Företag förväntas idag ta ett ökat ansvar gentemot samhället jämfört med tidigare, och denna utveckling fortsätter att framskrida. Intressenternas krav har ökat avsevärt och intresseserar sig allt mer även för aspekter som inte bara är finansiella som följd av detta har företag börjat använda hållbarhetsredovisning som ett verktyg för att presentera hur de hanterar ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter för sina intressenter. Global Reporting Initiative (GRI) grundades 1997 i Boston, USA. Syftet var att skapa en vägledning som företag kunde använda vid utformningen av sina hållbarhetsredovisningar för att dessa skulle följa en standard och bli dels mer rättvisande och dels mer lättolkade för intressenter. GRI får anses vara så nära en de facto standard för hållbarhetsredovisningar som man kan komma och har i tidigare forskning kommit att bli en kvalitetsstämpel i sig självt. Trots detta så är GRIs ramverk långt ifrån fri från kritik och från investerarhåll hörs kritik om hur utformningen på GRIs ramverk medger att företag är selektiva i sin utformning av hållbarhetsrapporter vilket kraftigt försvårar användandet av dem vid investeingsbeslut. Studien syftar till att undersöka om företag som använder sig av GRI vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning lämnar mer detaljerad information än företag som inte använder GRI och om GRI därigenom underlättar för företag att producera hållbarhetsrapporter av högre kvalitet. Samt om GRIs, genom åren, uppdaterade riktlinjer har haft någon inverkan på kvaliteten. För att besvara studiens syfte har vi tittat på hållbarhetsrapporter mellan åren 2015-2022 på 15 företag noterade på Stockholmsbörsen. De insamlade hållbarhetsrapporterna har sedan genomgått en innehållsanalys genom CONI-modellen för att kunna sätta ett genomsnittligt betyg på varje företags hållbarhetsrapporter. För att avgöra om det finns statistiskt signifikanta skillnader i hållbarhetsredovisningens kvalitet mellan företag som använder GRI eller ej har ett ensidigt Student’s t-test använts. Resultaten visar på att kvaliteten på hållbarhetsredovisningarna ökar över tid för båda populationerna men denna studie kan konstatera att det för år 2022 inte finns en statistiskt signifikant skillnad i redovisad kvalitet mellan företag som använder GRI.

Tidigare studier visar att företagens jämställdhetsfrågor är en viktig del av företagens hållbarhetsrapportering och finansiella resultat. Finansbranschen är en av de branscher som presterar sämst inom detta område. År 2017 trädde den nya hållbarhetslagen i kraft som innebär att stora företag årligen behöver upprätta en hållbarhetsrapport. Studiens syfte är således att utvärdera om implementeringen av hållbarhetslagen haft en påverkan på rapporteringen om jämställdhetsfrågor i företag som är verksamma inom finansbranschen.  För att samla in data till studien har innehållsanalys och CONI-modellen tillämpats på företagens hållbarhetsrapporter. Vidare har resultatet från CONI-modellen och hypotesprövningen legat till grund för att studera om det förekommer signifikanta skillnader på rapporteringen av jämställdhetsfrågor före- respektive efter införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning. Resultatet från både innehållsanalysen och T-testet visade att det har skett en ökning av rapportering av jämställdhetsfrågor efter att hållbarhetslagkravet trädde i kraft. Studiens teoretiska bidrag är att bringa ytterligare kunskap om hur företags rapportering påverkas av statlig reglering.  Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, finansbranschen, innehållsanalys, CONI-modellen, jämställdhet, mångfald och inkludering

Under de senaste decennierna har CSR-begreppet blivit ett omtalat ämne. Det ökade hållbarhetsintresset och ökade oron för världen kom att påverka Agenda 2030. Agendan influerade vidare lagändring i Sverige i Årsredovisningslagen år 2017 som berörde vilka företag som behöver upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport. Enligt forskare har bankbranschen en indirekt påverkan på miljön, men direkt påverkan på hållbarhetsfrämjande projekt och har således en avgörande roll i uppnåendet av de globala hållbarhetsmålen. Trots detta är befintlig forskning om bankernas hållbarhetsarbete knapp och studier har främst fokuserat på storbanker. Således påstår forskare att framtida studier om SMF-banker krävs som jämför utvecklingen och mängden producerad hållbarhetsrapportering hos storbanker och SMF-banker över tid. Studien syftar att undersöka hållbarhetsrapporteringen i den svenska bankbranschen där studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys som genomförts med hjälp av CONI-modellen samt utlåtanden från bankerna. Urvalet bestod av fyra banker, två SMF och två storbanker, indelade i nischkategorierna värdepappersinstitut och konsumtionskreditbanker. Resultatet visar en ökning av frekvens och innehållskvalitet i samtliga bankers hållbarhetsrapporter under studieperioden. Det visar vidare att nischkategorierna anammat olika förhållningssätt till hållbarhetsarbetet och att signifikanta