Trycksår orsakar lidande för patienter och höga kostnader för sjukvården. För att förhindra uppkomst av trycksår är det viktigt att identifiera patienter med ökad risk för trycksår samt att aktivt arbeta med preventiva omvårdnadsåtgärder. Ett strukturerat arbetssätt kan göras utifrån kvalitetsregistret Senior Alerts rekommendationer. Senior Alert är inriktat på förebyggande vård av äldre över 65 år och i registret registreras bland annat risk för trycksår, planerade åtgärder samt sjuksköterskans utvärdering av de insatta åtgärderna. Syftet med studien var att kartlägga täckningsgrad, utförda riskbedömningar och planerade åtgärder avseende risk för trycksår i kvalitetsregistret Senior Alert. Datainsamling innefattade alla patienter, 75 år eller äldre, på en medicinklinik i västra Sverige, som under år 2013 riskbedömts och registrerats med risk för trycksår. Materialet beskrevs kvantitativt. Resultatet visade att täckningsgraden i Senior Alert var 61,8% och att av de riskbedömda patienterna bedömdes 22,7% ha risk att utveckla trycksår. I genomsnitt planerades för 5,84 (±2,72) åtgärder per patient. Mest frekvent var åtgärder inom nutrition. Det fanns en svag korrelation mellan antal planerade åtgärder och Modifierad Norton-poäng (MNS-poäng). Resultatet visar att fortsatt arbete för att öka täckningsgrad krävs samt att mer individanpassade åtgärder behövs. / Pressure ulcers are common and cause both suffering for patients and high costs for the health care services. To prevent the occurrence of pressure ulcers, it is important to find patients at risk and do the preventive care. This can be done based on The National Registry Senior Alert which focus is on preventive care of elderly over 65 years. The registry includes measurements of the risk of pressure ulcers, planned actions and evaluation of the inserted measures. The purpose of this study was to examine the coverage and what preventive actions that was planned and registered in Senior Alert. A data collection was performed during 2013 and included all patients 75 years or older, at a medical clinic, in western Sweden, recorded with increased risk of developing pressure ulcers. The material was analyzed quantitatively. The results showed that the coverage of registration was 61.8% and that 22.7 % had increased risk for developing pressure ulcers. On average 5.84 (± 2.72 ) actions were planned per patient. Most frequent actions were in nutrition. There was a weak correlation between the number of planned actions and Modified Norton-score (MNS-score). The results of this study showed that further work to increase the coverage is required and that more individualized measures are needed.

Risker med förorenad jord utreds ofta genom att jämföra uppmätta totalhalter med generella riktvärden. En riskbedömning som utgår från totalhalter överskattar ofta de verkliga riskerna för människans hälsa och miljö på en specifik plats. Ämnen som sitter hårt bundna till jordmatrisen har ofta låg biotillgänglighet och är därför inte alltid tillgängliga för upptag av växter och människor. Syftet med examensarbetet var att utvärdera om platsspecifika riktvärden justerade med avseende på biotillgänglighet av metaller leder till att högre halter på förorenade områden kan accepteras och kvarlämnas, jämfört med om bedömningen grundar sig på Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord. Förorenad jord från industriområden i Göteborg och Boden har undersökts. En karakterisering av jordproven har utförts för att ta reda på jordarnas egenskaper. Ett sekventiellt extraktionstest utfördes för att få information om hur arsenik, bly och kadmium är fraktionerade i jorden. Ämnena blev sekventiellt extraherade i fem fraktioner: (1) Utbytbara, (2) Karbonatbundet, (3) Bundet till Fe/Mn oxider, (4) Organiskt bundet och (5) Kvarvarande metaller. Tillämpningen av extraktionstestet gav relevant information om mobiliteten av ämnena i proven. Utifrån testet togs en totalhalt fram. Biotillgänglighetstest utfördes också, två växttillgänglighetstest (grobarhet och plantering) och ett oralt biotillgänglighetstest. Till sist beräknades platsspecifika riktvärden med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsverktyg samt PNEC (Predicted No-Effect Concentration) –verktyget (ARCHE Consulting, 2017). Resultaten visade att platsspecifika riktvärden justerade med avseende på oral biotillgänglighet av metaller leder till att högre halter på förorenade områden kan accepteras och kvarlämnas om den styrande faktorn för riktvärdet är hälsobaserat, enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Det platsspecifika riktvärdet för arsenik, för samtliga prov, resulterade i ett riktvärde 1,6 gånger större än Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). Växttestresultaten kunde inte användas på grund av att resultaten var opålitliga. Resultatet från PNEC-kalkylverktyget visade att verktyget kan användas för att argumentera att högre halter kan kvarlämnas och accepteras. Detta gäller om potentiellt påverkade arter är lägre än vad som accepteras att påverkas inom Naturvårdsverkets generella riktvärden och om totalhalten av metaller är högre än Naturvårdsverkets generella riktvärden. Resultatet stämde för ett prov, där blyhalten var högre än Naturvårdsverkets generella riktvärde för MKM och antalet potentiellt påverkade arter var lägre än vad som accepteras att påverkas vid det generella riktvärdet. PNEC-kalkylverktyget kan vara tillämpbart om marklevande organismer är av betydelse vid en riskbedömning. Platsspecifika PNEC-värden kan resultera i att onödig sanering undviks. Slutsatserna från arbetet är att biotillgänglighetsanalyser är lämpliga att tillämpa om jordföroreningen leder till stora konsekvenser i en riskbedömning, om totalhalten överskrider generella riktvärden i liten grad, markekosystem eller människor är exponerade för föroreningen och om intag av jord och/eller upptag i växt är viktiga exponeringsvägar. Kontakt togs med Bodens kommun samt Göteborgs miljöförvaltning för att få en uppfattning om biotillgänglighetsanalyser inkluderas i riskbedömningar i respektive kommun. Resultatet från intervjuerna visade att ingen av kommunerna har erfarenhet av biotillgänglighetstester.

