This thesis presents a framework for categorisation and risk assessment of non-traditional payment methods used for illicit purchases. The non-profit organisation Financial Coalition is working to prevent such transactions for child abusive material, and has expressed a desire to involve non- traditional payment methods in its operations. In order to do this, it has been necessary to understand the available options on this market, and what alternatives to include. An investigation of desirable properties for commercial and illicit use of payment methods was done using a qualitative approach, involving primarily interviews and online content reviewing. The findings and the framework have successfully been validated during a workshop with knowledgeable actors, as well as during a seminar presentation at the Riksdag of Sweden. On a mainly commercial basis, observations have been made that authentication and privacy in payments will be important factors henceforth. There is also a never-before-seen pace of new payment solutions trying to address this. When aligning this commercial perspective with an illicit one, four principal properties emerge that together describe the most essential aspects of payments in criminal environments: anonymity, regionality, transaction speed, and regulatory possibilities. These principal properties are segmented and combined into a framework for categorisation and risk assessment by assigning risk values to each segment. The risk assessment indicates that payment schemes offering possibilities to anonymity, a large geographical reach, fast transactions, and are based on virtual currencies, are associated with the highest risk in terms of complicating law enforcement work. It is concluded that payment service providers receiving high risk values should be approached by organisation like the Financial Coalition and thus included in the knowledge sharing that takes place. Some schemes however operate without central control functions, which complicates an inclusion. Targeting supporting functions or developing communities could thus be suitable means for such cases instead. If the suggested framework is accepted as a working tool for organisations like the Financial Coalition, more research should be put into quantifying the risk values more thoroughly. / Uppsatsen  presenterar  ett  ramverk  för  kategorisering  och  riskbedömning  av  icke-traditionella betalningsmetoder som används vid illegala köp. Samarbetsorganet Finanskoalitionen arbetar idag för att förhindra transaktioner för barnpornografiskt material, och har uttryckt ett behov av att kunna inkludera sådana icke-traditionella betalningsmetoder i sin verksamhet. För att lyckas med detta är det avgörande att förstå vilka alternativ marknaden erbjuder samt vilka typer av lösningar som bör involveras. Eftertraktade   egenskaper   hos   betalningsmetoder  för   både   kommersiell   och   illegal   handel undersöktes med en kvalitativ ansats, huvudsakligen genom intervjuer och analys av material online. Resultatet och det framtagna ramverket har framgångsrikt validerats under en workshop med inom ämnet kunniga personer samt genom en seminariepresentation i Sveriges Riksdag. För den kommersiella handeln kommer bland annat integritet och autentisering vara två betydande faktorer för betalningar framöver. Samtidigt pågår en snabb utveckling av betalningslösningar som försöker adressera dessa behov. När detta kommersiella perspektiv sammanställs med ett illegalt framträder fyra huvudsakliga egenskaper som tillsammans beskriver de viktigaste aspekterna för betalningar i kriminella miljöer: anonymitet, regionalitet, transaktionshastighet samt möjlighet för reglering. Dessa egenskaper har segmenterats och kombinerats till ett ramverk för kategorisering och riskbedömning  av  icke-traditionella  betalningsmetoder,  där  riskvärden  har  tilldelats  respektive segment. Resultatet indikerar att betalningslösningar som erbjuder anonymitet, har stor geografisk räckvidd, möjliggör snabba transaktioner samt är baserade på virtuella valutor är de lösningar med högst risk att komplicera det rättsliga arbetet, och därmed attraktiva för illegalt användande. Det har konstaterats att betalningsleverantörer med höga riskvärden bör inkluderas i organisationer likt Finanskoalitionen, och därmed få tillgång till den kunskapsspridning som sker inom ämnet. Vissa  lösningar  är  dock  uppbyggda  utan  centrala  styr-  eller  kontrollfunktioner vilket försvårar samarbetet. I dessa fall är det istället mer lämpligt att samverka med angränsande funktioner eller utvecklarnätverk.  Om  det  föreslagna  ramverket  godtas  som  arbetsverktyg  bör  vidare  studier framförallt fokusera på att kvantifiera tilldelade riskvärden mer utförligt.