skillnader föreligger det året vardera bank upprättar sin första hållbarhetsrapport. CSR:s sociala perspektiv har varit dominerande och resultaten visar en ökad homogenitet inom vardera nischkategori sett till hållbarhetsarbetet, men signifikanta liknelser mellan SMF-bankerna kan inte tydas. Resultaten indikerar att bankbranschen primärt ägnar sig åt de perspektiven av CSR där de kan göra störst skillnad. / In recent decades, the concept of CSR has become a hot topic. The increased interest in sustainability and the increased concern for the world came to influence Agenda 2030. The agenda further influenced a change in the law in Sweden in the Annual Accounts Act in 2017, which concerned which companies need to draw up a statutory sustainability report. According to researchers, the banking industry has an indirect impact on the environment, but a direct impact on sustainability-promoting projects and thus has a decisive role in achieving sustainability goals. Despite this, existing research on the banks' sustainability work is scarce and studies have mainly focused on large banks. Thus, researchers claim that future studies on SME banks are required that compare the development and amount of sustainability reporting produced by large banks and SME banks over time. The study aims to investigate sustainability reporting in the Swedish banking industry, where the study is based on a qualitative content analysis carried out using the CONI-model and bank expressions. The sample consisted of four banks, two SMEs and two large banks, divided into the niche categories securities institutions and consumer credit banks. The result shows an increase in frequency and content quality in all banks' sustainability reports during the study period. It further shows that the niche categories adopted different approaches to sustainability work and that significant differences exist in the year each bank prepares its first sustainability report. CSR's social perspective has been dominant, and the results show an increased homogeneity within each niche category in terms of sustainability work. We cannot discern significant similarities between the SME banks. The results indicate that the banking industry primarily devotes itself to the perspectives of CSR where they can make the biggest difference.

Bakgrund & Problemdiskussion: Hållbarhet är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i det moderna samhället. I den hållbara utvecklingen bär företag ett stort ansvar där energibranschen har uppmärksammats för dess betydande inverkan på miljön. Företag tillhandahåller hållbarhetsredovisningar för att kommunicera hur de arbetar för att bidra till den hållbara utvecklingen. En intressentgrupp som efterfrågar information om detta är investerare då de är i behov av att kunna jämföra företags redovisningar vid investeringsbeslut. Trots tillämpning av samma riktlinjer förekommer det skillnader mellan företagens hållbarhetsredovisningar, vilket hämmar jämförbarheten. Tidigare forskning har visat att det är vanligt att företag upprättar hållbarhetsredovisningar enligt Global Reporting Initiative (GRI) vars riktlinjer och standarder skall främja både mätbarhet och jämförbarhet.  Syfte: Utifrån det institutionella begreppet isomorfism bör företag som tillämpar samma riktlinjer bli mer jämförbara. Därav syftar denna studie till att undersöka hur jämförbarheten mellan svenska energiföretags hållbarhetsredovisningar har utvecklats över tid vid tillämpning av GRI.  Metod: Studien har en kvalitativ ansats men omfattas även av kvantitativa inslag. En komparativ forskningsdesign har tillämpats då studien ämnar till att undersöka hur jämförbarheten mellan energiföretags hållbarhetsredovisningar har utvecklats över tid. Primärdata i form av hållbarhetsredovisningar för åren 2016 och 2019 har samlats in från sju energiföretag som följer GRI. Innehållet i hållbarhetsredovisningarna har analyserats utifrån en innehållsanalys som går under benämningen Consolidate Narrivate Interogation (CONI). Slutsats: Studiens resultat visar att jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningar av svenska energiföretag som följer GRI har ökat över tid. Däremot förekommer det skillnader gällande hur detaljerad information som tillhandahålls samt vad de anser är viktigast att informera om. Detta påvisar att även om jämförbarheten har ökat är företagens hållbarhetsredovisningar fortfarande inte jämförbara. / Background & Problem: Sustainability is a current and debated topic in modern society. Companies are held responsible to carry out the development of their goods and services in a sustainable way. The energy sector has been noticed for its considerable impact on the climate and the environment. Companies are providing sustainability reports to communicate their work to contribute to a more sustainable future. Investors are requesting sustainability reports to be able to compare the sustainable work within companies before making decisions regarding investments. There are guidelines to follow but despite that it is hard to compare the sustainability