Barn och unga som riskerar att fara illa, kan beredas tvångsvård i enlighet med bestämmelsernai Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Om det föreligger en allvarlig påtaglig risk för barnet eller den unge att fara illa under den tid som en utredning pågår, kan socialnämnden tillämpa ett omedelbart omhändertagande, vilket ska ske i akuta nödfall. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och i vilken omfattning socialtjänst-/nämnd tolkar och tillämpar LVU-lagstiftningen i allmänhet men i synnerhet 6 §. I genomförandet av studien har både en kvantitativ- och en kvalitativ ansats använts, där en statistisk sammanställning av LVU-domar från förvaltningsrätterna i Falun och Stockholm från år 2017 har gjorts, samt halvstrukturerade intervjuer med socialsekreterare verksamma inom området barn och ungdom. Resultatet visar att det omedelbara omhändertagandet tillämpats i 76 % av samtliga LVU-mål som förvaltningsrätterna i Falun och Stockholm behandlade under år 2017. Socialsekreterare beskriver att det ska föreligga en akut påtaglig risk för fara, för att det omedelbara omhändertagandet ska tillämpas. Tolkningen och tillämpningen av lagen och dess bestämmelser är relativt likartad, oberoende av kommunstorlek.

Vi gör dagligen bedömningar av risker i situationer av alla de slag. Trafiken är en av de situationer där riskbedömningar är särskilt viktiga och hur korrekt bedömningen blir beror på hur vi upplever riskerna, vilket i hög grad varierar från person till person. Hypotesen i detta examensarbete är: Kvinnliga bilister upplever större subjektiv risk i trafiken än manliga bilister. Undersökningen av hypotesens giltighet utfördes med hjälp av intervjuer av 20 män och kvinnor. Frågorna syftade till att ta reda på deltagarnas subjektiva upplevelser av trafikrisker. Resultaten pekade på att det finns en tendens till skillnad i hur de båda könen upplever risker i trafiken. Kunskap om hur kvinnor och män upplever risker i trafiken är användbara för att göra olika trafiksituationer säkrare och därmed minska antalet olyckor. Ännu ett steg i denna strävan är att undersöka hur stressfaktorer påverkar riskuppfattningen i en trafiksituation.

