I denna studie undersöktes det om drönare är ett användbart hjälpmedel vid slutavverkningsuppföljning. Uppföljningar gjorda med drönare jämfördes med traditionella fältinventeringar för att se om resultaten skiljde sig åt. De parametrar som har undersökts i studien är högstubbar, naturvårdsträd och körskador. Studien är genomförd på tjugo olika objekt utspritt i delar av Kronoberg, Jönköping och Kalmar län. Utifrån resultaten bedömdes det möjligt att använda drönaren till slutavverkningsuppföljning.

Ön Stora Karlsö, belägen ca 15 km väster om Klintehamn, Gotland, har sedan länge varit skyddad för sina höga naturvärden. På ön finns en fyrplats från 1887 vars bebyggelse är statliga byggnadsminnen. Söder om fyrplatsen finns en gammal igenvuxen fyrträdgård vilken utgör föremål för fallstudie i detta arbete. Karlsö Jagt- och Djurskyddsförening AB äger majoriteten av all mark på ön och förvaltar den, samt bedriver besöksverksamhet. De har en önskan om att eventuellt åter kunna bruka mark i fyrträdgården för småskalig odling av köksväxter. Syftet med arbetet är att genom dokumentation, insamlande av kunskap och information om fyrträdgården på Stora Karlsö bidra till att dess kulturhistoriska värden inte går förlorade vid eventuella nyodlingar i trädgården. Syftet är även att öka kunskapen om fyrträdgårdar och dess betydelse och funktion i Sverige i allmänhet, samt att därigenom synliggöra det gröna kulturarvet i äldre tiders trädgårdsodling. Resultaten visar att trädgården, som var i ständig förändring under tiden den brukades, var hierarkiskt uppdelad mellan de anställda vid fyrplatsen och odlingsytan var indelad i inhägnade lotter. Trädgården har både haft en funktion för självförsörjning och kontemplation och både köksväxter och prydnadsväxter har odlats. Idag finns t. ex. syrener, gullregn, bondpioner samt nio olika äldre sorter av narcisser kvar i trädgården. Avläsbara strukturer i marken samt gjutna fundament för staketstolpar visar var tidigare odlingslotter har funnits. Väldisponerade och genomtänkta nyodlingar i trädgården skulle inte skada dess kulturhistoriska värden, utan snarare bidra till förståelsen av platsens historia och vara positivt ur ett bevarandeperspektiv. / The island of Stora Karlsö, located about 15 km west of Klintehamn, Gotland, has long been protected for its high natural values. There’s a lighthouse from 1887 on the island and buildings connected to it are state monuments. South of the lighthouse there’s an overgrown garden from the lighthouse period which is the subject of study in this essay. Karlsö Jagt- och Djurskyddsförening AB owns the majority of all land on the island and manages it, as well as conducting visiting activities. They have the desire to resume small-scale cultivation of vegetables in the lighthouse garden.The aim of this studie is to, through documentation, gathering of knowledge and information about the lighthouse garden at Stora Karlsö, ensure that its cultural and historical values are not lost in the event of any new cultivation in the garden. The aim is also to increase the knowledge about lighthouse gardens and its importance and function in Sweden in general, and thereby make the green heritage in gardeing of elder times more visible. The results show that the garden, which was in constant change while used, was hierarchically divided between the employees at the lighthouse and the cultivation area was divided into fenced allottments. The garden has both had a function of self-sufficiency and contemplation, and both vegetable plants and ornamental plants have been cultivated. Today there are e. g. lilacs, common laburnum, peony and nine different older varieties of narcissus left in the garden. Structures in the field as well as foundations for fence posts show where previous allotments have been located. If carefully implemented, new cultures in the garden would not damage the cultural and historical value of the garden, but rather contribute to the understanding of the history of the site and be positive from a preservation and maintenance perspective.

Skogsbruksplanen är ett viktigt verktyg för dagens skogsägare. Uppdatering av skogsbruksplaner kräver vanligtvis omfattande fältmätningar för att samla in aktuella data om skogen. En ny metod för att uppdatera skogsbruksplaner har utvecklats av skogsägarföreningen Södra och Field Sweden AB, vilken minskar behovet av manuella fältmätningar. En studie genomfördes för att utvärdera noggrannhet och tillförlitlighet i den nya metoden. Studien indikerade högre noggrannhet i skattningar av volym, grundytevägd medeldiameter och grundytevägd medelhöjd i laserbaserad skogsbruksplan jämfört med konventionell skogsbruksplan. Grundyta var den variabeln som erhöll högst noggrannhet via konventionella skattningar. Metoden bedömdes tillförlitlig, dock bör vidare studier utföras för att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet i laserbaserade skattningar innan metoden implementeras på hela skogsinnehav.