Vattenskyddsområdet för Degebergas kommunala vattentäkt inrättades 1979 och skall innan 2022 uppdateras enligt ny lagstiftning och miljökvalitetsmål som en del av Kristianstad kommuns miljöarbete. Denna rapport har tagit del av befintligt tekniskt underlag från C4 Teknik, Kristianstad kommun, med förslag på utformning av nytt utökat vattenskyddsområde för att därigenom inventera och analysera de riskobjekt som kan utgöra potentiella föroreningskällor för vattentäkten.För att kunna göra en riskanalys för det förslagna vattenskyddsområdet så har miljö- och hälsoskyddskontoret och grundvattenplaneraren på kommunen tillhandahållit information om riskobjekt och deras placering i området. Resultatet av arbetet består av en bedömning av vattentäktens sårbarhet samt föroreningspotentialen hos de specifika riskobjekten i området. Vattentäkten är en del av ett betydande grundvattenmagasin som ligger i isälvsavlagringarna i Degebergas södra samhälle. Isälvsavlagringarna har hög genomsläpplighet och är känsliga för föroreningar men har samtidigt hög omsättning. Det gör att vattentäkten är mindre känslig för vattenlösliga ämnen och desto mer känslig för hydrofoba ämnen.Degeberga har en grundvattentäkt med goda tillgångar och mycket bra kvalitet. Det finns ingen reservvattentäkt idag som kan ersätta den så skyddsvärdet är väldigt högt.Syftet med det här arbetet är att ge Kristianstads kommun material som kan stärka behovet av nya restriktioner och utbredning av det kommande uppdaterade vattenskyddsområdet.

Flood risk increases with rising sea levels and coastal settlements need to adapt to this increasing risk. For that, hazard and risk assessments are an important step. Coastal floods have caused problems in Iceland in the past and are thought to do so in the future as well. Therefore, a coastal flooding risk as- sessment needs to be made for Iceland. A risk assessment is currently in the early steps of preparation and a fitting method needs to be developed. To facilitate the process, an overview of the methods used in neighbouring countries is provided here and the suitability of the methods for Iceland is discussed. Building on these methods, a coastal flood scenario is produced for both present and future conditions as a preliminary hazard assessment for the country. The scenario produced is an upper bound scenario, highly unlikely but still possible. As a result, flooded areas are mapped and areas that need to be studied further in regard to flood hazard and risk are identified. It is shown that hazard estimation can be per- formed for Iceland through scenario production and that scenario results can be used in risk assessments. / De nuvarande klimatförändringar i världen kommer påverka människor på många olika sätt. En av de många saker som förändras är havsnivån. Havsnivån har stigit allt snabbare sedan i början av 1900 talet och kommer nästan säkert att fortsätta stiga i flera århudraden. Förhöjda havsnivåer föl- jer ökad översvämningsrisk som vi måste anpassa oss efter (Church, Clark, et al., 2013). Därför är riskbedömningar, alltså systematiska förfarande för att värdera risk, viktiga så att passande förebyggande åtgärder kan användas för att minska negativa påverkan från havsöversvämningar. En bedömning av översvämningsrisk från havet fattas för Island men för närvarande förbereder Is- ländska Meteorologiska Byrån att genomföra en. En tillämplig method behövs hittas och för att un- derlätta arbetet beskrivas i denna rapport metoder för preliminära bedömningar av översvämningsrisk från några av Islands grannländer; Danmark, Norge, Sverige och Storbrittanien. I huvudsak använder alla dessa länder liknande metoder, även om de har olika fysiska förutsättningar. De använder statis- tiska återkomsttider från mareograf data och informationer om historiska översvämningar för att bedöma faran. Sårbarhet identifieras inom fyra sårbarhets klasser, ofta genom ett index. Till slut sammanställs faro- och sårbarhetskartor för att bedöma risken och utpeka områden med översvämningsrisk. Eftersom Island har inte tillräckligt mycket data för att använda samma metoder som grannländerna, produceras i den här rapporten ett scenario för att värdera översvämningsfaran. Scenariot bygger på idéer från grannländerna och ska vara osannolikt men möjligt. Det är beräknad för både nuvarande och framtida förhållanden. Genom att subtrahera landhöjden från scenario havsnivån är översvämningsdju- pet beräknat. Några områden vart vattnet sannolikt skulle flöda och måste vara grundligt forskade är identiferade. Många påverkande faktorer är inte inkluderade i scenariot och därför anger resultatet inte noggranna översvämningskartor utan grovt överblick över översvämningsfaran. Resultaten ger alltså en idé om vart faran från havsöversvämningar är som störst och i vilka områden framtidiga havsnivåförän- dringar kommer bli som största. De visar också att ett scenario kan användas för farobedömning på Island, som sen kan kombineras med sårbarhetsbedömning via en index för att bedöma översvämn- ingsrisken på samma sätt som i grannländerna.

