Arbetet har syftat till att undersöka hur och vilka verktyg som kan förbättra lavinsäkerheten för friåkning i opreparerad terräng.Riskbedömningar avseende lavinfara är komplexa och svårbedömda även för den vana utövaren. De flesta verktyg som används idag är främst hjälpmedel för när lavinen väl har utlöst och verktyg för hantering efter händelsen. Verktyget utvecklat i detta arbete är tänkt att förebygga lavinolyckor.Designen av detta verktyg syftar till att få utövare av friåkning att göra medvetna val och att kombinera verktyget med passande tekniker. Verktyget är av pedagogisk karaktär.Arbetet har följt en tydlig designprocess i format av dubbeldiamanten. Intervjuer med utövare och återkoppling på konceptvalet har vägt tungt i val av koncept.Slutresultatet är AvyBuddy, en produkt som hjälper användaren att vara uppmärksam på tecken på lavinfara och att reflektera över vägval och beslut. / The purpose of this work has been to examine how and what types of tools that can enhance avalanche safety for freeskiers in backcountry terrain.Risk assessment regarding avalanche danger is complex and hard to judge, even for the experienced recreationist. Most tools used today are aids for when an avalanche have been set off and for handling after the event. The tool developed through this work is meant to prevent avalanche accidents.The design of this tool means to help freeskiers be more aware of their decisions to combine the tool with existing techniques. The tool is of a pedagogical character.This work has followed a design process according to the double diamond method. Interviews with users and the feedback from users have been of immense importance for the decision making and choice of concept.The end result is the AvyBuddy, a product that will help the user become aware on signs of avalanche danger and to reflect over route selection and decisions.

Decubitus innebär onödigt lidande för patienter som drabbas. Genom att använda sig av rekommenderade behandlings- och omvårdnadsåtgärder kan detta lidande förhindras. Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskors attityder, kunskaper och kunskapsinhämtning, hur ny kunskap implementeras samt i vilken utsträckning EPUAP:s rekommendationer för prevention följs. Metoden som används är databassökning. Tio artiklar har granskats och ligger till grund för resultaten som besvarar frågeställningarna. Resultatet visar att sjuksköterskornas kunskaper är varierande, men överlag bristfälliga. Föråldrade och inte vetenskapligt förankrade metoder används i relativt stor utsträckning. Vid riskbedömning används inte alltid mätinstrument, såsom Nortonskalan och Bradenskalan, inte heller utförs riskbedömningen enligt gällande riktlinjer. Slutsatsen är att det behövs mer kunskap om decubitus samt uppdaterade metoder, vilka måste göras tillgängliga för vårdpersonalen. För att minska och förhindra prevalensen och vårdlidandet krävs det först och främst att vårdpersonalen lär sig identifiera tidiga tecken på decubitus och riskbedömer enligt ett mätinstrument. / Decubitus causes a lot of unnecessary suffering for the patients. This suffering could be prevented with the usage of recommended treatment- and nursingmethods. The purpose with this review is to examine nurses´ attitudes, knowledge and the gathering of knowledge, how this knowledge is implemented into clinical work and to what extend EPUAP´s recommendations for prevention are applied. The method consists of database searches. Ten articles have been studied and our result is based on the findings in these articles. The result shows that nurses´ degree of knowledge varies, however is on the whole lacking. Old and non-scientific methods are used a great deal. When risk assessing neither the Nortonscale nor the Bradenscale are widely used. The risk assessment is in many cases not performed in accordance with guidelines. The conclusion is that more knowledge about decubitus is needed, along with updated methods. It is of great importance that these methods are made available for staff. In order for there to be a decrease in the prevalence of decubitus every member of staff needs to be able to identify the early stages and perform risk assessment with the use of either the Nortonscale or the Bradenscale.

