Naturvårdsverket   erbjuder sedan 2015 lavinprognoser för den svenska fjällkedjan. Genom ett   förebyggande säkerhetsarbete är det naturvårds- verkets mål att minska   tillbud och olyckor i fjällen samt öka kunskapen om laviner hos människor som   vistas i lavinterräng. Prognoserna omfat- tar sex områden i Sverige och   publiceras dagligen under vintersäsongen för de olika områdena. För att   utveckla och förbättra lavinprognoserna samt materialet som publiceras i   naturvårdsverkets sociala kanaler kan eventuellt drönare användas.   Användandet av drönare kan möjliggöra dokumentation av lavinaktivitet eller   frånvaro av lavinaktivitet på svår- tillgängliga platser, samt att   dokumentation från ett större område än vad som dokumenteras idag kan samlas   in, då en drönare kan röra sig över stora områden på kort tid.   Prognosområdena utsätts under perioder för hårt väder och den omgivande   terrängen i områdena är varierande vilket resulterade i att denna studie om   en drönares kapacitet i lavinterräng ge- nomfördes. I studien samlades   information in om drönarens kapacitet samt rådande väderförhållanden, och   sammanställdes under testflygningar i Tarfala och Storulvån. Efter det att   testflygningarna genomförts utfördes en stu- die för att se huruvida ett   objekt kan storleksbestämmas från det material som samlats in från drönaren.   Studien visar på goda förbättringsmöjlig- heter för lavinprognostjänsten och   att god dokumentation kan erhållas från drönarens kamera. Vid för hård vind   och i vindbyar på över 10 m/s bör flygningar undvikas. Flygtiden påverkas   inte nämnvärt av köld och med enkla matematiska formler går det att bestämma   ungefärlig storlek på en lavinkägla. / <p>Betyg: 2019-08-15</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka olika faktorer som kan ha en inverkan på länders reducering av miljöförstöring samt ekologiska fotavtryck. Teorier av forskare som bl.a. Ronald Inglehart och Christian Welzel har använts för att kunna förstå de resultat som analysen ger. Studien kommer fram till att välstånd mätt i BNP per capita, mänsklig egenmakt och postmaterialistiska värderingar har en statistisk signifikant påverkan på länders reducering av miljöförstöring. Välstånd och pressfrihet visar sig ha en signifikant påverkan på länders ekologiska fotavtryck. Uppsatsen kommer fram till att länder genom ökat välstånd tenderar att divergera sin produktion till länder där det är billigare att producera vilket gör att kvaliteten på miljön i hemlandet kan förbättras medan det ekologiska fotavtrycket på andra länder ökar. Postmaterialistiska värderingar ger en ökad oro för negativ miljöpåverkan men länder som karaktäriseras av dessa värderingar tenderar samtidigt att ha ett högt ekologiskt fotavtryck p.g.a. deras ohållbara konsumtionsmönster.

Klimatförändringar är ett enormt globalt problem, att ge elever metoder för att främja vårt klimat är viktigt. Deras känslor är också viktiga relaterat till deras vilja att göra klimatfrämjande val. Ambitionen med vår kunskapsöversikt är att sammanställa hur man som lärare kan bedriva en god klimatundervisning. Texten behandlar frågor om hur elever ser på klimatförändringar, vad lärare kan utveckla för att driva en god klimatundervisning och vilka praktiska metoder lärare kan använda sig när de undervisar om klimatförändringar. En mängd olika vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Av resultatet framgick det att elever saknar tillräckliga kunskaper om klimatförändringar och de lägger främst ansvaret för klimatet på en samhällsnivå. Det visade sig även att elever är oroliga och rädda för klimatförändringar. I forskningen fann vi relevanta utvecklingsstrategier såsom att integrera klimatundervisningen med andra ämnen utöver No-ämnet, se klimatet som ett system och att föra en pluralistisk klimatdidaktik. Traditionella didaktiska strategier är inte effektiva i att lära elever om klimatförändringar. Praktiska metoder som haft god effekt är besök på botanisk trädgård, ekologiskt fotavtryck, 5E Learning Cycle och filmskapande.

