No description available.

<p>I och med utvecklingen av de breda skidorna har antalet offpiståkare ökat.För många är pudersnö den största frihetskänslan.Men de lätta flingorna bildar en enorm naturkraft som i värsta fall kan innebära döden.Och 17 år gammal snö styr fortfarande livet för en 56-årig kvinna i Varberg.</p><p>Konsten att bedöma laviner är svår.Och eftersom fjällräddningen tar lång tid är det kamraträddning som gäller när olyckan är framme. Sverige har i år fått sina första träningsanläggningar för sökning med lavinsändare,transceivers.För träning är enda sättet att vara förberedd när naturen sagt sitt.</p>

Naturvårdsverket   erbjuder sedan 2015 lavinprognoser för den svenska fjällkedjan. Genom ett   förebyggande säkerhetsarbete är det naturvårds- verkets mål att minska   tillbud och olyckor i fjällen samt öka kunskapen om laviner hos människor som   vistas i lavinterräng. Prognoserna omfat- tar sex områden i Sverige och   publiceras dagligen under vintersäsongen för de olika områdena. För att   utveckla och förbättra lavinprognoserna samt materialet som publiceras i   naturvårdsverkets sociala kanaler kan eventuellt drönare användas.   Användandet av drönare kan möjliggöra dokumentation av lavinaktivitet eller   frånvaro av lavinaktivitet på svår- tillgängliga platser, samt att   dokumentation från ett större område än vad som dokumenteras idag kan samlas   in, då en drönare kan röra sig över stora områden på kort tid.   Prognosområdena utsätts under perioder för hårt väder och den omgivande   terrängen i områdena är varierande vilket resulterade i att denna studie om   en drönares kapacitet i lavinterräng ge- nomfördes. I studien samlades   information in om drönarens kapacitet samt rådande väderförhållanden, och   sammanställdes under testflygningar i Tarfala och Storulvån. Efter det att   testflygningarna genomförts utfördes en stu- die för att se huruvida ett   objekt kan storleksbestämmas från det material som samlats in från drönaren.   Studien visar på goda förbättringsmöjlig- heter för lavinprognostjänsten och   att god dokumentation kan erhållas från drönarens kamera. Vid för hård vind   och i vindbyar på över 10 m/s bör flygningar undvikas. Flygtiden påverkas   inte nämnvärt av köld och med enkla matematiska formler går det att bestämma   ungefärlig storlek på en lavinkägla. / <p>Betyg: 2019-08-15</p>

I och med utvecklingen av de breda skidorna har antalet offpiståkare ökat.För många är pudersnö den största frihetskänslan.Men de lätta flingorna bildar en enorm naturkraft som i värsta fall kan innebära döden.Och 17 år gammal snö styr fortfarande livet för en 56-årig kvinna i Varberg. Konsten att bedöma laviner är svår.Och eftersom fjällräddningen tar lång tid är det kamraträddning som gäller när olyckan är framme. Sverige har i år fått sina första träningsanläggningar för sökning med lavinsändare,transceivers.För träning är enda sättet att vara förberedd när naturen sagt sitt.

