<p>Sammanfattning</p><p>Det finns i dagsläget för lite riskkapital i Sverige. Det krävs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges näringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering är en nödvändighet i varje företag. VC-bolag är en viktig finansieringskälla för småföretag i startgroparna. Små företag har som regel ingen tur när det gäller lån från banker. Om riskkapital inte hade funnits hade många av dagens stora bolag aldrig bildats eller stannat i utvecklingen. De huvudsakliga skälen till att riskkapital såsom VC-investeringar stimulerar samhällsekonomin är att bolagen enligt undersökning växer fortare, dessa bolag skapar då arbetstillfällen och investerar i forskning och utveckling.</p><p>Samhällets investeringsvilja minskar dock i dåliga tider och investerarna söker sig till tryggare alternativ. I och med det borde även synen på VC-investeringar förändrats och VC-bolagen borde i det rådande klimatet söka tryggare alternativ, dock hämnar det nya företags och idéers framfart.</p><p>Studien undersöker ett antal VC-bolag och andra relevanta personer inom branschen för att utforska hur finanskrisen påverkat VC-bolagens investeringsstrategier. Respondenterna som intervjuats i studien har alla valts ut baserat på den kunskap vi antagit att de ska förfoga över utifrån deras arbetstitel. Vi har så långt det varit möjligt strävat efter att intervjua respondenter som sitter på ledande positioner i sina respektive bolag samt arbetar med VC-investeringar alternativt analys av VC-bolag på daglig basis. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och belyser problemformuleringen ur VC-bolagens perspektiv. Den kvalitativa studien har genomförts via semistrukturerade intervjuer med respondenter över hela Sverige.</p><p>Respondenterna hade mycket intressant information att delge oss och menade att de i det stora hela inte förändrat sina investeringsstrategier något till följd av finanskrisen. Vid mer djupgående samtal visade det sig trots det att många saker förändrats och även att det föreligger ett nytt stadium för VC. Studien visar också att VC befinner sig i en mognadsprocess och är på väg att förändra sitt mest bemärkta karaktärsdrag. VC-bolagen söker alltmer efter tryggare investeringar och investerar därför i senare skeden för att reducera risk. Finanskrisen har tydligt minskat nyinvesteringarna till förmån för följdinvesteringar.</p><p>Eftersom studien är kvalitativ och endast berör sex respondenter runt om i Sverige är det omöjlig att generalisera resultatet till hela den ursprungliga populationen. Däremot finn det tydliga tecken på att studiens resultat är överförbart till många inom populationen. Vi har genom studiens empiriska del fått mycket entydiga svar och samma intentioner finns hos i princip samtliga respondenter som deltagit.</p>

Sammanfattning Det finns i dagsläget för lite riskkapital i Sverige. Det krävs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges näringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering är en nödvändighet i varje företag. VC-bolag är en viktig finansieringskälla för småföretag i startgroparna. Små företag har som regel ingen tur när det gäller lån från banker. Om riskkapital inte hade funnits hade många av dagens stora bolag aldrig bildats eller stannat i utvecklingen. De huvudsakliga skälen till att riskkapital såsom VC-investeringar stimulerar samhällsekonomin är att bolagen enligt undersökning växer fortare, dessa bolag skapar då arbetstillfällen och investerar i forskning och utveckling. Samhällets investeringsvilja minskar dock i dåliga tider och investerarna söker sig till tryggare alternativ. I och med det borde även synen på VC-investeringar förändrats och VC-bolagen borde i det rådande klimatet söka tryggare alternativ, dock hämnar det nya företags och idéers framfart. Studien undersöker ett antal VC-bolag och andra relevanta personer inom branschen för att utforska hur finanskrisen påverkat VC-bolagens investeringsstrategier. Respondenterna som intervjuats i studien har alla valts ut baserat på den kunskap vi antagit att de ska förfoga över utifrån deras arbetstitel. Vi har så långt det varit möjligt strävat efter att intervjua respondenter som sitter på ledande positioner i sina respektive bolag samt arbetar med VC-investeringar alternativt analys av VC-bolag på daglig basis. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och belyser problemformuleringen ur VC-bolagens perspektiv. Den kvalitativa studien har genomförts via semistrukturerade intervjuer med respondenter över hela Sverige. Respondenterna hade mycket intressant information att delge oss och menade att de i det stora hela inte förändrat sina investeringsstrategier något till följd av finanskrisen. Vid mer djupgående samtal visade det sig trots det att många saker förändrats och även att det föreligger ett nytt stadium för VC. Studien visar också att VC befinner sig i en mognadsprocess och är på väg att förändra sitt mest bemärkta karaktärsdrag. VC-bolagen söker alltmer efter tryggare investeringar och investerar därför i senare skeden för att reducera risk. Finanskrisen har tydligt minskat nyinvesteringarna till förmån för följdinvesteringar. Eftersom studien är kvalitativ och endast berör sex respondenter runt om i Sverige är det omöjlig att generalisera resultatet till hela den ursprungliga populationen. Däremot finn det tydliga tecken på att studiens resultat är överförbart till många inom populationen. Vi har genom studiens empiriska del fått mycket entydiga svar och samma intentioner finns hos i princip samtliga respondenter som deltagit.