Syftet med den här studien är att urskilja vilka faktorer påverkar förskolans ekologiskafotavtryck och hur förskolor kan arbeta med dem samt undersöka pedagogernas ochden övriga personalens förhållningssätt i miljöfrågor. I studien introduceras begreppetekologiskt fotavtryck ur ett miljö- och didaktiskt perspektiv och hur den påverkas avovannämnda förhållningssätet. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer medpedagoger och kökspersonal, kompletterade med observationer, på tre förskolor i enstor kommun i södra Sverige. Resultatet jag kom fram till är att pedagogernasförhållningssätt i miljöfrågor med största sannolikhet påverkar förskolans ekologiska fotavtryck.

The aim of this essay is to examine the motives behind the exploitation of the highly rated arable land in Hyllie, Malmö, seen from the perspectives of the County Administrative Board of Skåne (länsstyrelsen) and the municipality of Malmö. The essay also examines what measures have been taken or considered by the municipality to compensate the loss of arable land.This is a highly relevant topic considering the urban sprawl that takes place in Skåne today and how agricultural land tends to disappear as a result of this exploitation. This exploitation of agricultural land cannot be seen as sustainable development since the agricultural land in Sweden is limited and of great interest to preserve for the national production of food and energy. The study's geographical focus will be in Malmö and Skåne with the exploitation of Hyllie as a case study.The essay will focus on what motives and values are behind such exploitation. Considering the Skåne region's desire to keep the town centres dense and counteract the current urban sprawl, I believe a discussion of the motives is necessary. The discussion will also consider how arable land is perceived not only through laws and restrictions but also how it is treated by different stakeholders in practice.The analysis of the essay will result in a discussion of the possibilities of sustainably compensate for the loss of food- and energy production. Since compensation can be considered as a method to reduce the exploitation of agricultural land, my theoretical angle of this essay will consist of theories related to the strategy, such as the principles of balance. The strategy of compensation is an up-to-date topic that gives an interesting perspective on today’s development. The method is still on the investigation state and new to practice in Sweden but as a theoretical point a view it provides a deeper discussion to my topic.This essay is also based on interviews and literature that primarily point out the need of a new perspective of how to save what is left of Swedish agricultural land from being exploited. The essay’s result shows how different motives can be brought to an acceptance of taking highly rated arable land for exploitation in Hyllie, this if other public interests are justified to be of greater value than the preservation of agricultural land.The essay advocates that the issues of preserving agricultural land should either be elevated from municipal to parliamentary interest or that the laws and restrictions connected to them should be more solid and clear in practice. Arable land should be preserved at any cost. To compensate for lost land is never a complete solution. However, continued urban development is inevitable and if land must be exploited it should be compensated, since it is a better to compensate than not to do.

Borlänge kommun har infört miljömål som handlar om samhällets styrning för att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras på ett hållbart sätt. För att uppnå ett miljösmart och långsiktigt byggande behöver återbrukandet av byggmaterial öka och för att främja detta grundades Dala återbyggdepå av ett anta laktörer i Borlänge kommun. Depån fungerar som en fysisk butik med återbrukat material som har lämnats in av företag eller privatpersoner. Kundkretsen består idag mestadels av privatpersoner men syftet med denna studie har varit att undersöka hur efterfrågan från aktörer i byggbranschen på återbrukat byggmaterial kan öka och om digital publicering av produkter kan vara en väg till det. För att ta reda på detta gjordes studiebesök på Dala återbyggdepå och litteraturstudier på ämnet. Intervjuer gjordes med en beställare och en entreprenö som verkar i kommunen för att få deras perspektiv på vad som skulle krävas. Studien har visat att det är nödvändigt för Dala återbyggdepå att ta ett steg mot digital försäljning för att öka efterfrågan och ett förslag till materialhanteringsrutin har arbetats fram. Sammanfattningsvis har studien även visat att det finns fler utmaningar för användandet av återbrukat material i byggbranschen. Med dagens krav på dokumentation blir det svårt att uppnå godkänd nivå mot miljömål och beställare behöver ange redan i handlingarna att återbrukat byggmaterial ska användas. Slutligen kan det krävas en ändrad inställning från branschen som ger återbrukat material högre status och att företag värderar den miljömässiga vinningen högre för att fler ska vilja, våga och kunna bygga hållbart med återbrukat material.

Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS) är konstjordframställda substanser som har haft brett användning i en rad konsumentprodukter. En av de mest kända användningarna är som en av beståndsdelarna i brandsläckningsskum. På grund av många användningsområden är PFAS vitt sprida i miljön. En av de mest studerade PFAS- ämnena är PFOS (perfluoroktansulfonat) som i likhet med andra högfluorerade ämnen har visat sig vara mycket svårt nedbrytbart och bioackumulerbart. Studier pekar på att exponering för PFOS kan leda till sjukdom som cancer samt immunsystemet påverkas. Denna studie syftar till att kartlägga förekomst och effekter av perfluoroktansulfonat inom den sydvästra delen av gruvindustriområdet i Kiruna där företaget Luossavaara-Kiirunavaara AB bedriver delar av sin verksamhet. Huvudfokus i kartläggningen har lagts på modellering av spridning från deponi till ytvatten samt belastning på recipienten Mettä-Rakkurijärvi där överskott av processvatten bräddas. Vidare har exponeringsbedömning via intag av fisk från samma recipient ingått i kartläggningen. Spridning av förorening till ytvatten har modellerats genom beräkning med svenska Naturvårdsverkets spridningsmodell. För bedömning av belastningsnivå på recipient har det akvatiska fotavtrycket beräknats och jämförts mot verktyg framtaget av Statens geotekniska institut. Exponeringsbedömning via intag av fisk omfattar 4- och 12 åriga barn samt män och kvinnor och tre konsumtionsscenarion där som låg fiskkonsumtion anses 1 gång per månad, mellan – 1 gång per vecka och hög – 2 till tre gånger per vecka. Modellering av spridning av perfluoroktansulfonat tyder på att de halter som potentiellt kan finnas i mark mest troligt överstiger det preliminära riktvärdet för PFOS i mark (0,02 mg/kg TS). Medelhalten baserad på modellering från detekterade halter i grundvatten är 0,035 mg/kg TS och övre konfidensgränsen av medelvärdet 0,086mg/kg TS. Vid modellering som inkluderar ej kvantifierade analysdata blir resultatet något lägre. Vidare tyder resultaten på att spridningen är i dagsläget begränsad till området nedanför deponin och de halter som förväntas i ytvatten överskrider inte den nuvarande miljökvalitetsnormen 0,65 ng/l. Det akvatiska fotavtrycket som lämnas på recipient via bräddning av processvatten ligger mellan 0, 06 och 0,22 m3/s vilket tyder på att belastningen är hög. Ingen av de scenarion som ingick i exponeringsbedömning av fisk visar på att enbart via detta intag kommer det nuvarande värde för tolerabelt dagligt intag 0,15 µg/kg-dag att överskridas. Den största delen av riskkartläggningen har baserats på data från tidigare undersökningar och resultaten från denna studie bör ses som en grund för mer fördjupade undersökningar där stor fokus bör ligga på processvatten och de föroreningshalter som tillkommer till processvattnet via infiltration av grundvatten.