Arbetets syfte var att undersöka hur de olika aktörerna; förskollärare, rektorer och huvudmän, ser på begreppen risk och riskfylld lek och vilka pedagogiska konsekvenser deras syn har på barns möjlighet till riskfylld lek på förkolans utegård. Kvalitativa intervjuer har gjorts i en kommun, på två förskoleenheter där frågor om risker och säkerhet i förskolans ställts. För att analysera svaren användes det sociokonstruktionistiska perspektivet för att få fram hur aktörernas syn på begreppen skapar en gemensam kunskapssyn som sedan blir rådande i verksamheten. Resultatet visar att begreppen risk och riskfylld lek är relativt oreflekterat och att det associeras med fara och skador men även utveckling och utmaning. Framkommer gör även en ambivalens i att hålla barnen säkra samtidigt som de ska få utmanas och utvecklas. Resultaten visar också att de pedagogiska konsekvenserna av det säkerhetstänk som finns inom förskolans verksamhet är stora, bland annat genom mycket borttaget material och ständiga riskbedömningar.

The dispersion of contaminants deriving from landfills poses a risk to the surrounding environment and human health. Old landfills are treated with extra precaution, due to their poorer construction, less stringent operation and lack information regarding the waste content. Vetlanda municipality has identified 48 old landfills. One of them is Rösaberg inerta massor. It is one of the largest landfills in the region and is located close to numerous sensitive environmental receptors (such as the river Emån). During a phase 1 investigation (MIFO 1) in 2017, the landfill was designated the highest risk classification, class 1, and is considered a very high risk to environment and human health. No sampling was conducted during this time, but the level of contaminants was assumed to be very high.   The objective of this study was to investigate the prevalence of contaminants by determining the pollution levels in soil and groundwater in the landfill. Samples was obtained by completing a site investigation, involving trial pits examination and installing of monitoring wells. National as well as site-specific guideline values were used to determine the effects of the contaminant levels of the site. In the software Groundwater Modeling system (GMS) was used to study if the contaminant plumes reach the river Emån. A 50-year scenario was set up in GMS to investigate likely concentrations in the future. Finally, a new risk assessment of the site was done, based on the obtained results.   The results indicated that the landfill does not pose such a large environmental risk that initially was expected in the phase 1 investigation. The level of contaminants was higher in the groundwater than in the soil. High concentrations of PAH-Hs and 2,6-dichlorobenzamide were found in two of the groundwater samples. However, the risk assessment using the information obtained from the study indicated a lower risk than what was estimated in the MIFO 1 assessment 2017. In this study, the risk of the landfills current properties was evaluated to a risk 2. The 50-year scenario indicated that contaminants in the uppermost groundwater layer will have dispersed in a higher rate than the contaminants in the lower layer. The risk was estimated to a risk 3 in 50 years. It should be noted that no samples was conducted in river Emån which needs to be done before ruling out the necessity for remediating the groundwater. No remediation action for the soil was assessed to be necessary. / Spridning av föroreningar som härrör från deponier riskerar att påverka den omgivande miljön och människors hälsa negativt. Framför allt gamla, nedlagda deponier bör behandlas med extra försiktighet då de ofta ackompanjeras av otillräckliga sluttäckningskonstruktioner och bristande kunskap om deponins innehåll och utbredning.  