Våld i nära relationer är ett globalt problem som drabbar människor världen över. Enligt WHO har 30% av alla kvinnor i världen utsatts för den här typen av våld under sin livstid. 67% av det dödliga våldet mot kvinnor i Sverige sker i en parrelation med en man. Även män utsätts för våld i nära relationer. Våldet påverkar individers fysiska och psykiska mående så till den grad att det kallas ett samhällsproblem av många. SARA:SV är ett strukturerat professionellt riskbedömningsverktyg som polisen använder för att bedöma risk för upprepad utsatthet för våld i nära relation. Att dessa bedömningar görs på ett korrekt sätt kan vara skillnaden mellan liv och död för de som faller offer för våld i nära relationer. Tidigare forskning visar att enbart ett fåtal ärenden bedöms strukturerat och att det i många fall saknas viktig information i riskbedömningarna. Detta innebär att riskbedömningar genomförs utan kompletta underlag vilket kan få förödande konsekvenser. Att de som gör riskbedömningar med SARA:SV har de bästa förutsättningarna är därför av största vikt. Syftet med den här undersökningen var att genom en enkätundersökning ta reda på hur de som arbetar med SARA:SV bedömningar upplever sina förutsättningar, om det finns faktorer i bedömningen som anses svåra att bedöma samt i vilken utsträckning de baserar sina bedömningar på magkänsla. Resultaten visade att de som arbetar med den här typen av bedömningar i stor utsträckning inte upplever sig ha tillräckligt med tid att genomföra bedömningar med SARA:SV utan istället baserar sina bedömningar på magkänsla. Vidare visar resultaten att vissa upplever svårigheter med tillgång till rätt information samt att vissa faktorer är svåra att bedöma då bedömarna saknar rätt träning. Slutligen visar resultaten att riskbedömarna i stor utsträckning baserar sina bedömningar på magkänsla snarare än det vetenskapligt framtagna verktyget SARA:SV vilket bör ses som problematiskt. / Intimate partner violence (IPV) is a global problem that affects people worldwide. According to the WHO 30% of all women in the world have been exposed to IPV during their lifetime. 67% of the fatal violence against women in Sweden occurs in an intimate relationship with a man. Men are also exposed to IPV. The exposure to this violence affects individuals physical and mental health in a large extent. SARA:SV is a structured professional risk assessment tool used by the police to assess the risk of repeated IPV. That these assessments are made in the correct way is utterly important since they can be the difference between life or death for those who are victims of IVP. Previous research shows that only a few cases are assessed in a structured way and that there in many cases are information missing. This means that risk assessments are carried out without complete documentation, which can lead to devastating consequences. That the risk assessors making these assessments have the best conditions and prerequisites is therefore of the utmost importance. The aim of this study was to through a survey find out how the risk assessors using the SARA:SV perceive their conditions, if there are factors in the assessment that are considered difficult to assess and to what extent they base their assessments on tacit knowledge. The results showed that those who make SARA:SV assessments to a large extent do not feel that they have enough time to carry out their assessments, but instead base their assessments on tacit knowledge. Furthermore, the results show that some assessors experience difficulties with access to information and that certain factors are difficult to assess due to lack of training. Finally, the results show that the risk assessors to a large extent base their assessments on tacit knowledge rather than the scientifically developed tool SARA: SV, which should be seen as problematic.

The purpose of this work was to evaluate remedial alternatives for the Badö area in Uddevalla. Large parts of the area consist of heterogeneous filling and the contamination situation consists of, inter alia; arsenic, chromium, PAH, and petroleum. These contaminations are consistent with previous activities on the area. The evaluation of remedial alternatives was made using Swedish geotechnical institute’s (SGI) multicriteria tool SAMLA in which 5 remedial alternatives were examined. These were either solidification/stabilization or excavation, with various forms of land use possible after completed action. The purpose of this work was also to examine how well SAMLA is suited to be used in risk assessments. SAMLA evaluates remedial alternatives using three sustainability dimensions; environment, social and economy. The remedial alternatives are scored in relation to each other and the option of leaving the area without any measure taken. The results of the evaluation in SAMLA are presented as tables and charts and indicates that an option using excavation and resulting in the area being able to use for housing is rated the highest. In this stage there are more uncertainties using solidification/stabilization, and more investigations in the field are needed to examine the method further. The result concludes that SAMLA is considered user-friendly and relevant to use to shed light on several uncertainties and factors in different time perspectives, but preferably together with different actors involved in the process.