I takt med att städerna växer ökar även deras negativa miljöpåverkan, städerna står idag för cirka 70 procent av världens koldioxidutsläpp. Städerna och dess medborgare har en betydande roll i arbetet med att minska miljöpåverkan och uppnå en hållbar utveckling vilket tydliggörs i de globala målen. I Malmö är intresset för miljöfrågor stort och involvering av medborgarna i det lokala arbetet med Agenda 2030 pågår. Studien syftar till att bidra med ökad förståelse och kunskap om hur medborgarnas kunskaper, deltagande och engagemang inom klimat- och miljöfrågor kan hjälpa kommunen att komma närmare sina visioner om en hållbar stad. Genom att studera exempel från andra städers arbete med medborgarengagemang och dialog, har kriterier för ett strategiskt hållbart arbetssätt samt konkreta koncept för att involvera medborgarna i Malmö tagits fram. Det har även utförts intervjuer med kommunanställda på gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen för att styrka värdet av koncepten. Studien visar att det finns miljömässiga fördelar med att sprida kunskap samt involvera medborgarna i arbetet för att uppnå en hållbar stad. Studien visar vidare på behov av att ytterligare utveckla arbetet med att involvera medborgarna, samt ta vara på det engagemang som finns och säkerställa en kontinuitet i arbetet. De framtagna koncepten kan bidra till att öka medborgarnas kunskaper och medvetenhet kring deras miljöpåverkan samt bidra till ett ökat engagemang och deltagande i det gemensamma arbetet mot ett mer miljömässigt hållbart Malmö. Genom att involvera alla i stadsutvecklingen ökar vi chanserna att uppnå de globala målen och närma oss en miljömässig hållbar utveckling. / As cities grow, their negative environmental impact also increases, accounting for 70 percent of greenhouse gas emissions. Therefore, cities and its inhabitants have a significant role in reducing environmental impact and achieving sustainable development, which is embodied in the global sustainable development goals. An example of this is the study of environmental issues in the city of Malmö, and the efforts to involve its citizens in the ongoing local work for the 2030 agenda. The aim of this study is to assess, with qualitative knowledge, how citizens' knowledge, participation and commitment in climate and environmental matters can help the city of Malmö to reach their vision of becoming sustainable. By studying cases from other cities work with citizens' involvement and participation, six criterias and three draft concepts have been created for a strategical sustainable way of working. Testimonies were collected from municipal employees who worked with related issues, presenting the adequate questions to strengthen the value of the concepts. The study shows that there are environmental benefits by sharing knowledge as well as involving citizens in the work to achieve a sustainable city. Consequently, the study also supported the need to further develop the work towards involving citizens as well as, to utilizing existing commitment and ensuring continuity. The realization of the draft concepts will contribute to raising citizens' knowledge and awareness about their environmental impact and thereby raising their commitment and participation for a more environmentally and sustainable Malmö.

Social engineering (SE) attacks are one of the most common cyber attacks and frauds, which causes a large economical destruction to individuals, companies and governments alike. The attacks are hard to protect from, since SE-attacks is based on exploiting human weaknesses. The goal of this study is to identify indicators of resilience against SE-attacks from individual computer space data, such as network settings, social media profiles, web browsing behaviour and more. This study is based on qualitative methods to collect information, analyse and evaluate data. Resilience is evaluated with models such as theory of planned behaviour and the big five personality traits, as well as personal and demographic information. Indicators of resilience were found in network settings such as service set identifiers (SSID) and routers, web history, social media use and more. The framework developed in this study could be expanded with more aspect of individual data and different evaluation criteria. Further studies can be done about this subject with tools such as artificial intelligence and machine learning. / Sociala manipulationer är bland de vanligaste cyber attackerna och bedrägerierna som orsakar enorma ekonomiska skador varje år för individer, företag och myndigheter. Dessa attacker är svåra att skydda ifrån då sociala manipulationer utnyttjar mänskliga svagheter som ett medel till att stjäla pengar eller information. Målet med studien är att identifiera indikatorer av motstånd mot sociala manipulationsattacker, vilket ska göras med hjälp av individuell data, som kan bestå av nätverksinställningar, sociala medieprofiler, webbaktivitet bland annat. Denna studie är baserat på kvalitativa metoder för att samla, analysera och utvärdera data. Motstånd mot social manipulation utvärderas med hjälp av relevanta teorier och modeller som har med beteende och personligheter att göra, sedan används även personlig och demografisk information i utvärderingen. De indikatorer som identifierades var bland annat inställningar i routrar, webbhistorik och social medianvändning. Det teoretiska ramverket som utvecklades för att utvärdera motstånd mot sociala manipulationsattacker kan utökas med fler aspekter av individuell data. Viktiga samhällshändelser och sammanhang kan vara en intressant faktor som är relaterat till ämnet. Framtida studier skulle kunna kombinera detta ramverk med tekniker som maskinlärning och artificiell intelligens.