Äldre patienter med höftfraktur löper pga hög ålder och immobilitet en ökad risk att utveckla trycksår. Detta skapar onödigt mänskligt lidande och ökade samhällskostnader. Många trycksårsfall kan undvikas om preventiva åtgärder sätts in i ett tidigt skede. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor kan förebygga trycksår hos ovannämnda patientgrupp. Metoden är baserad på en litteraturstudie med sökning i flera databaser. Tio artiklar, kvalitativa och kvantitativa och litteratur har bearbetats och ligger till grund för resultatet. Resultatet visar på sju preventiva åtgärder som sjuksköterskor kan göra för att förebygga uppkomsten av trycksår hos patienter med höftfraktur. Slutsatsen är att trycksårprevention är ett område som kräver preventiva åtgärder och kan underlättas genom ett samarbete mellan olika yrkeskårer och en god utbildningsnivå hos sjuksköterskor. / Elderly patients with hip fracture are because of their high age and immobility a group with a high risk for developing pressure ulcers. This brings unnecessary human suffering and increased costs for society. Many pressure ulcers could be avoided with an early prevention. The aim of this review was to study how nurses are able to prevent pressure ulcers in this group of patients. The method is a literature review that consisted of searches in several databases. The result is based on ten articles, qualitative, quantitative and reviews. The result shows seven different preventive measures that nurses can do to prevent pressure ulcers among patients with hip fracture. The conclusion is that pressure ulcer prevention is an area that demands preventive measures. The study has identified seven measures that facilitates with co-operation between the different professions and an adequate education among nurses.

This essay will present the meaning and concepts of a sideline with a focus on a trust detriment perspective in the public sector, more specifically within the police authority. The thesis will investigate the legal grounds on the subject and its vague lines. Furthermore the dissertation will examine the development within the method of the legal area. It is prohibited for an employee to occupy an unauthorised conflict of interest because of its negative impact on the authority. There is a direct connection between the effects of the public trust and the employees avocations within the police. Therefore the thesis will discuss the police judicial role within the community. The principle of objectivity is particularly important within the police authority, which has a direct link to the maintenance of impartiality and factual aspects in the employment.  In addition to a trust damaging perspective the thesis will investigate the risk assessment to the employer´s decision and their ability to give consequences in the individual case. Many employers make wrongful decisions when deciding on trust damaging side jobs which is shown in the AD judgements. The legislation contains a formulation that regulates the approach and rights of employees and employers regarding non trustworthy side jobs which will show the effectiveness of the legal text. The fundamental grounds regarding employers' right to private life in relation to the characteristics of the employment is an important point of view in this investigation. From the Swedish legislation the primary grounds are LOA and its preparation. The paper is also based on older legal text and will therefore break down the importance in the development of the subject. Literature to the subject provides an in depth insight to the regulation together with the police impact and meaning in the society.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som bidrar samt hindrar från att göra en riskbedömning och vårdplan angående trycksår. Vidare undersöker studien även sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som gör att vårdplanen följs eller inte. Trycksår är ett smärtsamt onödigt lidande, kostar mycket pengar, kan förlänga vårdtiden men kan undvikas med hjälp av preventiva åtgärder. En viktig del i att undvika trycksår är att det görs en riskbedömning och en väl ifylld vårdplan som sedan efterföljs. Under 2012 har det visat sig att 16.1% av Sveriges regioner och landstings patienter har trycksår. Detta är en liten förbättring jämfört med 2011 men det finns fortfarande saker jobba med. Metoden som har använts är kvalitativ intervjumetod och åtta sjuksköterskor har intervjuats på varierade avdelningar vid Lasarettet i Ystad. Resultatet visade att det är flera olika faktorer som påverkar sjuksköterskan i det dagliga arbetet, resultatet finns presenterat under två frågeställningar, riskbedömning samt vårdplan. Under rubriken riskbedömning tas faktorer som klinisk blick, mänsklig faktor, plikt/vilja, riktlinjer, tid, brister med riskbedömningsinstrumentet och rutiner upp. Att vårdplanen följs eller inte följs upplevs bero på faktorer som: kommunikation, plikt/vilja, tid samt rutiner. / This study is a qualitative interview study with the aim to investigate nurses' perception of the factors that contributes or prevents from making a risk assessment and care plan regarding pressure ulcers. Furthermore, the study also examines the nurse's perception of the factors that make the care plan followed or not. Pressure ulcer is a painful unnecessary suffering, costs a lot of money, can prolong hospital stay, but can be avoided by preventive actions. An important part of preventing pressure ulcers is to make a risk assessment and a well filled-care plan which then needs to be followed. In 2012, it has been shown that 16.1% of Sweden's regions and county patients has pressure ulcers. This is a slight improvement from 2011 but there are still things to work on. The method used is qualitative interview method and eight nurses were interviewed on varied departments of Ystad Hospital. The results showed that there are several factors that affect nurses in their daily work. The result is presented in two framings of questions, risk assessment and care plan. Under the heading risk factors the result presents factors as: clinical judgment, human factor, duty / will, guidelines, time, flaws in the risk assessment instruments and routines. If the care plan is followed or not followed is perceived to be due to factors such as: communication, duty / will, time and routines.