Det finns i nuläget 48 kända nedlagda deponier i Vetlanda kommun, där en av dem är Rösaberg inerta massor. Den är bland de största deponierna i området och ligger nära ett flertal skyddsvärda objekt i området, såsom Emån. Under en MIFO 1-undersökning som utfördes 2017, ansågs deponin uppnå den högsta riskklassningen (riskklass 1) som innebär att området betraktas som en mycket hög risk för människors hälsa och omkringliggande natur. Inga prover genomfördes under denna undersökning, men föroreningsnivån antogs vara hög då liknande deponier i närheten uppvisat höga föroreningshalter.   Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av föroreningar och dess halter i området för att kunna dra slutsatser om deponins effekter på närliggande miljö och människor. Data för föroreningsförekomst och halter i mark och grundvatten erhölls genom att genomföra en platsundersökning där provgropar grävdes samt grundvattenrör installerades. För att kunna uppskatta effekterna som föroreningsnivåerna skulle ha på platsen togs generella såväl som platsspecifika riktvärden fram och jämfördes med de uppmätta halterna. För att kunna fastställa vilken risk som deponin utgör för Emån studerades föroreningsplymernas flödesmönster i grundvattnet i datorprogramvaran GMS. Spridningsgraden och den sannolika föroreningshalten i framtiden undersöktes genom att inrätta ett 50-årigt scenario i GMS. Slutligen gjordes en ny riskbedömning av området baserat på de erhållna resultaten.   Resultaten visade att deponin inte innehåller de höga föroreningshalter som initialt befarades. Generellt visade sig föroreningsnivåerna vara högre i grundvattnet än i marken. En riskbedömning genomfördes med hjälp av resultaten erhållen från studien och gav indikationer på en lägre risk än den ursprungliga klassningen. Klassningen resulterade i en riskklass 2 med strikt bedömning då några föroreningar stack ut från den generellt annars låga föroreningshalten, såsom PAH-H:er samt pesticiden 2,6-diklorbensamid i grundvatten. Scenariot för föroreningssituationen i ett 50-årsperspektiv visade att föroreningar från det övre grundvattenlagret sprids och minskar mer i halt än det undre skiktet. Riskklassningen för detta scenariot uppskattades till en riskklass 3. Det bedömdes att en åtgärd inte är nödvändig för mark på grund av dess låga föroreningshalt. För grundvatten rekommenderas vidare undersökningar på Emåns påverkan av föroreningar från deponin innan en avskrivning av åtgärder kan göras.

Airmanship är ett uttryck inom pilotyrket som nyttjas världen över för att beskriva en pilots professionsskicklighet. Civilt är begreppet starkt förknippat med flygsäkerhet och praktiskt handhavande av flygmaskinen, men även till uppgiften som skall genomföras vare sig det är transport eller privata nöjesflygningar. Då airmanship är kontextberoende och saknar en fastställd definition uppstår en diskrepans när den militära aviationen, med dess unika kontext, anammar uttrycket jämfört med den civila tolkningen. Denna studie syftar till att förstå och begreppsliggöra tolkningen av airmanship på stridsflygförband inom den svenska militära kontexten och dess betydelse för den militära verksamheten. Den kvalitativa fallstudien genomförs som en serie skriftliga intervjuer och en fokusgruppintervju vilken betonar den individuella kontextberoende tolkningen gjord av aktiva stridspiloter på krigsförband. Resultatet utmynnar i en modellbeskrivning av stridspiloters tolkning av airmanship inom svensk stridsflygverksamhet, vilken betonar vikten av förbandskulturens påverkan på den operativa och taktiska effekten krigsförbanden levererar. Tillika begreppsliggör modellen airmanships beståndsdelar och hur de interagerar för att skapa ett professionellt omdöme vilket syftar till en välgrundad beslutfattningsprocess i de situationsunika kontexter som professionsutövaren verkar inom. Studiens fenomenologiska perspektiv påvisar hur piloten och officeren i sin professionsutövning förkroppsligar länken mellan förbandskulturens moraliska faktorer och den sammanlagda krigföringsförmågan. Detta perspektiv tydliggör vikten av ett aktivt och långsiktigt arbete med att utveckla en god förbandskultur i syfte att öka krigföringsförmågan för förbandet och odla det professionella omdömet hos individuella piloter och officerare.