I Kiruna kommun mellan Abisko - Björkliden, på berget Nuoljas ostliga sluttning går det ett flertal laviner varje säsong. Sedan 2013 har Trafikverket installerat ett lavinbekämpningssystem bestående av Gazex kanoner som med en stor smäll startar kontrollerade laviner. Genom regelbunden sprängning motverkar man att större snömassor byggs upp och därmed tar man bort risken för stora laviner att gå. Stora laviner riskerar att nå fram till väg- och järnvägen och kan medföra längre stopp för malmtrafiken. Före varje sprängning vill man vara säker på att varken människor eller djur befinner sig i terrängen, idag gör man en visuell bedömning innan man inleder en sprängning. Genom ny teknik kan man säkerhetsställa att ingen befinner sig i riskzonen vilket gör att sprängningen kan ske med större säkerhet. Rapporten har belyst olika tekniker som radar, drönare och infraröda rörelsedetektorer och hur dessa kan implementeras på Nuolja. Drönare används mer och mer runt om i världen tack vare deras mångsidiga användningsområden. Att använda en drönare för att skanna lavinterräng är tideffektivt men inte optimalt i alla väderförhållanden. IR-rörelsedetektorer är ett annat alternativ som med stor precision känner av den minsta rörelsen från djur eller människor. Till följd av undersökningen av industrier och skidanläggningar runt om i världen (bland annat alperna och Nordamerika) kan man dra slutsatsen, att radar är det som används för att hitta människor och djur i lavinterräng. Rapporten behandlar även ett analysverktyg som efterfrågades av Trafikverket avseende hur man kan studera och analysera laviner som har gått. Med LiDAR-Laser kan man få fram samma underlag och information som lavintekniker får genom fältundersökningar. Med LiDAR får man aktuell information från ett säkert avstånd vilket minskar exponeringen av personal i riskzonen. Man kan även använda LiDAR för att studera snötäcket i förebyggande arbete mot laviner.

Background: The video game industry has yet to achieve a physically-based real-time avalanche simulation because of the sheer complexity of modeling the behavior of snow avalanches. An avalanche is made out of snow, meaning it would require a snow simulation which itself already shows to be complex. However, a real-time snow simulation has shown up recently, making this thesis worth investigating. Objectives: The proposed method will take advantage of a real-time snow simulation framework to animate slab and powder-snow avalanches. The powder-snow avalanche is divided into two types: a loose-snow avalanche and a powder-cloud avalanche. Animating the avalanches will require tuning the parameters to get the different types and calculate the release area on a terrain. Lastly, a survey is sent out to verify the viability for use in games of the avalanches. The performance will be measured and analyzed along with the gathered data from the survey. Methods: Two particle systems were used to animate the avalanches. The Discrete Element Method was used to animate the slab and loose-snow avalanches, whereas the powder-cloud avalanche utilized the Smoothed Particle Hydrodynamics method. A procedural Voronoi pattern was used for generating the slabs and hypertexture to render the powder-cloud. In contrast, a fluid renderer was used to render the snow. Results: Measurement of the proposed avalanche animations was conducted and analyzed. The proposed slab and loose-snow avalanches reached real-time performance depending on the number of particles and the shading when rendering the scenes. However, the powder-snow avalanche did not fulfill the real-time performance criteria. Furthermore, the survey was used to verify if the proposed avalanche animations were viable for games. Both the slab and loose-snow avalanches were seen as viable for use in games, while the powder-snow avalanche was not seen as viable for games. Conclusions: The proposed slab and loose-snow avalanche animations ran in real-time with a dynamic particle count of 300k or lower, without shaded rendering, or 75K or lower with shaded rendering. Both avalanches were seen as viable for use in video games. Furthermore, the powder-snow avalanche could not reach a real-time performance of over 30 frames per second and was not seen as viable for use in video games. Further research is needed for the powder-snow avalanche. / Bakgrund: Dataspelsbranschen har ännu inte uppnått en fysikbaserad lavinanimation i realtid på grund av dess komplexitet att modellera lavinbeteende. En lavin består utav snö, som i sig själv visas redan vara komplext att simulera. Dock, en realtidssnösimulering har dykt upp nyligen, som gör detta arbetet värt att undersöka. Syfte: Den föreslagna metoden kommer att utnyttja ett realtidssnösimuleringsramverk för att animera flaklaviner och snödammslaviner. Snödammslaviner delas in i två typer: en lössnö-del som är kärnan och en snödamms-del som är snön som virvlas upp i luften. För att animera lavinerna kommer parametrarna justeras för att få fram de olika typerna och beräkna utlösningsområdet på terrängen. Slutligen skickas en enkät ut för att verifiera om de föreslagna lavinerna kan användas inom spel. Prestandan kommer att mätas och analyseras tillsammans med den samlade datan från undersökningen. Metod: Två partikelsystem användes för att animera lavinerna. Diskreta elementmetoden användes för att animera flaklavinen och lössnölavinen, medan snödammslavinen animerades med SPH-metoden. Ett procedurellt Voronoi-mönster användes för att generera bitarna i snöflaket och hypertexturer för att rendera snödammslavinen. Däremot användes en rendering för vätskor för att rendera snön. Resultat: Mätning av de föreslagna lavinanimationerna genomfördes och analyserades. De föreslagna flaklavinen och lössnölavinen nådde realtidsprestanda, med rendering. Där prestandan berodde på antalet partiklar och rendering. Snödammslavinen uppfyllde dock inte kriterierna för realtidsprestanda. Dessutom användes en enkät för att kontrollera om de föreslagna lavinanimationerna kunde användas för dataspel. Både flaklavinen och lössnölavinen sågs passande för användning i dataspel, däremot sågs snödammslavinen inte vara användbar i dataspel. Slutsatser: De föreslagna animationerna av flaklavinen och lössnölavinen exekverades i realtid med ett dynamiskt partikelantal på 300 tusen eller lägre, utan rendering, eller 75 tusen eller lägre med rendering. Båda lavinerna ansågs passande för användning i dataspel. Snödammslavinen kunde dock inte nå en realtidsprestanda på över 30 bilder per sekund och då ansågs inte vara lämplig för användning inom dataspel. Det behövs ytterligare forskning på att animera snödammslavinen för använding inom dataspel.