Pressure ulcers cause a lot of patients unnecessary suffering. This suffering could be decreased through improved knowledge about prevention, so that pressure ulcer will not appear. The purpose with this review was to study how nurses assess risk and prevent pressure ulcer, and to study how nurses use available knowledge. The method consisted of searches in databases and searching trough references. Our result is based on ten articles, qualitative, quantitative and reviews. The result shows that nurses seldom assess risks systematical with risk assessment scale, although this is recommended in the guidelines. Nurses knowledge about the guidelines and new science are seldom updated. The conclusion was that implication of systematical risk assessment with the Norton scale according to the Swedish guidelines, and by using Virginia Hendersons theory about fundamental caring could prevent pressure ulcer. / Trycksår orsakar många patienter onödigt lidande. Detta lidande skulle kunna minska genom ökad kunskap och användning av förebyggande insatser så att trycksår inte uppkommer. Syftet med litteraturstudien var att studera sjuksköterskors riskbedömning och preventiva åtgärder mot trycksår, samt att ta reda på hur sjuksköterskor använder den kunskap som finns. Metoden innefattade databassökning samt manuell sökning via referenser. Tio artiklar, kvalitativa, kvantitativa och litteraturstudier granskades och ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor sällan riskbedömer patienter systematiskt med riskbedömningsinstrument, trots att detta rekommenderas i riktlinjerna. Sjuksköterskors kunskap om riktlinjer och ny forskning är sällan uppdaterad. Slutsatsen blev att införandet av systematisk riskbedömning med hjälp av Nortonskalan enligt de svenska riktlinjerna, samt tillämpning av Virginia Hendersons tankar om grundläggande omvårdnad skulle kunna förebygga trycksår.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur socialarbetare, skolpersonal och polis samverkar i brottsförebyggande syfte för barn och ungdomar, i ett särskilt utsatt område i Sverige. Vi ville även undersöka vilka förutsättningar och hinder som fanns i den samverkan. Studien är baserad i ett särskilt utsatt område i Sverige där dessa professioner har en etablerad samverkan för att kunna arbeta brottsförebyggande för barn och ungdomar. Intervjuer har valts som insamlingsmetod samt en tematisk analys för att analysera materialet. En central teori i denna studie är samverkansteori och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och begreppet handlingsutrymme för att analysera hur samverkan utformades mellan aktörerna. Studien har också socialkonstruktionismen som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.  Resultatet visade att det krävs en gemensam syn kring samverkansarbetet för att den ska bli gynnsam och effektiv. Flera av intervjupersonerna betonade att samverkan underlättats då det redan finns ett samverkansavtal i staden. De olika professionerna hade likaså en bra kontakt med varandra som gjorde att samverkansarbetet blivit smidigt. Vidare har samverkansarbetet underlättats då socialarbetare och polis delar kontor. Dock kunde omständigheter som organisationskultur göra det svårare för de olika aktörerna att samverka. I dessa fall har en mall som definierar roller och ansvar arbetats fram. Ibland upplevdes det som att det fanns en brist på förståelse och kunskap mellan de yrkesverksamma. Sekretessen var i vissa fall påfrestande, dock fanns det sekretessbrytande bestämmelser i de fall det behövdes som exempelvis en samtyckesblankett.

