No description available.

No description available.

<p>I studien jämfördes bonitering med ståndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jämförelse mellan olika provytor på likvärdig mark och efter olika skötselåtgärder gav de två boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gäller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras på kommunnivå eller större.</p>

I studien jämfördes bonitering med ståndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jämförelse mellan olika provytor på likvärdig mark och efter olika skötselåtgärder gav de två boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gäller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras på kommunnivå eller större.

Skattning av skogliga variabler är inte längre begränsade till datainsamling genom manuell fältmätning. Numera kan skattningar göras genom insamling av data från såväl laserskanning (Airborne Laser Scanning, ALS) som mobilapplikationen Katam Forest (KF) som företaget Katam utvecklat. Dessutom kan varje enskilt träd skattas genom att kombinera Katam Treemap (KT), som använder sig av fotogrammetri för att mäta trädhöjd och identifiera träd, med KF (KF+KT) . I denna studie jämfördes skattningar av grundytevägd medeldiameter (DGV) och grundyta (GY) utförda med manuell fältmätning, ALS, KF samt KF+KT, i tre olika grandominerande bestånd. KF+KT beräknades felaktigt varför inga slutsatser kan dras om metoden. KF visade ett lägre relativt RMSE än ALS, 7,8 % jämfört med 9,6 % vid skattning av DGV. För GY var relativ RMSE 22,5 % vid KF, och 23 % vid ALS. KF bedöms med fördel kunna användas likvärdigt med manuell fältmätning.

Syftet med arbetet var att utvärdera mobilapplikationen KATAM avseende noggrannhet, tidsåtgång, precision och praktisk användning i jämförelse med volymuppskattning med dataklave och skördarrapport. Resultatet vid diameterjämförelsen visar på snarlika uppskattningar från KATAM respektive dataklaven. KATAM hade högre medelgrundyta, 7 % och grövre medeldiameter, 3,7 %, i jämförelse med dataklaven. KATAM hade även överskattningar av medelstammen volym i jämförelse med skördarrapporten och dataklaven, från 2,5 % till 17,6 % beroende på vilket urval av provytor och vilken programversion av KATAM som användes. Underlaget från volymuppskattningar var litet och hade felkällor vilket gjorde resultaten från mätningarna osäkra. Trots att studien visade på en överskattning av diametern talar den inbördes precisionen för att KATAM skulle kunna bli ett alternativ till Dataklaven vid uppskattning av medeldiametern. / The purpose of this essay was to evaluate the mobile application KATAM of accuracy, time, precision and practical use in comparison to volume estimation with data Digital Caliper and harvester report. The result of the diameter comparison showed similar estimates from KATAM and the Digital Caliper respectively. KATAM had a higher mean basel area, 7% and coarser mean diameter, 3.7%, compared to the Digital Caliper. KATAM also had overestimations in volume as compared to the harvesting report and the Digital Caliper concerning the mean stem, from 2.5% to 17.6%, depending on which sample areas were included and which version of KATAM was used. However, the basis of volume estimates was small and had error sources, which made the results of the measurements uncertain. Although the study shows an overestimation of the diameter, the mutual precision indicates that KATAM could be an alternative to the Digital Caliper when estimating the mean diameter.

Skogsbruksplanen är ett viktigt verktyg för dagens skogsägare. Uppdatering av skogsbruksplaner kräver vanligtvis omfattande fältmätningar för att samla in aktuella data om skogen. En ny metod för att uppdatera skogsbruksplaner har utvecklats av skogsägarföreningen Södra och Field Sweden AB, vilken minskar behovet av manuella fältmätningar. En studie genomfördes för att utvärdera noggrannhet och tillförlitlighet i den nya metoden. Studien indikerade högre noggrannhet i skattningar av volym, grundytevägd medeldiameter och grundytevägd medelhöjd i laserbaserad skogsbruksplan jämfört med konventionell skogsbruksplan. Grundyta var den variabeln som erhöll högst noggrannhet via konventionella skattningar. Metoden bedömdes tillförlitlig, dock bör vidare studier utföras för att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet i laserbaserade skattningar innan metoden implementeras på hela skogsinnehav.