Implementeringen av trafikstyrningssystemet European Rail Traffic Management System (ERTMS), som för närvarande det största infrastrukturprojektet i Sverige, kommer successivt att ersätta det nuvarande systemet Automatic Train Control (ATC) fram till 2035. På grund av Sveriges nyligen slutförda avreglering av järnvägsmarknaden är de viktigaste aktörerna i implementationsprocessen de aktörer som ansvarar för tågen (tågoperatörerna) och den som ansvarar för infrastrukturen (Trafikverket). Arbetet är utfört på uppdrag av Trafikverket och syftar till att undersöka riskfördelningen mellan huvudintressenterna i samband med implementeringen av ERTM. En riskanalys med avseende på tekniska risker och finansiella risker är utförd samt en litteraturstudie och intervjuer med relevanta personer inom sektorn. Resultaten visar en motvilja från operatörerna att implementera tekniken och betydande skillnad i den risk som de två aktörerna är utsatta för. Operatörerna exponeras för en relativt hög risk i varje scenario som undersöks och som potentiellt kräver riskreducerande åtgärder. I ett scenario exponeras operatörerna för oacceptabelt hög finansiell risk som kräver riskreduceringsåtgärder. Transportverket är föremål för låg risk i alla scenarier som undersökts. Data från studien tyder på att motviljan från operatörerna mot implementeringen av ERTMS beror på att de risknivåer som denna grupp utsätts för inte lever upp till de fördelar de förväntar sig att systemet kommer leverera. / Currently the largest infrastructure project in Sweden, the implementation of the rail traffic management system European Rail Traffic Management System (ERTMS) will gradually replace the incumbent system Automatic Train Control (ATC) until 2035. Due to Sweden’s recently completed deregulation of the railway market the main stakeholders in this implementation process are the actors responsible for operations (the train companies) and the actor responsible for the infrastructure (the Swedish Transportation Administration). The thesis is commissioned by the Swedish Transportation Administration and aims at examining the allocation of risk associated with the implementation of ERTMS among key stakeholders. A risk analysis with regards to technological risk and financial risk is conducted as well as a literature study and interviews with relevant persons in the sector. The results reveal a hesitation from operators to implement the technology and considerable difference in the risk the two main stakeholders are subject to. The operators maintain a relatively high level of risk in every scenario examined, potentially requiring risk reduction measures. In one scenario the operators are subject to inacceptable levels of financial risk that demands risk reduction measures. The Swedish Transportation Administration is subject to low levels of risk in all scenarios examined. Data from the study suggests that the hesitation from operators to implement the technology may be due to the levels of risk they are exposed to do not match the benefit they expect the system will provide.

Tidigare forskning har visat att unga i jämförelse med äldre förare, har en mer positiv inställning till att ta risker och håller en generellt högre hastighet i trafiken (Hatfield & Fernandes, 2009). Forskning har också visat att unga förare, framför allt män har en tendens att överskatta sin körförmåga (De Craen et al., 2011). Självskattning kan mätas medolika metoder, något som bland annat Sundström (2008) menar kan påverka resultatet. Flera studier har visat att unga förare kan göra en mer exakt bedömning av sin körprestation när de bedömer en specifik körförmåga snarare än när de jämför deras allmänna körprestation med den genomsnittliga förarens (Mynttinen et al., 2009a; Mynttinen et al., 2009b). Syftet med den aktuella studien var att undersöka om självskattad körprestation påverkas av körerfarenhet samt om det fanns något samband mellan körprestation och självskattad körprestation eller riskbedömning. Studien ämnade att göra detta genom att besvara följande frågeställningar 1. Finns det ett samband mellan ålder och självskattad körförmåga? 2. Finns det ett samband mellan körprestation och självskattad körprestation? 3. Finns det ett samband mellan körprestation och riskbedömning? Totalt deltog 48 förare i studien, där hälften var i åldrarna 18–25 och resterande i åldrarna 45–60. Experimentet genomfördes hos Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) där deltagarna fick köra ett 20 minuter långt scenario i en stationär körsimulator. Innan, under och efter körningen ombads deltagarna att skatta sin körprestation och upplevda risk. Efter körningen hölls en kompletterande intervju. Resultaten visade att det inte fanns något signifikant samband mellan ålder och självskattad körförmåga, något som tyder på att körerfarenhet inte hade någon inverkan på självskattning. Det fanns en antydan till samband mellan körprestation och både självskattning och riskbedömning. För riskbedömning generellt fanns en potentiell effekt för både ålder och kön, något som inte fanns hos självskattad körprestation. Studien ger en indikation på samband för både körprestation och självskattad körprestation samt körprestation och riskbedömning som behöver studeras vidare med ett större underlag. / Previous research has shown that young in comparison with older drivers, have a more positive attitude towards taking risks and maintain a generally higher speed in traffic (Hatfield & Fernandes, 2009). Research has also shown that young drivers, especially men, tend tooverestimate their ability to drive (De Craen et al., 2011). Self-assessment can be measured using different methods, something that Sundström (2008), with others,believes can affect the result.Several studies have shown that young drivers can make a more accurate assessment of their driving performance when assessing a specific driving ability rather than when they are assessingtheir general driving performance against the average driver (Mynttinen et al., 2009a; Mynttinen et al., 2009b). The purpose of the current study was to investigate whether self-rated driving performance was affected by driving experience and whether there was any correlation between driving performance and self-rated driving performance or risk assessment. The study intended to do this by answering the following questions 1. Is there a correlation between age and self-rated driving ability? 2. Is there a correlation between driving performance and self-rated driving performance? 3. Is there a correlation between driving performance and risk assessment? A total of 48 drivers participated in the study, half of them were in the age group 18–25 and the rest were in the age group 45–60. The experiment was carried out at the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) where the participants completed a 20-minute long driving scenario in a stationary simulator. Before, during and after the drive, participants were asked to estimate their driving performance and perceived risk. After that, a supplementary interview was held. The results showed that there was no significant relationship between age and self-rated driving ability, which indicates that driving experience had no effect on self-assessment. There was a hint of correlation between driving performance and both self-assessment and risk assessment. For risk assessment in general, there was an effect for both age and gender, something that did not exist in self-rated driving performance. The study provides an indication of a relationship between both driving performance and self-rated driving performance, as well as driving performance and risk assessment that need to be studied further with a larger sample.

