This thesis evaluates public spaces based on the relationship between humans and thephysical environment. A comparative study was developed, comparing two differentpublic spaces, Hornstull torg and Skärholmstorget. The two places have beenstatistical analysed through chisquare tests and evaluated based on different factors, toidentify strengths and weaknesses. The factors have been identifiedas important forpublic spaces to be perceived as attractive and have been determined with help froma theoretical framework based on urban research. Social progress has resulted in changes on how we use public spaces which createsnew demands on the surroundings. The study concludes that a public space'sattractiveness is a complicated and multifolded concept that has different meanings fordifferent people. On the other hand, it is clear that public spaces are connected toboth social and physical structures and the combination of these two dimensionsdecides how the place is perceived and used. The results from the chisquare-tests show differences depending on gender and ageon how they experience public space. Skärholmstorget fulfils more of the factors thathave been identified as crucial for an attractive public space than Hornstull torg does.However, the majority of the respondents perceive Skärholmstorget as moreinsecure than Hornstull torg. This may have effect on how often the public space isused.

Syftet med studien är att undersöka hur textförståelsen och minnet hos elever i årskurs 3 påverkas beroende på tillvägagångssätt, auditivt och visuellt, om man utgår från en och samma text. Studiens ansats är kvantitativ då det genomfördes ett experiment som redovisades på ett kvantitativt sätt i form av tabeller och figurer. Resultatet visade marginella poängskillnader, men desto större skillnader mellan kommunerna och i tidsåtgången att besvara textförståelsefrågorna. Slutsatserna är att eleverna i Eskilstuna generellt fick högre poäng jämfört med eleverna i Västerås. Tidsåtgången var generellt kortare hos eleverna i Västerås jämfört med eleverna i Eskilstuna. Det auditiva tillvägagångssättet genererade högre poäng i Eskilstuna, medan det visuella tillvägagångssättet genererade högre poäng i Västerås. Det sammanlagda resultatet blev jämnt. Det skiljde endast 0,5 poäng mellan tillvägagångssätten till fördel för den auditiva metoden. Att poängresultatet var jämnt stärks av chitvå-testet, som inte kunde påvisa ett samband mellan tillvägagångssätt och resultat. Däremot påverkades tidsåtgången, för att besvara frågorna, betydligt mer beroende på tillvägagångssätt. Eleverna som genomförde testet med den auditiva metoden tog i genomsnitt 2 minuter och 59 sekunder på sig att svara. Eleverna som genomförde testet med den visuella metoden tog i genomsnitt 4 minuter och 28 sekunder på sig att svara. Eleverna föredrar att läsa en text, detta då resultatet visade att 19 av 24 elever föredrar att läsa, vilket motsvarar 79 %.