Tidigare studier visar att företagens jämställdhetsfrågor är en viktig del av företagens hållbarhetsrapportering och finansiella resultat. Finansbranschen är en av de branscher som presterar sämst inom detta område. År 2017 trädde den nya hållbarhetslagen i kraft som innebär att stora företag årligen behöver upprätta en hållbarhetsrapport. Studiens syfte är således att utvärdera om implementeringen av hållbarhetslagen haft en påverkan på rapporteringen om jämställdhetsfrågor i företag som är verksamma inom finansbranschen.  För att samla in data till studien har innehållsanalys och CONI-modellen tillämpats på företagens hållbarhetsrapporter. Vidare har resultatet från CONI-modellen och hypotesprövningen legat till grund för att studera om det förekommer signifikanta skillnader på rapporteringen av jämställdhetsfrågor före- respektive efter införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning. Resultatet från både innehållsanalysen och T-testet visade att det har skett en ökning av rapportering av jämställdhetsfrågor efter att hållbarhetslagkravet trädde i kraft. Studiens teoretiska bidrag är att bringa ytterligare kunskap om hur företags rapportering påverkas av statlig reglering.  Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, finansbranschen, innehållsanalys, CONI-modellen, jämställdhet, mångfald och inkludering

Motivated by laws and regulations, moral grounds or the potential business advantages a more diverse workforce might bring, Diversity Management has become an ubiquitous part of organizational practices. Still, minorities are regularly exposed to social and structural discrimination at their workplaces. Allyship mayplay a vital role in changing this. The purpose of this thesis is to explore how allyship is perceived and practiced in a Swedish organization whose members have undergone training in allyship. In short, workplace allyship is the support and advocacy for the inclusion, belonging and career development of a socially disadvantaged or marginalized group. While more and more companies are including allyship into their Diversity Management practices, organizational research is yet to catch up. In addition, there is a very limited body of literature, independent of research field, which surveys allyship outside an American or native English-speaking context. Thus, claims that allyship is cross-cultural are so far founded in theory rather than empirical evidence. Constructed from a single case study of a Swedish subsidiary of an American company, this thesis presents an empirical model of the perceptions and practices of workplace allyship encompassing its motivators and demotivators, resulting behaviours, and challenges concerning its implementation. The model is based on interviews with both non-managers and managers but focuses its attention on disadvantaged group members and managers - two important perspectives that hitherto have received very limited attention in allyship research. The findings suggest that the way allyship is perceived and practiced is directly affected by both organizational enablers and barriers and the context of allyship. It is found that local endeavours must be made to contextualize centralized initiatives to a larger extent. In particular, educational efforts need to be more explicit about both the essence of and interrelation between allyship and systemic discrimination, since such connotations seem to be lost in translation when brought outside its original American historical, cultural and social context. If these are not made clear, there might be a risk that what is perceived as allyship helps preserve the very inequitable systems it conceptually is intended to disrupt. This insight motivates further research on the actual effects of workplace allyship. / Mångfaldsarbete (eng: diversity management) har tagit allt större plats i organisatoriska sammanhang och dess metoder. Arbetet har varit motiverat av lagar och förordningar, moraliska anledningar eller för att en diversifierad arbetsstyrka har potentialen att medföra stor affärsnytta. Trots denna satsning utsätts minoriteter för social och strukturell diskriminering på sina arbetsplatser. Allierade (eng: allies) kan ha en framträdande roll för förändra detta. Det huvudsakliga syftet med denna rapport är att utforska hur ‘allyship’ uppfattas och utövas på en svensk organisation, där dess anställda har fått genomgå en utbildning om ‘allyship’. ‘Allyship’ kan kort definieras som förespråkandet av både den sociala- och karriärsrelaterade inkluderingen av en social missgynnad eller marginaliserad grupp. Samtidigt som allt fler företag och organisationer arbetar med just ‘allyship’ så har inte forskningen inom organisationsteorier kommit ikapp. Det är väldigt begränsat med litteratur kring detta ämne som grundar sig utanför USA, eller ett huvudsakligen engelsktalande land. Det påstående som återfinns inom forskningslitteraturen, att ‘allyship’ är tvärkulturellt är därmed främst baserat på teori med få empiriska bevisningar. Utifrån en fallstudie på ett svenskt filial av ett amerikanskt bolag, presenterar denna uppsats en empirisk modell för ‘allyship’ på arbetsplatsen (eng: workplace allyship). Modellen innefattar faktorer som motiverar respektive avskräcker, resulterande insatser och de utmaningar som uppstår när ‘allyship’ ska implementeras. Denna modell är baserad på genomförda intervjuer med både chefer och anställda. Fokuset har lagts på missgynnade gruppmedlemmar (eng: disadvantaged group members) och chefer. Detta är då dessa perspektiv har hittills fått begränsad plats i forskningen om ‘allyship’. Resultaten talar för att sättet ‘allyship’ uppfattas och utövas på beror starkt av organisatoriska möjliggörare och barriärer, samt den kontexten som finns. Detta innebär att det krävs lokala ansträngningar på filialen för att kontextualisera centraliserade initiativ i större utsträckning. Särskilt viktigt är det att utbildningarna och liknande insatser om ‘allyship’ blir tydligare eftersom dess innebörd förefaller sig försvinna när konceptet tas ur det amerikanska sammanhang det härstammar ifrån. Om betydelsen inte klargörs finns det en risk att uppfattningen om ‘allyship’ bidrar till att bibehålla den systematiska diskrimineringen konceptet finns till för att bekämpa. Denna insikt ligger som grund till vidare forskning om ‘allyship’ på arbetsplatsen.

