Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området. Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande. Vid eventuella problem så kontaktar två av de tre intervjuade bibliotekarierna vaktmästaren i första hand istället för att göra en felanmälan till IT-teknikern, skälet är att de vill få snabbare hjälp och kunna erbjuda en bättre service till besökarna. Undersökningen har också visat att utbildningsinsatser och information till stor del läggs på större förändringar vilket gör att de mindre men mer frekventa ändringarna inte tas om hand. Det finns inte heller något ramverk för hur information ska förmedlas vilket har gjort att bibliotekarierna i undersökningen ser informationsflödet som nyckfullt. Rekommendationer för att trygga en framtida kompetens inom IT för bibliotekarierna i informationsdisken vid Stadsbiblioteket är främst att se över de antal timmar som IT-tekniker finns på plats och att utforma en verksamhetsplan för hur och när informationom förändringar i IT ska kommuniceras ut till personal. En eventuell plan bör fokusera på rapportering om ärendens avslut för att öppna för en förklaring till varför det inträffade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka under vilka premisser adaptioner och remakes under 2010-talet använder sig av digitala- och sociala medier inom den diegetiska världen i en historia ursprungligen skapad i en tidsperiod där dessa teknologier inte existerade. Uppsatsen kommer utgå ifrån två huvudsakliga teoretiker inom fälten adaptionsteori och remakestudier; Linda Hutcheon och Constantine Verevis. De teknologiska hjälpmedel som används frekvent i dagens moderna samhälle, i underhållningssyfte såväl som praktiska redskap, är i ständig utveckling. I en diskussion med Hutcheons och Verevis publicerade teorier kommer uppsatsen utöka och uppdatera vad som sägs om kulturella uppdateringar i remakes i dagens filmindustri. Att en filmadaption betraktas som ett verk som bygger på en redan etablerad historia är sedan länge känt. En remake är en film vars historia har en föregångare inom samma konstform; rörlig media. Hutcheon definierar remakes som nära besläktat med adaptioner och därför kombinerar uppsatsen de två etablerade teoretiska perspektiven som är adaption- och remakestudier. Arbetet kommer utgå från redan utformade adaptionsformer och hur de ser på en remake med uppdaterat innehåll och ifall det, enligt dessa teorier, ses som något som är nödvändigt för att locka dagens filmpublik till biograferna. För att styrka dessa teorier på ett så klart och tydligt sätt som möjligt så innehåller uppsatsen en fallstudie; Stephen Kings publicerade roman om Carrie från 1974 som har fått ett flertal filmadaptioner sedan dess. Uppsatsen studerar två av dessa filmer närmare nämligen historiens första filmadaption Carrie (Brian De Palma, 1976) samt den senaste remaken Carrie (Kimberly Peirce, 2013). Båda filmskaparna har lämnat grundhistorien näst intill orörd från Kings roman men vad som skiljer den första filmadaptionen från remaken är hur den senare har uppdaterat de kulturella byggstenar vårt digitala samhälle idag förlitar sig på.

Bloatware är förinstallerade applikationer som i många fall kan vara svåra att avinstallera. Målet med denna studie är att undersöka om bloatware påverkar användarens upplevda prestanda av sin mobiltelefon, samt hur en upplevd försämring av mobilens prestanda påverkar en individs benägenhet att investera i en ny mobiltelefon. Tidigare forskning ger inte en universal definition av prestanda, varpå denna studie sammanställer ett ramverk för prestanda av mobiltelefoner som batteritid, responstid och lagringsutrymme. Begränsat lagringsutrymme, långsam responstid och förkortad batteritid påverkar alla telefonens prestanda negativt. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning om användares upplevelser med sina mobiltelefoner och resultaten fördjupades med hjälp av versions- och lagringsdata för bloatwareapplikationer och androidtelefoner från en sekundär källa. Studien konkluderar att bloatware påverkar den upplevda prestandan genom batteritid, responstid och lagringsutrymme, samt att detta, framförallt sett till responstid, leder till en ökad benägenhet att investera i en ny mobiltelefon. Bloatware har möjligheten att påverka användares upplevelser och investeringsvilja med sina mobiltelefoner samtidigt som det inte går att fastställa att bloatware är den enda bidragande faktorn till den upplevda prestandaförsämringen.