Pets like dogs and cats have a considerable importance for humans and research demonstrate a variety of positive economic and social effects in society due to our pet companions. The presences of pets are increasing on a global scale with correlation to economic development in low- and middle income countries. For example dogs have doubled in India over a five year period. The feed industry for dogs and cats is also the fastest growing sector in the food industry and certain pets have a significant animal protein intake which, depending on the choice of resources may provide a high ecological footprint. Examples of environmental effects with distribution and manufacturing of pet food are increased greenhouse gas emissions, waste, use of water and energy. Pet food producers have an important role to play in terms of corporate social responsibility (CSR) and sustainable development efforts, especially in their choice of sustainable protein resources as by-products from sustainable fisheries and livestock production. The purpose of this study was to investigate how pet food industry for dogs and cats generally working on sustainable development and CSR from primarily an ecological perspective in terms of ingredients, communication and production process. Ecological sustainability within pet food industry is more or less unexplored, and this study aims to create a broader understanding and interest for further studies in this field. This study was conducted using the multi method research including qualitative and quantitative methods on a global and national scale.   The result is not possible to generalize, but some conclusions can be drawn. In relation to resources, by-products from food industry are a commonly used pet food content. But several companies are also marketing pet food containing “real meat, fish, poultry” with no or less byproducts. This seems to be a consumer driven trend. Indications that resources in pet food partly competes with human food system, give further considerations how to feed a growing human and pet population within planetary boundaries. All national and multinational cooperation’s in this study work more or less with CSR and sustainability from an ecological perspective. Generally there is visibly a weak relationship between companies’ sustainability activities and animal protein which should be a prerequisite in a production that is largely made of this resource, in relation to acute environmental degradation like climate change and depletion of fish stocks. Another conclusion is that corporate communication of environmental CSR and sustainability efforts on different pet food brand websites are almost non-existent. Finally, working with this study gave rise to many further questions and study subjects in relation to ecological sustainability within Pet food industry, not at least it´s relation to food industry and how this may effect global human meat consumption. / Sällskapsdjur i form av hund och katt har stor betydelse för människan och forskning påvisar en mängd positiva ekonomiska och sociala effekter som dessa ger oss. Förekomsten av sällskapsdjur visar en tydlig korrelation med ekonomisk utveckling och hundägandet har exempelvis fördubblats i Indien under en femårs period. Foderindustrin för hund och katt är samtidigt den snabbast växande sektorn inom livsmedelsindustrin. Hund och katt har som regel ett högt intag av animaliskt protein vilket beroende på resursval kan ge ett påtagligt ekologiskt fotavtryck. Själva foderproduktionen samt transporter ger också upphov till miljöpåverkan i form av t.ex. ökade  utsläpp av växthusgaser,  ökad vatten- och energianvändning samt avfall.  Foderproducenterna har en viktig roll att fylla vad gäller sitt företagsansvar (CSR) samt arbete med hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv. Exempel på detta kan vara val av proteinresurser som biprodukter ifrån hållbart fiske och animalieproduktion. Syftet med denna studie var att undersöka hur foderindustrin för hund och katt generellt arbetar med hållbar utveckling samt CSR ur framförallt ett ekologiskt perspektiv vad gäller produktionsförfarande, kommunikation samt om foderingredienser kompletterar eller konkurrerar med livsmedelsingredienser. Området är relativt outforskat och studien syftar till att skapa en bredare förståelse samt intresse för djupare studier inom området. Undersökningen har utförts med hjälp av flermetodsforskning i form av kvalitativ samt kvantitativ metod på global och nationell nivå.  Resultatet går inte att generalisera på foderindustrin globalt även om vissa slutsatser kan dras. I relation till resurser är förekomsten av biprodukter ifrån livsmedelsindustrin vanligt foderinnehåll men flera företag marknadsför också foder som innehåller ”riktigt kött, fisk, fågel” med frånvaro av eller lägre innehåll av biprodukter. Detta verkar vara en konsumentdriven trend. Både nationella samt multinationella företag i studien arbetar mer eller mindre med CSR och hållbarhet ur ett ekologiskt perspektiv. Generellt är det dock en svag koppling mellan miljöarbetet och animaliskt protein, vilket borde vara en förutsättning i en produktion som till stor del består av denna resurs i relation till akuta miljöproblem som klimatförändringen samt utfiskning. Ytterligare en slutsats är att företagens kommunikation av miljömässigt CSR- och hållbarhetsarbete på sina varumärkens hemsidor är närmast obefintlig. Slutligen väckte arbetetet med uppsatsen ett antal djupare frågeställningar samt ideér till fortsatta studier i relation till ekologisk hållbarhet inom foderindustrin. Inte minst avseende foderindustrins relation till livsmedelsindustrin och hur detta samband eventuellt kan påverka global köttkonsumtion. Foder för hund och katt konkurrerar dessutom till viss del med livsmedel vilket skapar utmaningen att föda både en ökande befolkning samt population av sällskapsdjur som skall livnära sig inom planetens gränser i framtiden.

