Syftet med denna uppsats är att undersöka olika faktorer som kan ha en inverkan på länders reducering av miljöförstöring samt ekologiska fotavtryck. Teorier av forskare som bl.a. Ronald Inglehart och Christian Welzel har använts för att kunna förstå de resultat som analysen ger. Studien kommer fram till att välstånd mätt i BNP per capita, mänsklig egenmakt och postmaterialistiska värderingar har en statistisk signifikant påverkan på länders reducering av miljöförstöring. Välstånd och pressfrihet visar sig ha en signifikant påverkan på länders ekologiska fotavtryck. Uppsatsen kommer fram till att länder genom ökat välstånd tenderar att divergera sin produktion till länder där det är billigare att producera vilket gör att kvaliteten på miljön i hemlandet kan förbättras medan det ekologiska fotavtrycket på andra länder ökar. Postmaterialistiska värderingar ger en ökad oro för negativ miljöpåverkan men länder som karaktäriseras av dessa värderingar tenderar samtidigt att ha ett högt ekologiskt fotavtryck p.g.a. deras ohållbara konsumtionsmönster.

Klimatförändringar är ett enormt globalt problem, att ge elever metoder för att främja vårt klimat är viktigt. Deras känslor är också viktiga relaterat till deras vilja att göra klimatfrämjande val. Ambitionen med vår kunskapsöversikt är att sammanställa hur man som lärare kan bedriva en god klimatundervisning. Texten behandlar frågor om hur elever ser på klimatförändringar, vad lärare kan utveckla för att driva en god klimatundervisning och vilka praktiska metoder lärare kan använda sig när de undervisar om klimatförändringar. En mängd olika vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Av resultatet framgick det att elever saknar tillräckliga kunskaper om klimatförändringar och de lägger främst ansvaret för klimatet på en samhällsnivå. Det visade sig även att elever är oroliga och rädda för klimatförändringar. I forskningen fann vi relevanta utvecklingsstrategier såsom att integrera klimatundervisningen med andra ämnen utöver No-ämnet, se klimatet som ett system och att föra en pluralistisk klimatdidaktik. Traditionella didaktiska strategier är inte effektiva i att lära elever om klimatförändringar. Praktiska metoder som haft god effekt är besök på botanisk trädgård, ekologiskt fotavtryck, 5E Learning Cycle och filmskapande.

Syftet med den här studien är att urskilja vilka faktorer påverkar förskolans ekologiskafotavtryck och hur förskolor kan arbeta med dem samt undersöka pedagogernas ochden övriga personalens förhållningssätt i miljöfrågor. I studien introduceras begreppetekologiskt fotavtryck ur ett miljö- och didaktiskt perspektiv och hur den påverkas avovannämnda förhållningssätet. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer medpedagoger och kökspersonal, kompletterade med observationer, på tre förskolor i enstor kommun i södra Sverige. Resultatet jag kom fram till är att pedagogernasförhållningssätt i miljöfrågor med största sannolikhet påverkar förskolans ekologiska fotavtryck.

Borlänge kommun har infört miljömål som handlar om samhällets styrning för att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras på ett hållbart sätt. För att uppnå ett miljösmart och långsiktigt byggande behöver återbrukandet av byggmaterial öka och för att främja detta grundades Dala återbyggdepå av ett anta laktörer i Borlänge kommun. Depån fungerar som en fysisk butik med återbrukat material som har lämnats in av företag eller privatpersoner. Kundkretsen består idag mestadels av privatpersoner men syftet med denna studie har varit att undersöka hur efterfrågan från aktörer i byggbranschen på återbrukat byggmaterial kan öka och om digital publicering av produkter kan vara en väg till det. För att ta reda på detta gjordes studiebesök på Dala återbyggdepå och litteraturstudier på ämnet. Intervjuer gjordes med en beställare och en entreprenö som verkar i kommunen för att få deras perspektiv på vad som skulle krävas. Studien har visat att det är nödvändigt för Dala återbyggdepå att ta ett steg mot digital försäljning för att öka efterfrågan och ett förslag till materialhanteringsrutin har arbetats fram. Sammanfattningsvis har studien även visat att det finns fler utmaningar för användandet av återbrukat material i byggbranschen. Med dagens krav på dokumentation blir det svårt att uppnå godkänd nivå mot miljömål och beställare behöver ange redan i handlingarna att återbrukat byggmaterial ska användas. Slutligen kan det krävas en ändrad inställning från branschen som ger återbrukat material högre status och att företag värderar den miljömässiga vinningen högre för att fler ska vilja, våga och kunna bygga hållbart med återbrukat material.