I arbetsmiljön på arbetsplatsen, ingår även säkerheten vid maskinerna, de måste vara säkra att arbeta med. Det finns regler, men också undantag, arbetsgivaren ska oavsett vilket uppnå en betryggande arbetsmiljö, genom en riskbedömning. För att uppnå en god arbetsmiljö på arbetsplatsen krävs det att maskinerna som används är säkra att arbeta med. Det finns regler med tillhörande undantag för att uppnå detta. Oavsett regler och dess undantag ska arbetsgivaren, genom en riskbedömning, uppnå en betryggande arbetsmiljö. Linnéuniversitets testutrustningar är undantagna från detaljreglerna. Studien prövar hypotesen om oförstörande provning kan bidra till en bättre riskbedömning. Studiens mål är att tydliggöra de vanligaste provningsmetodernas användning i en riskbedömning. Fallstudien genomförs med ett experiment för att illustrera oförstörande provning, och verifierar i sitt experiment att oförstörande provning skulle kunna förhindra en olycka. Slutsatsen är att oförstörande provning mycket väl kan bidra till en förbättrad riskbedömning, och därmed även en bättre arbetsmiljö. / The work environment at the workplace also includes safety of the machines, they must be safe to work with. There are rules, but also exceptions, regardless of which employer must achieve a safe work environment, through a risk assessment. The work environment at the workplace includes the safety of the machines. For the work environment to be considered good, the machines must be safe to work with. There are rules, but also exceptions. Regardless of which, the employer must achieve a safe work environment, through a risk assessment. Linnaeus University's test equipment is an exception from the detailed rules. This study tests the hypothesis that non-destructive testing can contribute to a better risk assessment. The aim of the study is to clarify the usage of the most common test methods in a risk assessment. This case study is conducted with an experiment to illustrate non-destructive testing, and in its experiment verifies that non-destructive testing could prevent an accident. The conclusion is that non-destructive testing can very well contribute to an improved risk assessment, and thus also a better working environment.

Arbetsmiljön i förskolan tenderar att bli allt mer krävande. Arbetsskadestatistiken visar också på en ökad förekomst av ohälsa bland anställda inom skola, vård och omsorg. Innan åtgärder görs för att förbättra arbetsmiljön behöver riskbedömning och handlingsplan göras. För att få med alla tänkbara komponenter behövs en heltäckande metod. Vid kartläggning av den fysiska arbetsmiljön i Hudiksvalls kommuns samtliga förskolor har en riskbedömningsmodell utvecklats och använts för att få en övergripande bild av riskområden inom förskolepersonalens arbetsmiljö. Syftet med detta arbete är att beskriva hur riskbedömningsmodellen utvecklats och använts med målet att den ska kunna användas i andra kommuner. Modellen har provats i Hudiksvall vid två tillfällen, år 2005 och år 2010. Resultat från kartläggningen 2010 presenteras här och en jämförelse med 2005 görs. Riskbedömningsmodellen bygger på enkät med öppna frågor till förskolepersonal kombinerad med observation och bedömning av ergonom och arbetsmiljöingenjör av 11 riskområden inom den fysiska arbetsmiljön på förskolan. Resultatet av kartläggningen ger en överskådlig bild av aktuella arbetsmiljörisker och har använts som underlag vid utveckling av förskolans verksamhet och möjliggjort rationella underhållsåtgärder för kommunens fastighetsavdelning. Resultatet har också kommunicerats till enskilda förskolor för att påvisa just deras riskområden.  Kombinationen av enkät och professionell bedömning av flera riskområden vid samma tillfälle har snabbt kunnat ringa in tänkbara orsaker till ohälsa bland personal inom förskolan. Att redovisa både positiva och negativa arbetsmiljöfaktorer har varit en fördel. Den tydliga redovisningen har underlättat när beslut om åtgärder ska fattas. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla detta och andra instrument för arbetsmiljökartläggningar inom skola, vård och omsorg. / The occupational environment in preschool is becoming increasingly important. Occupational injury statistics show an increased incidence of illness among employees in education, health and care. Before action can be taken to improve the working environment, a careful assessment must be made and an action plan created. To include all possible components requires a comprehensive approach. Mapping of the physical work in Hudiksvall Municipality at all preschools provides a means by which to get an overall picture of risk areas within the preschool staff work environment. The aim of this work is to describe how the risk assessment model was developed and used with the ambition that it can be used in other municipalities. The model has been tested in Hudiksvall, on two occasions, in 2005 and 2010. The findings from the survey in 2010 are reported here and a comparison with 2005 is made. The risk assessment model is based on a survey with open questions for preschool staff combined with observation and assessment of ergonomics and safety engineer of 11 risk areas within the physical environment of the pre-school. The results of the survey give a clear picture of current health risks and can be used as a basis for the development of pre-school activities as well as improved maintenance of the municipal buildings. The results have also been communicated to the individual pre-schools to demonstrate their particular areas of risk. The combination of survey and professional assessment of several risk areas has been shown to enable a quick identification of possible causes of illness among pre-school staff. To report both positive and negative environmental factors has been an advantage. The clear method of reporting has facilitated decision-making on what if any actions to take. There is a continuing need to develop this and other instruments for the work environment survey of schools, health and social care.

Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som är validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som är validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshälsovården, vilket gör att det är osäkert vilka metoder som används för att mäta fysisk belastning. Därför är det intressant att undersöka vilka metoder som används idag och hur pass användarvänliga dessa är. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshälsovården och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska användas vilket medför att en uppsjö olika metoder används. Det är först nyligen som forskningsprojekt har startats upp med inriktning på företagshälsovård i Sverige. Därmed saknas det mycket forskning som inriktar sig på företagshälsovården. Syftet är att undersöka vilka riskbedömningsmetoder för fysisk belastning som används av svenska ergonomer samt vilka generella krav användarna ställer på metoderna. I vilken utsträckning känner svenska ergonomer till olika metoder som finns för riskbedömning av fysisk belastning? Varför används/används inte riskbedömningsmetoderna av svenska ergonomer? Vad önskar svenska ergonomer av framtida metoder? De observationsmetoder som ingick i studien valdes ut i samråd med en expertgrupp. Enkäter konstruerades och skickades ut via Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund till ergonomer i Sverige. De viktigaste slutsatserna blev: AFS 1998:01, KIM - skjuta, dra samt KIM - lyfta, hålla, bära är de tre mest använda metoderna bland ergonomerna i undersökningen Arbetsmiljöverket har högt inflytande över vilka metoder som används, då många går efter deras rekommendationer vid val av metod. Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att sprida kunskap om metoder. Att kunskap saknas är den vanligaste orsaken till att metoder inte används. Respondenterna önskar mer vetenskaplig testning av metoder för att kunna arbeta evidensbaserat. Metoder med kundfokus efterfrågas av respondenterna, liksom datorbaserade metoder.

Det sker dagligen många fastighetsinvesteringar runt omkring i sverige, många av dessa investeringar saknar en grundlig marknadsundersökning inför investeringen. Detta skapar problem inom fastighetsbranschen. Å ena sidan är många av investeringarna riskfyllda och inte väl genomtänkta, å andra sidan finns det ofta många alternativa investeringar som kan generera en högre direktavkastning och därmed en ökad lönsamhet. Ibland kan dessa investeringar ligga på andra orter än vad företagen har sitt tillfälliga fastighetsbestånd. Geografisk diversifiering handlar om att företagen har fastighetsbestånd på flertal platser vilket i teori ökar lönsamheten,eftersom direktavkastningen är generellt högre i småstäder. Rapporten har som utgångspunkt att redogöra ifall marknaden framförallt är intresserade av investeringar i storstäder. Samt att komma underfund med skillnaden mellan vilka risker som tas högst hänsyn till i både småstad och storstad. Slutligen undersöks huruvida lönsamheten skiljer sig åt i respektive delmarknad. Inledningsvis utreds tidigare rapporter och årsredovisningar som behandlar de olika aspekternasom klaras ut i rapporten i form utav en litteraturgenomgång, som främst är tagna från KTHDIVA. Vidare är en teoridel som står till grund för resonemangen som presenteras i analysen och diskussionen, varpå en semistrukturerad intervju har hjälp för att skapa enenkätundersökning. Följt av ett resultat-, analys, diskussion och slutsatskapitel. Resultatet från studien är att intresset för att investera i storstäder är större än att investera i mindre städer, dock är lönsamheten större i småstäder. Slutligen är skillnaden på riskhantering i de olika delmarknader är relativt lika. Däremot finns det andra incitament som påverkar resultatet i denna undersökning, en av anledningarna är att rapporten är skriven under våren 2020, vilket är under den period som covid-19. Vilket resulterar i att framförallt mindre företag ej haft tid till att svara på enkätundersökningen som presenteras i rapporten. För att tala om ett generellt resultat behöver vidare undersökningen kring intresse, lönsamhet och riskhantering. / The report's starting point is to report if the market is primarily interested in investments in large cities. As well as coming to the bottom with the difference between which risks that are mostly taken into account in both small towns and big cities. Finally, it is examined whether profitability differs in each sub-market. Initially, a literature review is conducted, containing previous reports and annual reports that deal with various aspects of the study. These reports are mainly taken from KTH DIVA. Furthermore,a theory section is the basis for the arguments presented in the analysis and discussion,where upon a semi-structured interview helps to create a survey. Followed by a result, analysis, discussion and conclusion chapter. The result of the study is that the interest in investing in large cities is greater than investing insmaller cities, but profitability is greater in small towns. Finally, the difference in riskmanagement in the various sub-markets is relatively similar. However, there are other incentives that affect the results of this survey, one of the reasons being that the report was written in spring 2020, which is during the period covid-19. As a result,especially smaller companies have not had time to respond to the survey presented in there port. Further answers are needed to be able to talk about a general result from the survey.