Denna studie syftar främst till att undersöka investeringsviljan till att bygga en solcellsanläggning, på Porsön i Luleå, som lokalbefolkningen kan köpa andelar i. Enligt nyttoteori väljer individer att konsumera de varor och tjänster som ger störst nytta och är begränsade av inkomsten. Normbaserad nyttoteori visar att människor vill agera i riktning mot vad som är ett idealt beteende, dessa individer påverkas även av hur andra människor agerar och vill uppfattas som ansvarstagande. Data samlades in med hjälp av en enkät som delades ut till 1500 hushåll på Porsön för att studera vilka faktorer som bidrar till att individer är villiga att investera i ett hypotetiskt projekt med en solcellsanläggning på Porsön samt den genomsnittliga betalningsviljan. Studien undersöker även det allmänna stödet för en anläggning och om det finns en social acceptans gentemot en sådan. De variabler som blev signifikanta och således påverkar investeringsviljan var respondenternas ålder, teknikintresse, solenergisatsning och utsläppsansvar. Endast en socioekonomisk egenskap, ålder, hade betydelse för investeringsviljan, vilket skiljer sig från egenskaperna som påverkar acceptansen för fastighetsbaserad solel. Det som har betydelse för investeringsviljan är individernas intresse för miljö-, teknik- och energifrågor. Slutligen, blev den genomsnittliga betalningsviljan 3 000 kronor, vilket betyder att hushållen skulle förse en del av deras behov med elektricitet från solel.

Studien syftar till att utveckla förståelsen för hur det svenska logistiksegmentet ser ut idag, samt hur det kan komma att utveckla sig. Faktorer som påverkar investeringsvilja, hur investeringsvolymen kommer att utveckla sig och e-handelns påverkan på detta, undersöks. Arbetet är kvalitativt och baserar sig på litteraturstudier, teori, marknadsrapporter och intervjuer. Resultat av rapporter visar ökningar av efterfrågan hos investerare, mer investering och byggnation, höjda hyresnivåer, lägre yield och vakans samt ökad omsättning av e-handel. Övergripande tycker de respondenter som har intervjuats att e-handeln har påverkat lager och logistikmarknaden för fastigheter med viss geografisk placering och vissa tekniska egenskaper. Hur det kommer utveckla sig i framtiden beror mycket på framtida tro om konsumentbeteenden. Det går att dra slutsatser genom intervjuerna, i samband med litteraturen, teorin och rapporterna. Hyresnivåer och yielder är faktorer som påverkar viljan att investera i logistiksegmentet. Dessa faktorers utveckling förväntas leda till ökade investeringsvolymer. Efterfrågan från hyresgäster påverkar även investerare. Denna efterfrågan är driven av konsumentbeteenden. Byggnationen är en del av investeringarna, vilken påverkas av kostnader, alternativa möjligheter och risk. Investeringsviljan påverkas även av möjligheter att skapa värde samt efterfrågan på viss geografisk placering. Det råder ingen konsensus kring e-handelns påverkan på logistik idag, men e-handeln kan ha en stark påverkan i framtiden. E-handeln har påverkat viljan att investera i lager och logistik men bara för vissa fastigheter och i vissa geografiska lägen. Om konsumenter ändrar sina förväntningar kan efterfrågan på last mile logistics öka framöver, vilket skulle flytta en del av investeringarna närmare städerna. / The study aims to develop an understanding of what the Swedish logistics segment looks like today, and how it may develop. Factors that affect the will to invest, how the investment volume will develop and the impact of e-commerce on this are examined. The work is qualitative and is based on literature studies, theory, market reports and interviews. Results of reports show increases in investor demand, increased investment and construction, increased rental levels, decreased yield and vacancy and increased sales of e-commerce. Overall, the respondents who were interviewed believe that e-commerce has affected the warehouse and logistics market for properties with a certain geographical location and certain technical attributes. How it will develop in the future depends a lot on future beliefs about consumer behavior. It is possible to draw conclusions through the interviews, in connection to the literature, the theory and the reports. Rental levels and yields are factors that affect investment in the logistics segment. The development of these factors is expected to lead to increased investment volumes. Demand from tenants also affects investors. This demand is driven by consumer behavior. Construction is part of the investments that are made, which is affected by costs, alternative opportunities and risk. The will to invest is also affected by opportunities to create value and the demand for certain geographical locations. There is no consensus on the impact of e-commerce on logistics today, but e-commerce may have a strong impact in the future. E-commerce has affected the willingness to invest in warehousing and logistics, but only for certain properties and in certain geographical locations. If consumers change their expectations, the demand for last mile logistics may increase in the future, which would move some investments closer to the cities.