I takt med att städerna växer ökar även deras negativa miljöpåverkan, städerna står idag för cirka 70 procent av världens koldioxidutsläpp. Städerna och dess medborgare har en betydande roll i arbetet med att minska miljöpåverkan och uppnå en hållbar utveckling vilket tydliggörs i de globala målen. I Malmö är intresset för miljöfrågor stort och involvering av medborgarna i det lokala arbetet med Agenda 2030 pågår. Studien syftar till att bidra med ökad förståelse och kunskap om hur medborgarnas kunskaper, deltagande och engagemang inom klimat- och miljöfrågor kan hjälpa kommunen att komma närmare sina visioner om en hållbar stad. Genom att studera exempel från andra städers arbete med medborgarengagemang och dialog, har kriterier för ett strategiskt hållbart arbetssätt samt konkreta koncept för att involvera medborgarna i Malmö tagits fram. Det har även utförts intervjuer med kommunanställda på gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen för att styrka värdet av koncepten. Studien visar att det finns miljömässiga fördelar med att sprida kunskap samt involvera medborgarna i arbetet för att uppnå en hållbar stad. Studien visar vidare på behov av att ytterligare utveckla arbetet med att involvera medborgarna, samt ta vara på det engagemang som finns och säkerställa en kontinuitet i arbetet. De framtagna koncepten kan bidra till att öka medborgarnas kunskaper och medvetenhet kring deras miljöpåverkan samt bidra till ett ökat engagemang och deltagande i det gemensamma arbetet mot ett mer miljömässigt hållbart Malmö. Genom att involvera alla i stadsutvecklingen ökar vi chanserna att uppnå de globala målen och närma oss en miljömässig hållbar utveckling. / As cities grow, their negative environmental impact also increases, accounting for 70 percent of greenhouse gas emissions. Therefore, cities and its inhabitants have a significant role in reducing environmental impact and achieving sustainable development, which is embodied in the global sustainable development goals. An example of this is the study of environmental issues in the city of Malmö, and the efforts to involve its citizens in the ongoing local work for the 2030 agenda. The aim of this study is to assess, with qualitative knowledge, how citizens' knowledge, participation and commitment in climate and environmental matters can help the city of Malmö to reach their vision of becoming sustainable. By studying cases from other cities work with citizens' involvement and participation, six criterias and three draft concepts have been created for a strategical sustainable way of working. Testimonies were collected from municipal employees who worked with related issues, presenting the adequate questions to strengthen the value of the concepts. The study shows that there are environmental benefits by sharing knowledge as well as involving citizens in the work to achieve a sustainable city. Consequently, the study also supported the need to further develop the work towards involving citizens as well as, to utilizing existing commitment and ensuring continuity. The realization of the draft concepts will contribute to raising citizens' knowledge and awareness about their environmental impact and thereby raising their commitment and participation for a more environmentally and sustainable Malmö.