In terms of ethnic background, the labor market of the twenty-first century may be more culturally diverse than ever. At the same time, cultural, racial and ethnic bias are frequently reflected in organizational hierarchy. Power disparities affect interactions between people of different cultures since persons from ethnic minorities are typically shut out of high-ranking positions in Western nations. The homogeneity of most management demonstrates the various gaps in the widespread perception of cultural, ethnic and racial bias. Additionally, given the ambiguity surrounding the connection between organizational structures and racial bias, D&I deployment in organizations can occasionally be dispersed. The aim of this study is to raise awareness of how employees' ethnicity influences career advancement in a multinational organizational culture. In addition to providing insights into issues facing the culture, this tries to pinpoint perceived disparities that are brought on by existing institutions and cultures. The analytical unit is a subsidiary of a multinational company with its headquarters in Sweden. Semi-structured interviews, also known as qualitative research interviews, were conducted. The study focused on employees at lower levels of the hierarchy and had a global scope. The findings revealed that when it came to questions about nationality and career advancement, non-Western employees were typically aware of cultural, ethnic, or racial bias and could reflect on complex issues within these topics, in contrast to Western employees who were not as familiar with these topics. While this study has provided insight into the perspectives of employees and members of ethnic minorities on career advancement, there are still a great deal of unexplored fields. Based on the study's findings, employers and employees are better equipped to understand the concepts, detect examples, and build the necessary skills and instruments to overcome ethnic bias through awareness-raising and training, social dialogue, and diversity research. / När det gäller etnisk bakgrund kan det tjugoförsta århundradets arbetsmarknad vara mer kulturellt varierat än någonsin. Samtidigt återspeglas kulturella, rasmässiga och etniska fördomar ofta i organisatorisk hierarki. Maktskillnader påverkar interaktioner mellan människor från olika kulturer eftersom personer från etniska minoriteter vanligtvis stängs ute från högt uppsatta positioner i västerländska länder. Homogeniteten hos de flesta företagsledningar visar de olika klyftorna i den utbredda uppfattningen om kulturell, etnisk och rasistisk fördom. Dessutom, med tanke på oklarheten kring sambandet mellan organisationsstrukturer och etniska fördomar, kan tillämpningen av D&I-initiativ i organisationer ibland vara oklar.  Syftet med denna studie är att öka medvetenheten om hur anställdas etnicitet påverkar karriärutvecklingen i en multinationell organisationskultur. Förutom att ge insikter i frågor som kulturen står inför, försöker detta att lokalisera upplevda skillnader som orsakas av befintliga institutioner och kulturer. Studien utförs på en enhet till ett multinationellt företag med huvudkontor i Sverige. Semistrukturerade intervjuer, även kallade kvalitativa forskningsintervjuer, genomfördes. Studien fokuserade på anställda på lägre nivåer i hierarkin och hade en global räckvidd. Resultaten visade att när det gällde frågor om nationalitet och karriärutveckling, var icke-västerländska anställda vanligtvis medvetna om kulturella, etniska eller rasistiska fördomar och kunde reflektera över komplexa frågor inom dessa ämnen, i motsats till västerländska anställda som inte var lika bekanta med dessa ämnen. Även om denna studie har gett insikt i perspektiven för anställda och medlemmar av etniska minoriteter gällande karriärutveckling, finns det fortfarande en hel del outforskade områden. Baserat på studiens resultat är arbetsgivare och anställda bättre rustade att förstå begreppen, upptäcka exempel och bygga de nödvändiga färdigheterna och instrumenten för att arbeta emot etniska fördomar genom utbildning, social dialog och forskning om mångfald.