I Kiruna kommun mellan Abisko - Björkliden, på berget Nuoljas ostliga sluttning går det ett flertal laviner varje säsong. Sedan 2013 har Trafikverket installerat ett lavinbekämpningssystem bestående av Gazex kanoner som med en stor smäll startar kontrollerade laviner. Genom regelbunden sprängning motverkar man att större snömassor byggs upp och därmed tar man bort risken för stora laviner att gå. Stora laviner riskerar att nå fram till väg- och järnvägen och kan medföra längre stopp för malmtrafiken. Före varje sprängning vill man vara säker på att varken människor eller djur befinner sig i terrängen, idag gör man en visuell bedömning innan man inleder en sprängning. Genom ny teknik kan man säkerhetsställa att ingen befinner sig i riskzonen vilket gör att sprängningen kan ske med större säkerhet. Rapporten har belyst olika tekniker som radar, drönare och infraröda rörelsedetektorer och hur dessa kan implementeras på Nuolja. Drönare används mer och mer runt om i världen tack vare deras mångsidiga användningsområden. Att använda en drönare för att skanna lavinterräng är tideffektivt men inte optimalt i alla väderförhållanden. IR-rörelsedetektorer är ett annat alternativ som med stor precision känner av den minsta rörelsen från djur eller människor. Till följd av undersökningen av industrier och skidanläggningar runt om i världen (bland annat alperna och Nordamerika) kan man dra slutsatsen, att radar är det som används för att hitta människor och djur i lavinterräng. Rapporten behandlar även ett analysverktyg som efterfrågades av Trafikverket avseende hur man kan studera och analysera laviner som har gått. Med LiDAR-Laser kan man få fram samma underlag och information som lavintekniker får genom fältundersökningar. Med LiDAR får man aktuell information från ett säkert avstånd vilket minskar exponeringen av personal i riskzonen. Man kan även använda LiDAR för att studera snötäcket i förebyggande arbete mot laviner.

