och kvantiteten i rapporterna för att underlätta en empirisk jämförelse. Resultatet indikerar att bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information samt att bankerna prioriterar viss information framför annan. Forskaren har sedermera genomfört ett ANOVA- test för att besvara huruvida signifikanta skillnader existerar mellan hållbarhetsrapporterna. Resultatet visar att det inte finns några signifikanta skillnader, vilket skulle kunna bero på att det lagstadgade kravet på hållbarhetsredovisning trädde i kraft 1 januari 2017. Vidare visar den tekniska analysen att aktiekurser sjunker i samband med att hållbarhetsrapporter publiceras. Med stöd i tidigare forskning, och med hjälp av resultatet från CONI-modellens tolkande och mekanistiska delar, drar forskaren slutsatsen att bankernas hållbarhetsarbete, och således hållbarhetsrapportering, är av betydande vikt för investerare. / This study aims to illustrate whether the banks’ sustainability reports contain various detailed information, and if certain information is prioritized. The researcher also intends to study the significance of sustainability reports for investors, and whether any trends in share prices can be identified in connection with the publication of sustainability reports. To answer the study’s purpose and research questions, the researcher has analyzed Handelsbanken’s, SEB’s and Swedbank’s sustainability reports between 2016 and 2020.  In this study, the researcher has applied mixed methods research which is a combination of a qualitative and quantitative research strategy. Mixed methods research intends to minimize the weaknesses of each research strategy and thereby increase the credibility of the results. The study has been analyzed using the CONI-model, which highlights the quality and quantity of the reports to facilitate an empirical comparison. The results indicate that the banks’ sustainability activities contain various detailed information and that the banks prioritize certain information over others. The researcher has subsequently carried out an ANOVA-test to answer whether significant differences exist between the sustainability reports. The results show that there are no significant differences, which may be due to the legal obligation for sustainability reporting coming into force on the 1st of January 2017. Furthermore, the technical analysis indicates that share prices fall in connection with the publication of sustainability reports. With support from previous research, and with the results from the CONI-model, the researcher draws the conclusion that the banks’ sustainability activities, and thus sustainability reporting, is significant to investors.