Dagens marknad är mycket osäker och föränderlig, vilket är en utmaning för bland annat industriföretag. För att förbli relevanta för marknaden måste företag anpassa sig. Anpassningen möjliggörs genom att företagen är flexibla i hela sin verksamhet. För ett industriföretag kan flexibilitet avse produktionsflexibilitet i produktionslayouter. Det är en mycket viktig komponent för att kunna hantera korta produktlivscykler och snabbt utvecklanya produkter. Denna kandidatuppsats undersöker vilken layout av de centrala layouterna, linan eller funktionella layouten, som är mest fördelaktig vad gäller flexibilitet och produktionskostnader givet nya lösningar från Industri 4.0. För att svara på frågan genomfördes en analys och en litteraturstudie baserade på ett studiebesök på Volvo fabriken i Köping. Analysen genomfördes genom att konstruera en lina som sedan skulle jämföras med en yteffektiviserad funktionell layout från Volvo fabriken i Köping. Resultaten av analysen visade att en lina med en rads placering har minst area men är lägre expansionsflexibel än en funktionell layout med Industri 4.0-lösningar. / Today's market is very uncertain and changing, which is a challenge for, among other things, industrial companies. To remain relevant in the market, companies must adapt. Adaptation is made possible by the companies being flexible throughout their operations. For an industrial company, flexibility can refer to production flexibility in production layouts. It is a very important component to be able to manage short product life cycles and quickly develop new products. This bachelor's thesis examines which production layout of the main layouts, a product or a functional layout, is most beneficial in terms of flexibility and production costs given new solutions from Industry 4.0. To answer the question, an analysis and a literature study were carried out based on a study visit to the Volvo factory in Köping. The analysis was carried out by constructing a product layout which would then be compared with a surface-efficient functional layout from the Volvo factory in Köping. The results of the analysis showed that a product layout with single-row placement has the least footprint but is less expansion flexible than a functional layout with Industry 4.0 solutions.

<p><strong>PROBLEM: </strong>Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling.</p><p><strong>SYFTE: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.</p><p><strong>METOD: </strong>Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.</p><p><strong>RESULTAT: </strong>EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten.</p> / <p><strong>PROBLEM:</strong> Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development.</p><p><strong>AIM: </strong>The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach. </p><p><strong>METHOD: </strong>The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result.</p><p><strong>RESULTS: </strong>EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources.  Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.</p>

PROBLEM: Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil. METOD: Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat. RESULTAT: EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten. / PROBLEM: Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development. AIM: The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach.  METHOD: The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result. RESULTS: EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources.  Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.

One of the main polluting industries in the world with high environmental impact is the construction industry which also generates a huge amount of waste. To overcome the seburdens, we need to reduce the impacts through new solutions, technologies and by injecting circular economy concept into the industry. Construction and building material industry are responsible for nearly 11% of all GHG emissions and the usage of residential/commercial buildings is contributing to 28% of all GHG emissions globally. the construction industry is also responsible for 35% of the total wastes in the European Union. Both linear economy and emissions of the construction sector are becoming more important in recent years that led to the development of many standards, frameworks and innovations. Reporting environmental burdens of the construction elements, products and construction works or construction projects is one of the ways for emissions accounting. Therefore, a report on environmental impacts of goods or services is called environmental product claims which can be based on a single criterion (like CO2 emission or % of recycled content) or based on a complete LCA study with multiple impacts. These reports have been classified by ISO 14020 series in three types, Type I (third-party certified label), Type II (self-declared claims) and Type III (the third party verified declaration based on LCA study). The third type is known as Environmental Product Declaration (EPD). To make the LCA results in EPD:s comparable, Product Category Rules (PCR) are developed. The regulations for the construction materials are defined in EN 15804 so the declarations of the building materials and construction works according to these regulations are compliant with EN 15804. Another framework for environmental declarations called, Product Environmental Footprint (PEF) is developed in Europe. Besides Business to Business declarations that are the target group for EN 15804, PEF also includes environmental labelling (type I) with consumers as the target group. The PCR:s from the updated version of EN15804:2012+A2:2019 can be regarded