Pets like dogs and cats have a considerable importance for humans and research demonstrate a variety of positive economic and social effects in society due to our pet companions. The presences of pets are increasing on a global scale with correlation to economic development in low- and middle income countries. For example dogs have doubled in India over a five year period. The feed industry for dogs and cats is also the fastest growing sector in the food industry and certain pets have a significant animal protein intake which, depending on the choice of resources may provide a high ecological footprint. Examples of environmental effects with distribution and manufacturing of pet food are increased greenhouse gas emissions, waste, use of water and energy. Pet food producers have an important role to play in terms of corporate social responsibility (CSR) and sustainable development efforts, especially in their choice of sustainable protein resources as by-products from sustainable fisheries and livestock production. The purpose of this study was to investigate how pet food industry for dogs and cats generally working on sustainable development and CSR from primarily an ecological perspective in terms of ingredients, communication and production process. Ecological sustainability within pet food industry is more or less unexplored, and this study aims to create a broader understanding and interest for further studies in this field. This study was conducted using the multi method research including qualitative and quantitative methods on a global and national scale.   The result is not possible to generalize, but some conclusions can be drawn. In relation to resources, by-products from food industry are a commonly used pet food content. But several companies are also marketing pet food containing “real meat, fish, poultry” with no or less byproducts. This seems to be a consumer driven trend. Indications that resources in pet food partly competes with human food system, give further considerations how to feed a growing human and pet population within planetary boundaries. All national and multinational cooperation’s in this study work more or less with CSR and sustainability from an ecological perspective. Generally there is visibly a weak relationship between companies’ sustainability activities and animal protein which should be a prerequisite in a production that is largely made of this resource, in relation to acute environmental degradation like climate change and depletion of fish stocks. Another conclusion is that corporate communication of environmental CSR and sustainability efforts on different pet food brand websites are almost non-existent. Finally, working with this study gave rise to many further questions and study subjects in relation to ecological sustainability within Pet food industry, not at least it´s relation to food industry and how this may effect global human meat consumption. / Sällskapsdjur i form av hund och katt har stor betydelse för människan och forskning påvisar en mängd positiva ekonomiska och sociala effekter som dessa ger oss. Förekomsten av sällskapsdjur visar en tydlig korrelation med ekonomisk utveckling och hundägandet har exempelvis fördubblats i Indien under en femårs period. Foderindustrin för hund och katt är samtidigt den snabbast växande sektorn inom livsmedelsindustrin. Hund och katt har som regel ett högt intag av animaliskt protein vilket beroende på resursval kan ge ett påtagligt ekologiskt fotavtryck. Själva foderproduktionen samt transporter ger också upphov till miljöpåverkan i form av t.ex. ökade  utsläpp av växthusgaser,  ökad vatten- och energianvändning samt avfall.  Foderproducenterna har en viktig roll att fylla vad gäller sitt företagsansvar (CSR) samt arbete med hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv. Exempel på detta kan vara val av proteinresurser som biprodukter ifrån hållbart fiske och animalieproduktion. Syftet med denna studie var att undersöka hur foderindustrin för hund och katt generellt arbetar med hållbar utveckling samt CSR ur framförallt ett ekologiskt perspektiv vad gäller produktionsförfarande, kommunikation samt om foderingredienser kompletterar eller konkurrerar med livsmedelsingredienser. Området är relativt outforskat och studien syftar till att skapa en bredare förståelse samt intresse för djupare studier inom området. Undersökningen har utförts med hjälp av flermetodsforskning i form av kvalitativ samt kvantitativ metod på global och nationell nivå.  Resultatet går inte att generalisera på foderindustrin globalt även om vissa slutsatser kan dras. I relation till resurser är förekomsten av biprodukter ifrån livsmedelsindustrin vanligt foderinnehåll men flera företag marknadsför också foder som innehåller ”riktigt kött, fisk, fågel” med frånvaro av eller lägre innehåll av biprodukter. Detta verkar vara en konsumentdriven trend. Både nationella samt multinationella företag i studien arbetar mer eller mindre med CSR och hållbarhet ur ett ekologiskt perspektiv. Generellt är det dock en svag koppling mellan miljöarbetet och animaliskt protein, vilket borde vara en förutsättning i en produktion som till stor del består av denna resurs i relation till akuta miljöproblem som klimatförändringen samt utfiskning. Ytterligare en slutsats är att företagens kommunikation av miljömässigt CSR- och hållbarhetsarbete på sina varumärkens hemsidor är närmast obefintlig. Slutligen väckte arbetetet med uppsatsen ett antal djupare frågeställningar samt ideér till fortsatta studier i relation till ekologisk hållbarhet inom foderindustrin. Inte minst avseende foderindustrins relation till livsmedelsindustrin och hur detta samband eventuellt kan påverka global köttkonsumtion. Foder för hund och katt konkurrerar dessutom till viss del med livsmedel vilket skapar utmaningen att föda både en ökande befolkning samt population av sällskapsdjur som skall livnära sig inom planetens gränser i framtiden.