The best interests of the child should be a primary consideration in matters of custody, residence, and access. The assessment of the best interests of the child should in particular consider the risk of the child being harmed and the child's need for a close contact with both parents. In addition, the child has a right to be informed and to express his or her views.  Allegations of domestic violence are common in custody disputes. If such allegations are made during the proceedings, a risk assessment should always be carried out to assess whether there is a risk of harm to the child. Nevertheless, allegations of violence are rarely considered in the handling of custody disputes. The results of a review of applicable law as well as an empirical study of case law show that this is mainly due to legislative deficiencies. The prospects for conducting in-depth investigations of violence in custody disputes are limited by the fact that investigative procedures require consent from the parents. Furthermore, there is no clear method for assessing and evaluating allegations of violence in the context of custody proceedings. These deficiencies are reflected in the application of the law by the courts, where allegations of violence are often dismissed or excluded. There is a need for reform to ensure that the child perspective and the rights of the child are considered in the handling of custody disputes where allegations of violence are made. One possible solution is to always open a child protection investigation if allegations of domestic violence are made, since a child protection investigation is not limited by the consent of the parents. Other possible improvements include the development of a methodological support for evaluating allegations of violence, and a clarification of the courts' obligation to promote consensual solutions. / Barnets bästa ska vara avgörande i frågor om vårdnad, boende och umgänge. I bedömningen av barnets bästa ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Utöver detta har barnet även en rätt att få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Uppgifter om våld inom familjen är vanligt förekommande i vårdnadstvister. Framkommer det uppgifter sådana uppgifter vid handläggningen bör en riskbedömning alltid göras, för att bedöma om det finns en risk att barnet far illa. Trots det beaktas uppgifter om våld sällan vid handläggningen av vårdnadstvister. Resultaten från en granskning av gällande rätt samt en empirisk undersökning av underrättspraxis visar att detta främst orsakas av brister i lagstiftningen. Förutsättningarna att genomföra djupgående utredningar av våld vid handläggningen av en vårdnadstvist begränsas av att inhämtande av uppgifter är beroende av föräldrarnas samtycke. Det saknas vidare en tydlig metod för hur uppgifter om våld ska bedömas och bevisvärderas inom ramen för ett vårdnadsmål. Dessa brister får genomslag i domstolarnas rättstillämpning, där uppgifter om våld ofta avfärdas eller utesluts. Det föreligger ett behov av reformer för att barnperspektivet och barnrättsperspektivet ska få genomslag vid handläggningen av vårdnadstvister där uppgifter om våld framförts. En möjlig lösning är att alltid inleda en barnavårdsutredning om det framkommer att det kan ha förekommit våld inom familjen, eftersom möjligheterna att inhämta uppgifter i sådan inte är begränsade av föräldrarnas samtycke. Andra möjliga förbättringar inkluderar ett utarbetande av ett metodstöd samt ett förtydligande av domstolars skyldighet att verka för en samförståndslösning.