as the parallel methodology specification for the construction materials in the PEF system. Other product groups' rules and specifications are based on the PEF guidance document. The overall aims of this study are to compare the EN 15804 and PEF formulas concentrating on credits at the end of life and after the end of life stage and to reduce the subjectivity of two variables, energy margin, and recycling rate in the assessment of recycling alternatives after the end-of-life stage. Calculated credits can be included differently in the environmental declarations depending on the methodological approach. PEF includes the End-of-Life (EoL) credits into the Life Cycle Assessment (LCA) study and adds them to the product's performance results, while EN 15804 mandates to report the credits from recycling/recovery separately as supplementary information to the products environmental performance. To compare the credits that are calculated according to PEF and EN 15804, a separate indicator is virtually defined for PEF in order to calculate all the credits separately and compare the results with EN 15804 Module Dresults to give the reader an overview of the most beneficial uses of the construction waste according to PEF and EN 15804. Reducing subjectivity of choosing recycling rate has been addressed by developing more transparent and less subjective tool by integrating and using DGNB (German Sustainable Building Council) and BRE (center for building research in the UK) methods. For energy margin, this has been done by integrating energy margin calculation tool by CDM (Clean Development Mechanism, United Nations) and find the contribution of different materials to the environmental benefits in and after the end of life stage of the building lifecycle. However, the DGNB and BRE methods require further development, since they are not originally developed for LCA studies and just used as the only current options available in order to make recyclability assessment methods compatible with LCA studies. Other methods, specifically for LCA, can also be developed in the future. Based on an inventory of the components and materials used in a real building, the most environmental benefits (credits) from downstream recycling/recovery considering all materials are generated for the wooden products when using the EN 15804 formula, while aluminium is in the second place. On the other hand, aluminium is in the first place and wood is second using the PEF formula. Aluminium has by far the most benefits (credits) considering the credits per kg of each material, due to the huge recycling potential that aluminium has and will replace primary aluminium in the future. Unlike PEF, EN 15804 reports all credits separately outside of the LCA system boundary. This is very beneficial since the correct verified LCA will not beaffected by the credits that are given based on current technologies when the end of life of the building components are between 40 to 120 years away from today. / En av de industrier i världen med högst miljöpåverkan är byggbranschen som också genererar en enorm mängd avfall. För att hantera detta måste vi minska effekterna genom nya lösningar, teknologier och genom att använda konceptet cirkulär ekonomi i byggbranschen. Bygg- och byggnadsmaterialindustrin är ansvarig för nästan 11% av alla växthusgasutsläpp och användningen av bostäder / kommersiella byggnader bidrar till 28% av allaväxthusgasutsläpp globalt. Byggbranschen ansvarar också för 35% av det totala avfallet i EU. Både linjär ekonomi och utsläpp från byggsektorn har blivit viktigare under de senaste åren vilket har lett till utveckling av många standarder, ramverk och innovationer. Att rapportera miljöbelastningar för byggelement, produkter och bygg- och anläggningsarbeten är ett av sätten för utsläppsredovisning. Därför kallas en rapport om miljöpåverkan av varor eller tjänster Miljömärkning som kan baseras på ett enda kriterium (som CO2-utsläpp eller procent av återvunnet innehåll) eller baserat på en fullständig LCAstudie med flera effekter. Dessa rapporter har klassificerats enligt ISO 14020-serien i tre typer, typ I (tredjepartscertifierad märkning), typ II (självdeklarerade påståenden) och typ III (tredjepart verifierad deklaration baserad på LCA-studie). Den tredje typen är känd som Miljövarudeklaration/Environmental Product Declaration (EPD). För att göra LCA-resultat i EPD:er jämförbara, utvecklas Product Category Rules (PCR) (Produktkategoriregler). Regler för byggnadsmaterialen definieras i EN 15804, så deklarationerna om byggnadsmaterial och byggnadsarbeten enligt dessa regler överensstämmer med EN 15804. Ett annat ramverk för miljödeklaration är ProductEnvironmental Footprint (PEF) som är utvecklad inom EU. Förutom Business to Businessdeklarationer som är målgruppen för EN 15804 inkluderar PEF också miljömärkning (typ I) med konsumenter som målgrupp. PCR:erna från den uppdaterade versionen av EN 15804:2012 + A2: 2019 kan betraktas som den parallella metodspecifikationen för byggmaterialen i PEF-systemet. Andra produktgruppers regler och specifikationer är baserade på PEFs vägledningsdokument. De övergripande syftena med denna studie är att jämföra formlerna EN 15804 och PEF som koncentrerar sig på krediter i slutet av livscykeln och att minska subjektiviteten för två variabler, energimarginal och återvinningsgrad vid bedömningen av återvinningsalternativ i slutet av livscykeln. Beräknade krediter kan inkluderas olika i miljödeklarationerna beroende på den valda metoden. PEF inkluderar slutet av livscykeln (EoL)-krediter i livscykelanalys (LCA) -studien och lägger dem till produktens resultat, medan EN 15804 kräver att krediterna från återvinning rapporteras separat som kompletterande