Våld i nära relationer är ett globalt problem som drabbar människor världen över. Enligt WHO har 30% av alla kvinnor i världen utsatts för den här typen av våld under sin livstid. 67% av det dödliga våldet mot kvinnor i Sverige sker i en parrelation med en man. Även män utsätts för våld i nära relationer. Våldet påverkar individers fysiska och psykiska mående så till den grad att det kallas ett samhällsproblem av många. SARA:SV är ett strukturerat professionellt riskbedömningsverktyg som polisen använder för att bedöma risk för upprepad utsatthet för våld i nära relation. Att dessa bedömningar görs på ett korrekt sätt kan vara skillnaden mellan liv och död för de som faller offer för våld i nära relationer. Tidigare forskning visar att enbart ett fåtal ärenden bedöms strukturerat och att det i många fall saknas viktig information i riskbedömningarna. Detta innebär att riskbedömningar genomförs utan kompletta underlag vilket kan få förödande konsekvenser. Att de som gör riskbedömningar med SARA:SV har de bästa förutsättningarna är därför av största vikt. Syftet med den här undersökningen var att genom en enkätundersökning ta reda på hur de som arbetar med SARA:SV bedömningar upplever sina förutsättningar, om det finns faktorer i bedömningen som anses svåra att bedöma samt i vilken utsträckning de baserar sina bedömningar på magkänsla. Resultaten visade att de som arbetar med den här typen av bedömningar i stor utsträckning inte upplever sig ha tillräckligt med tid att genomföra bedömningar med SARA:SV utan istället baserar sina bedömningar på magkänsla. Vidare visar resultaten att vissa upplever svårigheter med tillgång till rätt information samt att vissa faktorer är svåra att bedöma då bedömarna saknar rätt träning. Slutligen visar resultaten att riskbedömarna i stor utsträckning baserar sina bedömningar på magkänsla snarare än det vetenskapligt framtagna verktyget SARA:SV vilket bör ses som problematiskt. / Intimate partner violence (IPV) is a global problem that affects people worldwide. According to the WHO 30% of all women in the world have been exposed to IPV during their lifetime. 67% of the fatal violence against women in Sweden occurs in an intimate relationship with a man. Men are also exposed to IPV. The exposure to this violence affects individuals physical and mental health in a large extent. SARA:SV is a structured professional risk assessment tool used by the police to assess the risk of repeated IPV. That these assessments are made in the correct way is utterly important since they can be the difference between life or death for those who are victims of IVP. Previous research shows that only a few cases are assessed in a structured way and that there in many cases are information missing. This means that risk assessments are carried out without complete documentation, which can lead to devastating consequences. That the risk assessors making these assessments have the best conditions and prerequisites is therefore of the utmost importance. The aim of this study was to through a survey find out how the risk assessors using the SARA:SV perceive their conditions, if there are factors in the assessment that are considered difficult to assess and to what extent they base their assessments on tacit knowledge. The results showed that those who make SARA:SV assessments to a large extent do not feel that they have enough time to carry out their assessments, but instead base their assessments on tacit knowledge. Furthermore, the results show that some assessors experience difficulties with access to information and that certain factors are difficult to assess due to lack of training. Finally, the results show that the risk assessors to a large extent base their assessments on tacit knowledge rather than the scientifically developed tool SARA: SV, which should be seen as problematic.