Det sker dagligen många fastighetsinvesteringar runt omkring i sverige, många av dessa investeringar saknar en grundlig marknadsundersökning inför investeringen. Detta skapar problem inom fastighetsbranschen. Å ena sidan är många av investeringarna riskfyllda och inte väl genomtänkta, å andra sidan finns det ofta många alternativa investeringar som kan generera en högre direktavkastning och därmed en ökad lönsamhet. Ibland kan dessa investeringar ligga på andra orter än vad företagen har sitt tillfälliga fastighetsbestånd. Geografisk diversifiering handlar om att företagen har fastighetsbestånd på flertal platser vilket i teori ökar lönsamheten,eftersom direktavkastningen är generellt högre i småstäder. Rapporten har som utgångspunkt att redogöra ifall marknaden framförallt är intresserade av investeringar i storstäder. Samt att komma underfund med skillnaden mellan vilka risker som tas högst hänsyn till i både småstad och storstad. Slutligen undersöks huruvida lönsamheten skiljer sig åt i respektive delmarknad. Inledningsvis utreds tidigare rapporter och årsredovisningar som behandlar de olika aspekternasom klaras ut i rapporten i form utav en litteraturgenomgång, som främst är tagna från KTHDIVA. Vidare är en teoridel som står till grund för resonemangen som presenteras i analysen och diskussionen, varpå en semistrukturerad intervju har hjälp för att skapa enenkätundersökning. Följt av ett resultat-, analys, diskussion och slutsatskapitel. Resultatet från studien är att intresset för att investera i storstäder är större än att investera i mindre städer, dock är lönsamheten större i småstäder. Slutligen är skillnaden på riskhantering i de olika delmarknader är relativt lika. Däremot finns det andra incitament som påverkar resultatet i denna undersökning, en av anledningarna är att rapporten är skriven under våren 2020, vilket är under den period som covid-19. Vilket resulterar i att framförallt mindre företag ej haft tid till att svara på enkätundersökningen som presenteras i rapporten. För att tala om ett generellt resultat behöver vidare undersökningen kring intresse, lönsamhet och riskhantering. / The report's starting point is to report if the market is primarily interested in investments in large cities. As well as coming to the bottom with the difference between which risks that are mostly taken into account in both small towns and big cities. Finally, it is examined whether profitability differs in each sub-market. Initially, a literature review is conducted, containing previous reports and annual reports that deal with various aspects of the study. These reports are mainly taken from KTH DIVA. Furthermore,a theory section is the basis for the arguments presented in the analysis and discussion,where upon a semi-structured interview helps to create a survey. Followed by a result, analysis, discussion and conclusion chapter. The result of the study is that the interest in investing in large cities is greater than investing insmaller cities, but profitability is greater in small towns. Finally, the difference in riskmanagement in the various sub-markets is relatively similar. However, there are other incentives that affect the results of this survey, one of the reasons being that the report was written in spring 2020, which is during the period covid-19. As a result,especially smaller companies have not had time to respond to the survey presented in there port. Further answers are needed to be able to talk about a general result from the survey.