Arbetet har syftat till att undersöka hur och vilka verktyg som kan förbättra lavinsäkerheten för friåkning i opreparerad terräng.Riskbedömningar avseende lavinfara är komplexa och svårbedömda även för den vana utövaren. De flesta verktyg som används idag är främst hjälpmedel för när lavinen väl har utlöst och verktyg för hantering efter händelsen. Verktyget utvecklat i detta arbete är tänkt att förebygga lavinolyckor.Designen av detta verktyg syftar till att få utövare av friåkning att göra medvetna val och att kombinera verktyget med passande tekniker. Verktyget är av pedagogisk karaktär.Arbetet har följt en tydlig designprocess i format av dubbeldiamanten. Intervjuer med utövare och återkoppling på konceptvalet har vägt tungt i val av koncept.Slutresultatet är AvyBuddy, en produkt som hjälper användaren att vara uppmärksam på tecken på lavinfara och att reflektera över vägval och beslut. / The purpose of this work has been to examine how and what types of tools that can enhance avalanche safety for freeskiers in backcountry terrain.Risk assessment regarding avalanche danger is complex and hard to judge, even for the experienced recreationist. Most tools used today are aids for when an avalanche have been set off and for handling after the event. The tool developed through this work is meant to prevent avalanche accidents.The design of this tool means to help freeskiers be more aware of their decisions to combine the tool with existing techniques. The tool is of a pedagogical character.This work has followed a design process according to the double diamond method. Interviews with users and the feedback from users have been of immense importance for the decision making and choice of concept.The end result is the AvyBuddy, a product that will help the user become aware on signs of avalanche danger and to reflect over route selection and decisions.

A fully functional proof of concept radio receiver for detecting avalanche beacons atthe frequency 457 kHz was constructed in the work of this master thesis. The radioreceiver is intended to be mounted on an unmanned aerial vehicle (UAV or drone)and used to aid the mountain rescue teams by reducing the rescue time in findingavalanche victims carrying a transmitting beacon. The main parts of this master thesisinvolved hardware requirement analysis, software development, digital signalprocessing and wireless communications. The radio receiver was customized to receive low power signal levels becausemagnetic antennas are used and the avalanche beacon will operate in the reactive nearfield of the radio receiver. Noise from external sources has a significant impact on theperformance of the radio receiver. This master thesis allows for straightforward further development and refining of theradio receiver due to the flexibility of the used open-source software development kitGNU Radio where the digital signal processing was performed.

Avalanches kill on average 250 people per year. Fall detection algorithms have been used to detect many different types of falls. In this work, a robust humanoid test rigwas designed and built to investigate the use of proven threshold based fall detection algorithms during skiing. A novel burial detection algorithm is used, to detect whether or not a person has been buried by snow, as this is often lethal. Data acquisition were conducted in the Swedish mountains, as well as computer simulations to further strengthen the results. This thesis shows that an IMU, in conjunction with force sensors around the chest and shoulders are sufficient to detect a fall and burial by snow. The algorithms achieve excellent results based on measurement data gathered by thetest rig. Tests were made to check the algorithm for a person gathering data. This showed that additional evaluation is needed to be applicable to live people, since skiing by the test rig is not completely representative of human skiing. / Laviner dödar i genomsnitt 250 människor per år. Fallavkänningsalgoritmer har använts för att upptäcka många olika typer av fall. I detta arbete har en robust människoliknande testrigg designats och byggts för att undersöka användningen avbevisade gränsvärdebaserade fallavkänningsalgortimer under skidåkning. En ny begravningsavkänningsalgoritm används, för att avkänna om en person har blivit begraven av snö, då det är livshotande. Datainsamling gjordes i de svenska fjällen, samt datorsimuleringar för att vidare stärka resultaten. Denna avhandling visar att en IMU, tillsammans med kraftsensorer runt bröstet och axlar är tillräckligt för att avkänna ett fall och begravning i snö. Algoritmerna producerar förträffliga resultat av baserat på mätdata samlat avtestriggen. Tester gjordes för att granska algoritmen när en person samlar data. Det visade att ytterligare undersökning krävs för applicering på levande människor, då skidåkning av testriggen inte är helt representativt av mänsklig skidåkning.