Miljön har blivit en allt mer vital fråga. För att öka vår bekvämhet har det lett att vi har orsakat mycket negativa effekter på miljön. En stor del orsakas av våra dagliga oaktsamma aktiviteter. Många diskussioner har tagits upp kring detta problem. En punk som har stor vikt inom dessa diskussioner handlar om negativa påverkan av miljoner transporter som sker dagligen. Klädbranschen är en av de branscherna som bidrar till en stor del av alla transporter. En grund av denna ökade transport är en ökad efterfrågan på onlinehandel av fast fashion och en mogen global marknad. Därför syftar studie att undersöka hur olika klädföretag rapporterar transporter av deras in- och utleveranser och hur detta påverkar miljön. Ytterligare kommer studien att analysera vilken information de utvalda företagen redovisar i sina publicerade rapporter. Den valda forskningsstrategin är en kvalitativ forskning. Studien består av en innehållsanalys av tretton utvalda företags årsrapporter och/eller hållbarhetsrapporter. Datan som samlats in från rapporterna är olika leveranssätt samt utsläpp, leveransoptimering och framtida strategier/mål. Sekundära data har använts som primära data i studien för att sedan med hjälp av grundad teori har analyserats och lett till slutsatsen. Genom analys av rapporterna har vi upptäckt att exempelvis flera av de utvalda företagen lyft fram deras mål med stora siffror, men den information som inte var lika positiv skrevs med en finare stil. Därför har vi dragit en slutsats att de mer eller mindre har grönmålat deras verksamhet inom hållbarhetsområdet. Vi har kommit fram till att många företag har förmågan att påverka sina leverantörer och transportörer, men sällan har de gjort eller rapporterat det. En annan slutsats vi har dragit är att många företag inte har rapporterat miljöpåverkan som orsakas av transporter tillräckligt och vissa inte heller har framtida lösningar. Vidare forskning skulle en jämförelse mellan e-handelsföretag och fysiska företag göras genom att undersöka hur stor andel av hållbarhetsrapporten företagen väljer att skriva om miljöpåverkan. Ett annat förslag kan vara att jämföra ett företags rapporter över tid för att kunna se om de har förändrat det sättet att rapportera när det gäller miljöpåverkan som orsakas av transporter över åren. / The environment has become an increasingly vital issue. In order to increase our comfort, it has led to very negative effects on the environment. A large part is caused by our daily negligent activities. Many discussions have been raised on this issue. One thing that has great importance in these discussions is about the negative impact of millions of transports that take place daily. The clothing industry is one of the industries that contributes to a large part of all transports. One reason for this increased transport is the increased demand for online shopping of fast fashion and a mature global market. Therefore, the study aims to investigate how different clothing companies report their in and out deliveries and how this affects the environment. Furthermore, the study will analyze what information the selected companies report in their published reports. The chosen research strategy is a qualitative research. The study consists of a content analysis of thirteen selected companies' annual reports and / or sustainability reports. The data collected from the reports are different delivery methods, emissions, delivery optimization and future strategies / goals. Secondary data has been used as primary data in the study and with the use of grounded theory it has been analyzed and led to the conclusion. Through analysis of the reports, we have discovered that, for example, several of the selected companies highlight their goals with large numbers, but the information that was not as positive was written indistinct. Therefore, we have concluded that they have more or less greenwashed their published report, we have come to the conclusion that many companies have the ability to influence their suppliers and transporters, but rarely have they made or reported it. Another conclusion we have drawn is that many companies have not reported the environmental impact caused by transport enough and some do not have future solutions either. Further research would make a comparison between e-commerce companies and physical companies by examining how large a proportion of the sustainability report companies choose to write about the environmental impact. Another proposal may be to compare a company's reports over time to see if they have changed the way of reporting when it comes to the environmental impact caused by transport over the years.