Världsekonomin har de senaste decennierna förändrats till att bli mer kunskapsbaserad. Denna förändring kan illustreras av att företagens tillgångar har gått från att vara 80% materiella till att bli 80% immateriella. De immateriella tillgångarna är omdebatterade av flera olika aktörer i samhället, framför allt för att dem är svåra att värdera. Tidigare forskning visar att revisorer upplever de immateriella tillgångarna som svåra att revidera eftersom revisionsrisken är hög, vilket tar sig i uttryck genom högre revisorsarvoden. Detta skapar problem för fler aktörer än revisorerna. Regelverken implicerar att användare av de finansiella rapporterna behöver ha viss mängd kunskap för att kunna tillskansa sig informationen i årsredovisningar. Detta skapar potentiella risker vid ekonomiska beslut när svåra redovisningsposter ska värderas subjektivt.  Studiens problembakgrund mynnar ut i frågeställningen: Vilka faktorer påverkar riskbedömningen vid revision av företag med stor andel immateriella tillgångar? Syftet med studien är att utveckla en djupare förståelse för hur revisorer i Sverige gör sin riskbedömning när de reviderar företag med dessa typer av tillgångar. Genom detta ska faktorer som leder till högre respektive lägre revisionsrisk identifieras. För att besvara denna problemformulering har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fyra revisorer från fyra olika revisionsbyråer. Det empiriska underlaget har bearbetats med en tematisk analysmetod.  Uppsatsen grundar sig på litteratur om revision och revisionsprocessen. Relevanta delar ur processen har valts ut och en fördjupning har gjorts för revisorernas riskbedömning samt regelverk och problematiken kring immateriella tillgångar. Andra områden som lyfts fram är revisionsbevis, väsentlighet och intern kontroll. Tidigare forskning om revisionsrisk redogörs för och diskuteras i förhållande till denna studie.  Det framkommer flera olika faktorer som påverkar revisorernas riskbedömning, där vi har identifierat tre huvudfaktorer. Ett genomgående tema är att klientens kompetensnivå påverkar revisorns riskbedömning i form av dokumentation samt kunskap om regelverk och värdering. Resultaten visar även att revisorn behöver beakta effektiviteten i revisionen för att minimera revisionsrisken, baserat på ett samband mellan tidsåtgång och revisionsrisk. Till sist identifieras att revisionsbevis för immateriella tillgångar ofta är av låg beviskvalitet, vilket ökar risken för fel och ställer högre krav på revisorns bedömning.

I Mälardalens och Västra Götalands lerjordar har tidigare naturligt höga halter av kobolt och nickel respektive arsenik och koboly uppmätts. Med dagens nationella bakgrundshalter och generella riktvärden kan de naturliga lerjordarna i riskbedömningen felaktigt bedömas som förorenade och kan då behöva saneras i onödan. Projektet syftade till att bestämma bakgrundshalter för dessa ämnen i lerjord i Mälardalen och Västra Götaland med hjälp av data från Mark- och grödoinventeringen samt med data från denna studie. Vidare syftade studien till att undersöka lakbarheten av ämnena och den markekologiska risken för en mer hållbar riskbedömning. Bakgrundshalterna av kobolt och nickel i Mälardalen bestämdes till 16,2 mg/kg TS respektive 32 mg/kg TS vilket visade att bakgrundshalterna i Mälardalen är naturligt höga för kobolt och nickel. I Västra Götaland bestämdes bakgrundshalterna för arsenik och kobolt till 6,4 mg/kg TS respektive 12,8 mg/kg TS. Bakgrundshalten av Co är naturligt hög i lerjorden men bakgrundshalten av As är lägre än Naturvårdsverkets nationella bakgrundshalt, vilket visar att halten As inte är naturligt hög i lerjord i Västra Götaland.  Flera skakförsök utfördes som visade att lakbarheten av arsenik, kobolt och nickel var låg. Ett Kd-värde för att beskriva lakbarheten beräknades som visade att ämnena binds hårt i lerjord. När indata till Naturvårdsverkets riktvärdesmodell anpassades till lerjord ökade riktvärdena i jord för kobolt och nickel. För arsenik skedde ingen förändring. För kobolt och nickel innebär detta att högre halter kan tillåtas i jorden innan en oacceptabel risk uppstår vid jämförelse med dagens generella riktvärden. Se tabell 1 för  de föreslagna riktvärdena i lerjord tillsammans med Kd-värdena för arsenik, kobolt och nickel. Tabell 1. Rekommenderade riktvärden i lerjord och Kd-värden för arsenik, kobolt och nickel                                                                              Arsenik       Kobolt       Nickel Riktvärde i lerjord (KM) [mg/kg TS]           10              20              120 Riktvärde i lerjord (MKM) [mg/kg TS]         15             150             250 Kd-värde (p10) [l/kg TS]                           5 800         51 000        6 000 Lösligheten simulerades i Visual MINTEQ, en programvara som kan användas för att visualisera lakbarheten i en jord. För de undersökta lerjordarna överskattade modellerna lösligheten och dåliga anpassningar erhölls för kobolt och nickel. Det gick inte att förklara med den använda modellen varför metallerna binds så hårt till lerjorden.