This thesis presents a framework for categorisation and risk assessment of non-traditional payment methods used for illicit purchases. The non-profit organisation Financial Coalition is working to prevent such transactions for child abusive material, and has expressed a desire to involve non- traditional payment methods in its operations. In order to do this, it has been necessary to understand the available options on this market, and what alternatives to include. An investigation of desirable properties for commercial and illicit use of payment methods was done using a qualitative approach, involving primarily interviews and online content reviewing. The findings and the framework have successfully been validated during a workshop with knowledgeable actors, as well as during a seminar presentation at the Riksdag of Sweden. On a mainly commercial basis, observations have been made that authentication and privacy in payments will be important factors henceforth. There is also a never-before-seen pace of new payment solutions trying to address this. When aligning this commercial perspective with an illicit one, four principal properties emerge that together describe the most essential aspects of payments in criminal environments: anonymity, regionality, transaction speed, and regulatory possibilities. These principal properties are segmented and combined into a framework for categorisation and risk assessment by assigning risk values to each segment. The risk assessment indicates that payment schemes offering possibilities to anonymity, a large geographical reach, fast transactions, and are based on virtual currencies, are associated with the highest risk in terms of complicating law enforcement work. It is concluded that payment service providers receiving high risk values should be approached by organisation like the Financial Coalition and thus included in the knowledge sharing that takes place. Some schemes however operate without central control functions, which complicates an inclusion. Targeting supporting functions or developing communities could thus be suitable means for such cases instead. If the suggested framework is accepted as a working tool for organisations like the Financial Coalition, more research should be put into quantifying the risk values more thoroughly. / Uppsatsen  presenterar  ett  ramverk  för  kategorisering  och  riskbedömning  av  icke-traditionella betalningsmetoder som används vid illegala köp. Samarbetsorganet Finanskoalitionen arbetar idag för att förhindra transaktioner för barnpornografiskt material, och har uttryckt ett behov av att kunna inkludera sådana icke-traditionella betalningsmetoder i sin verksamhet. För att lyckas med detta är det avgörande att förstå vilka alternativ marknaden erbjuder samt vilka typer av lösningar som bör involveras. Eftertraktade   egenskaper   hos   betalningsmetoder  för   både   kommersiell   och   illegal   handel undersöktes med en kvalitativ ansats, huvudsakligen genom intervjuer och analys av material online. Resultatet och det framtagna ramverket har framgångsrikt validerats under en workshop med inom ämnet kunniga personer samt genom en seminariepresentation i Sveriges Riksdag. För den kommersiella handeln kommer bland annat integritet och autentisering vara två betydande faktorer för betalningar framöver. Samtidigt pågår en snabb utveckling av betalningslösningar som försöker adressera dessa behov. När detta kommersiella perspektiv sammanställs med ett illegalt framträder fyra huvudsakliga egenskaper som tillsammans beskriver de viktigaste aspekterna för betalningar i kriminella miljöer: anonymitet, regionalitet, transaktionshastighet samt möjlighet för reglering. Dessa egenskaper har segmenterats och kombinerats till ett ramverk för kategorisering och riskbedömning  av  icke-traditionella  betalningsmetoder,  där  riskvärden  har  tilldelats  respektive segment. Resultatet indikerar att betalningslösningar som erbjuder anonymitet, har stor geografisk räckvidd, möjliggör snabba transaktioner samt är baserade på virtuella valutor är de lösningar med högst risk att komplicera det rättsliga arbetet, och därmed attraktiva för illegalt användande. Det har konstaterats att betalningsleverantörer med höga riskvärden bör inkluderas i organisationer likt Finanskoalitionen, och därmed få tillgång till den kunskapsspridning som sker inom ämnet. Vissa  lösningar  är  dock  uppbyggda  utan  centrala  styr-  eller  kontrollfunktioner vilket försvårar samarbetet. I dessa fall är det istället mer lämpligt att samverka med angränsande funktioner eller utvecklarnätverk.  Om  det  föreslagna  ramverket  godtas  som  arbetsverktyg  bör  vidare  studier framförallt fokusera på att kvantifiera tilldelade riskvärden mer utförligt.