reports between companies. Research has found that it is common that the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines are used by companies and the guidelines aim to make the comparison between companies easier. Purpose: Companies using the same guidelines should be more comparable according to the institutional concept of isomorphism. The purpose of this study is to investigate if Swedish companies within the energy sector who use the GRI guidelines have become more comparable over time. Method: The study has a qualitative approach but do also contain qualitative elements. A comparative research design has been applied as the study aims to investigate how the comparability between energy companies’ sustainability reports have developed over time. Sustainability reports for the years 2016 and 2019 have been collected as the primary data from seven companies that follow the GRI guidelines within the energy sector. The content of the sustainability reports has been analysed based on a content analysis model called Consolidate Narrivate Interogation (CONI).  Conclusion: The comparability between the companies sustainability reports have increased over time according to the findings of the study. There is still a difference though in the level of details provided and which topic that is the most important to provide information about. The conclusion of the study is that the companies are not comparable even if the comparability has increased over time.

Denna studie syftar till att åskådliggöra huruvida bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information och om viss information i sådana fall prioriteras. Forskaren avser vidare studera vad hållbarhetsrapporterna har för betydelse för investerare, och om eventuella trender i aktiekurserna kan identifieras i samband med hållbarhetsrapporternas publicering. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har forskaren analyserat Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsrapporter mellan 2016 och 2020.  I denna studie har forskaren tillämpat en flerforskningsmetod, vilket är en kombination av en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi. Genom att tillämpa en flerforskningsmetod avser forskaren att minimera respektive forskningsstrategis svagheter och därigenom öka resultatets trovärdighet. Studien har analyserats med hjälp av CONI-modellen som belyser kvaliteten och kvantiteten i rapporterna för att underlätta en empirisk jämförelse. Resultatet indikerar att bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information samt att bankerna prioriterar viss information framför annan. Forskaren har sedermera genomfört ett ANOVA- test för att besvara huruvida signifikanta skillnader existerar mellan hållbarhetsrapporterna. Resultatet visar att det inte finns några signifikanta skillnader, vilket skulle kunna bero på att det lagstadgade kravet på hållbarhetsredovisning trädde i kraft 1 januari 2017. Vidare visar den tekniska analysen att aktiekurser sjunker i samband med att hållbarhetsrapporter publiceras. Med stöd i tidigare forskning, och med hjälp av resultatet från CONI-modellens tolkande och mekanistiska delar, drar forskaren slutsatsen att bankernas hållbarhetsarbete, och således hållbarhetsrapportering, är av betydande vikt för investerare. / This study aims to illustrate whether the banks’ sustainability reports contain various detailed information, and if certain information is prioritized. The researcher also intends to study the significance of sustainability reports for investors, and whether any trends in share prices can be identified in connection with the publication of sustainability reports. To answer the study’s purpose and research questions, the researcher has analyzed Handelsbanken’s, SEB’s and Swedbank’s sustainability reports between 2016 and 2020.  In this study, the researcher has applied mixed methods research which is a combination of a qualitative and quantitative research strategy. Mixed methods research intends to minimize the weaknesses of each research strategy and thereby increase the credibility of the results. The study has been analyzed using the CONI-model, which highlights the quality and quantity of the reports to facilitate an empirical comparison. The results indicate that the banks’ sustainability activities contain various detailed information and that the banks prioritize certain information over others. The researcher has subsequently carried out an ANOVA-test to answer whether significant differences exist between the sustainability reports. The results show that there are no significant differences, which may be due to the legal obligation for sustainability reporting coming into force on the 1st of January 2017. Furthermore, the technical analysis indicates that share prices fall in connection with the publication of sustainability reports. With support from previous research, and with the results from the CONI-model, the researcher draws the conclusion that the banks’ sustainability activities, and thus sustainability reporting, is significant to investors.