Naturvårdsverket   erbjuder sedan 2015 lavinprognoser för den svenska fjällkedjan. Genom ett   förebyggande säkerhetsarbete är det naturvårds- verkets mål att minska   tillbud och olyckor i fjällen samt öka kunskapen om laviner hos människor som   vistas i lavinterräng. Prognoserna omfat- tar sex områden i Sverige och   publiceras dagligen under vintersäsongen för de olika områdena. För att   utveckla och förbättra lavinprognoserna samt materialet som publiceras i   naturvårdsverkets sociala kanaler kan eventuellt drönare användas.   Användandet av drönare kan möjliggöra dokumentation av lavinaktivitet eller   frånvaro av lavinaktivitet på svår- tillgängliga platser, samt att   dokumentation från ett större område än vad som dokumenteras idag kan samlas   in, då en drönare kan röra sig över stora områden på kort tid.   Prognosområdena utsätts under perioder för hårt väder och den omgivande   terrängen i områdena är varierande vilket resulterade i att denna studie om   en drönares kapacitet i lavinterräng ge- nomfördes. I studien samlades   information in om drönarens kapacitet samt rådande väderförhållanden, och   sammanställdes under testflygningar i Tarfala och Storulvån. Efter det att   testflygningarna genomförts utfördes en stu- die för att se huruvida ett   objekt kan storleksbestämmas från det material som samlats in från drönaren.   Studien visar på goda förbättringsmöjlig- heter för lavinprognostjänsten och   att god dokumentation kan erhållas från drönarens kamera. Vid för hård vind   och i vindbyar på över 10 m/s bör flygningar undvikas. Flygtiden påverkas   inte nämnvärt av köld och med enkla matematiska formler går det att bestämma   ungefärlig storlek på en lavinkägla. / <p>Betyg: 2019-08-15</p>

I denna studie undersöktes det om drönare är ett användbart hjälpmedel vid slutavverkningsuppföljning. Uppföljningar gjorda med drönare jämfördes med traditionella fältinventeringar för att se om resultaten skiljde sig åt. De parametrar som har undersökts i studien är högstubbar, naturvårdsträd och körskador. Studien är genomförd på tjugo olika objekt utspritt i delar av Kronoberg, Jönköping och Kalmar län. Utifrån resultaten bedömdes det möjligt att använda drönaren till slutavverkningsuppföljning.