<p><strong>PROBLEM: </strong>Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling.</p><p><strong>SYFTE: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.</p><p><strong>METOD: </strong>Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.</p><p><strong>RESULTAT: </strong>EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten.</p> / <p><strong>PROBLEM:</strong> Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development.</p><p><strong>AIM: </strong>The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach. </p><p><strong>METHOD: </strong>The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result.</p><p><strong>RESULTS: </strong>EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources.  Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.</p>

PROBLEM: Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil. METOD: Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat. RESULTAT: EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten. / PROBLEM: Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development. AIM: The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach.  METHOD: The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result. RESULTS: EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources.  Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.

Under det senaste decenniet har artificiell intelligens fått allt större uppmärksamhet. Företag väljer att implementera system med kognitiva egenskaper för att kunna reglera energianvändning och därmed reducera det ekologiska fotavtrycket. Fyra stora internationella företag har intervjuats för att undersöka hur AI i produkter påverkar det ekologiska fotavtrycket och hur integreringen av ekologiska faktorer tas i beaktande under produktutvecklingsprocessen. Utöver intervjustudien har en kvalitativ litteraturstudie genomförts för att både belysa hur företag arbetar kring ämnet men också för att återspegla olika synvinklar från olika forskare. Studien visar att respondenterna delar en likvärdig mening om att ekologisk hållbarhet innefattar tillvaratagandet av resurser över hela produktutvecklingsprocessen. Företagen tillämpar både linjära och cirkulära modeller för hållbarhet. Verktygen som används för att integrera ekologisk hållbarhet förhåller sig både storskaligt på hela produktionskedjan och småskaligt på specifika produktegenskaper. Det visar sig att metoderna inte är säregna för AI-baserade produkter utan snarare för ekologiskt hållbara produkter. Drivkrafterna till att implementera denna konstgjorda intelligens är att systemet möjliggör för hantering, sortering och utplockning av meningsfull data som används för att optimera produkter under längre användning. Dessutom kan produkter agera självorganiserat, självstyrt och vara fullt anpassningsbar vilken kan möjliggöra tjänstefiering. En förutsättning för att AI-baserade produkter ska bidra till reducering av det ekologiska fotavtrycket, jämfört med applikationer utan artificiell intelligens är integrering av den kognitiva beslutsfaktorn. Tillämpningen av AI-baserade produkter bygger främst på teknisk acceptans, att användaren tillåter systemet att ta beslut. / In the last decade, artificial intelligence has received increasing attention. Companies are choosing to implement systems with cognitive properties to be able to regulate energy use in order to reduce the environmental footprint. Four large international companies have been interviewed to explore how artificial intelligence in products affects the environmental footprint, and how integration of environmental factors is taken into account during the product development process. In addition to the interview study, a qualitative literature study was conducted to elucidate how companies work on the subject but also to reflect different viewpoints from different researchers. The study shows that the respondents share an equal opinion that environmental sustainability includes the utilization of resources throughout the product development process. The companies apply both linear and circular models for sustainability. The tools used to integrate environmental sustainability relate to large-scale operations throughout the production chain and small-scale to specific product traits. It turns out that the methods are not specific for AI-based products but rather to environmentally sustainable products. The driving forces in implementing artificial intelligence is that the system enables the managing, arranging and extraction of meaningful data that can be used to optimize products for longer use. In addition, products can act self-organizing, self-running and fully adapting which can enable the products being remotely. A prerequisite for AI-based products to contribute to reducing the environmental footprint, compared to applications without artificial intelligence, is the integration of the cognitive decision-making factor. The application of AI-based products is mainly based on technology acceptance, that the user allows the system to make decisions.