I Sverige mördas 17 kvinnor om året av en man de är eller nyligen har varit i intimt förhållande med. Det innebär en kvinna var tredje vecka. Omständigheterna är oftast de samma. Separation, med kvinnan som drivande part. Mannen de lämnar är svartsjuk och av kontrollerande typ. Han har i situationen nästan alltid tydligt uttalade självmordstankar. Kvinnorna har vanligen sökt hjälp och i en del av fallen har man misslyckat med att identifiera deras riskfyllda situation. Genom att finna gemensamma nämnare hos kvinnorna eller i deras direkta närhet, kanske det går att förbättra riskbedömningen som görs när hon söker hjälp eller anmäler en utsatthet? Underlaget till arbetet består av domstolshandlingar och förundersökningar. Teoretiskt kan man titta åt både kriminologiska och sociologiska teorier. Genom kvalitativ systematisk dokumentanalys av nämnt material har en del resultat framkommit; storleken på kvinnan, hennes personlighet samt hennes ekonomiska situation. Vidare och för framtida forskning framkommer olika aspekter kring hur skyddsåtgärder för kvinnan fungerar. Eftersom grunden till resultaten i denna uppsats vilar på relativt få fall vore det även av intresse att göra samma arbete på större mängd material för att se om resultatens styrka håller eller försvagas, samt om det framkommer flera resultat. Intimt partnermord är ett signifikant problem som påverkar både individer och samhälle. 17 offer, 17 långtidsinkapaciterade män och ett ännu större antal barn som utan skuld tillskrivs ett livslångt lidande med konsekvenser för deras framtid, hälsa och välmående. / In Sweden, 17 women are murdered each year by a man they are or recently have been in an intimate relationship with. That means one woman every third week. The circumstances usually resemble. Separation initiated by the woman. The man she is leaving is most often a jealous and controlling type. He has clearly expressed suicidal thoughts, caused by the situation. A larger number of the murdered women did seek help, and in some of the cases authorities has been unsuccessful in identifying the risk situation. Perhaps one could improve the risk assessment done when she is seeking help or reporting vulnerability by finding common factors among the women or in their immediate surrounding? The source of information is court records and criminal investigations. Theoretically, one can look at both criminological and sociological theories. Through qualitative systematic document analysis of this material some findings emerged; the actual size of the woman, her personality and her financial situation. Furthermore, for future research, it reveals various aspects of the protective measures taken to keep the woman safe. Since the basis of the results in this paper rests on relatively few cases, it would be interesting to work with a larger amount of material. This could reveal if the results held their strength or weakened, and if there was more to be found. Intimate partner murder is a significant problem that affects both individuals and society. 17 victims, 17 men incapacitated for a long time and an even larger number of children that without guilt are attributed with a lifetime of suffering including a huge impact on their future health and wellbeing.

Slutsatsen av denna studie är att en mängd varierande faktorer påverkar en konsuments attityd, både vad gäller artificiell intelligens (AI) men också attityder gentemot företagen som brukar den sagda teknologin. I enlighet med The Technology Acceptance Model (Davies, 1989) är konsumentens uppfattning om huruvida AI personligen kommer gynna dem av yttersta vikt. Såvida ingen vinning uppfattas kommer attityden gentemot AI påverkas negativt. Ytterligare har även faktorer som riskbenägenhet, annonsrelevans och subjektiva normer betydelse i vad som är en konsuments attityd gentemot AI och företag. / The conclusion of this study is that a number of varying elements are affecting the consumer attitude, against artificial intelligence (AI) –but also towards the specific companies who utilize AI. Corresponding with The Technology Acceptance Model (Davies, 1989), the perception of whether AI will benefit the consumer or not is essential. Should no gain be perceived, the attitude towards AI will be affected negatively. Furthermore, aspects such as risk beliefs, ad relevance and subjective norms are elements to consider regarding consumer attitude towards AI and subsequently retail companies.