information till produkternas miljöprestanda. För att jämföra krediter som beräknas enligt PEF och EN 15804, definieras en virtuell separat indikator för PEF för att beräkna alla krediter separat och jämföra resultaten med EN 15804 Modul D-resultat för att ge läsaren en översikt över de mest fördelaktiga användning av byggavfall enligt PEF och EN 15804. Olika sätt att minska subjektiviteten i valet av återvinningsgrad behandlas genom att utveckla mer transparenta och mindre subjektiva verktyg med hjälp av metoder från DGNB (German Sustainable Building Council) och BRE (Center for building research, UK). Energimarginal behandlas genom att integrera ett verktyg för energimarginaler från CDM (Clean Development Mechanism, FN) och hitta bidraget från olika material till miljöfördelarna i och efter livscykeln för byggnaden. DGNB och BRE metoderna kräver emellertid ytterligare utveckling, eftersom de inte ursprungligen är utvecklade för LCA-studier och bara används som de enda tillgängliga alternativen för att göra utvärderingsmetoder för återvinningsbarhet kompatibla med LCA-studier. Andra metoder, speciellt för LCA, kan också utvecklas i framtiden. Baserat på en inventering av komponenter och material som används i en riktig byggnad, genereras de största miljömässiga fördelarna (krediter) av nedströms återvinning av träprodukter när man använder EN 15804-formeln, medan aluminium ligger på andra plats. Å andra sidan är kommer aluminium i första hand och trä kommer på andra plats med PEFformeln. Aluminium har överlägset flest fördelar (krediter) per kg av varje material, på grundav den enorma återvinningspotentialen som aluminium har och kommer att ersätta primärt aluminium i framtiden. Till skillnad från PEF rapporterar EN 15804 alla krediter separat utanför LCA-systemgränsen. Detta är mycket fördelaktigt eftersom den korrekta verifierade LCAn inte kommer att påverkas av de krediter som ges baserat på nuvarande teknik när byggnadskomponenternas livslängd är mellan 40 och 120 år från idag.

Under det senaste decenniet har artificiell intelligens fått allt större uppmärksamhet. Företag väljer att implementera system med kognitiva egenskaper för att kunna reglera energianvändning och därmed reducera det ekologiska fotavtrycket. Fyra stora internationella företag har intervjuats för att undersöka hur AI i produkter påverkar det ekologiska fotavtrycket och hur integreringen av ekologiska faktorer tas i beaktande under produktutvecklingsprocessen. Utöver intervjustudien har en kvalitativ litteraturstudie genomförts för att både belysa hur företag arbetar kring ämnet men också för att återspegla olika synvinklar från olika forskare. Studien visar att respondenterna delar en likvärdig mening om att ekologisk hållbarhet innefattar tillvaratagandet av resurser över hela produktutvecklingsprocessen. Företagen tillämpar både linjära och cirkulära modeller för hållbarhet. Verktygen som används för att integrera ekologisk hållbarhet förhåller sig både storskaligt på hela produktionskedjan och småskaligt på specifika produktegenskaper. Det visar sig att metoderna inte är säregna för AI-baserade produkter utan snarare för ekologiskt hållbara produkter. Drivkrafterna till att implementera denna konstgjorda intelligens är att systemet möjliggör för hantering, sortering och utplockning av meningsfull data som används för att optimera produkter under längre användning. Dessutom kan produkter agera självorganiserat, självstyrt och vara fullt anpassningsbar vilken kan möjliggöra tjänstefiering. En förutsättning för att AI-baserade produkter ska bidra till reducering av det ekologiska fotavtrycket, jämfört med applikationer utan artificiell intelligens är integrering av den kognitiva beslutsfaktorn. Tillämpningen av AI-baserade produkter bygger främst på teknisk acceptans, att användaren tillåter systemet att ta beslut. / In the last decade, artificial intelligence has received increasing attention. Companies are choosing to implement systems with cognitive properties to be able to regulate energy use in order to reduce the environmental footprint. Four large international companies have been interviewed to explore how artificial intelligence in products affects the environmental footprint, and how integration of environmental factors is taken into account during the product development process. In addition to the interview study, a qualitative literature study was conducted to elucidate how companies work on the subject but also to reflect different viewpoints from different researchers. The study shows that the respondents share an equal opinion that environmental sustainability includes the utilization of resources throughout the product development process. The companies apply both linear and circular models for sustainability. The tools used to integrate environmental sustainability relate to large-scale operations throughout the production chain and small-scale to specific product traits. It turns out that the methods are not specific for AI-based products but rather to environmentally sustainable products. The driving forces in implementing artificial intelligence is that the system enables the managing, arranging and extraction of meaningful data that can be used to optimize products for longer use. In addition, products can act self-organizing, self-running and fully adapting which can enable the products being remotely. A prerequisite for AI-based products to contribute to reducing the environmental footprint, compared to applications without artificial intelligence, is the integration of the cognitive decision-making factor. The application of AI-based products is mainly based on technology acceptance, that the user allows the system to make decisions.