<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils’ own thoughts and how they express them. As an application a model of a can of glass was used during the interviews. The result of the investigation shows that every pupil could explain the water cycle in some way, most of the pupils rather minutely and in great detail. This even shows that most of the pupils could see similarities between the model and our earth but that the model displays some misunderstandings. The conclusion of this investigation is that the model is a good instrument for the learning processes, but it is important to be sensitive and listen to the pupils’ thoughts in order to be aware of possible misunderstandings.</p><p>Keywords: Children’s thinking, learning theories, concrete models, water cycle</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar en modell av vattnets kretslopp och om den ger upphov till eventuella missförstånd. Undersökningen har utgått från två frågeställningar. Den första handlar om hur elever förklarar vattnets kretslopp med hjälp av en glasburksmodell. Den andra undersöker om de kan se någon likhet mellan glasburken och vår egen jord. För att synliggöra elevernas egna tankar och formuleringar användes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sju elever i åldrarna 8 – 9 år. Glasburksmodellen användes som hjälpmedel under intervjun. Resultatet av undersökningen visar att alla barnen kunde förklara vattnets kretslopp på något sätt, de flesta barn mer noggrant och utförligt med hjälp av modellen. Det visade sig också att de flesta elever kunde se likheter mellan modellen och vår egen jord. Modellen gav emellertid också upphov till några få missförstånd. Slutsatsen av detta arbete är att den konkreta modellen är ett bra verktyg för lärandeprocessen, men att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas tankar så att eventuella missförstånd uppmärksammas.</p><p>Nyckelord: Elevers tankar, inlärningsteorier, konkreta modeller, vattnets kretslopp</p>

Abstract The purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils’ own thoughts and how they express them. As an application a model of a can of glass was used during the interviews. The result of the investigation shows that every pupil could explain the water cycle in some way, most of the pupils rather minutely and in great detail. This even shows that most of the pupils could see similarities between the model and our earth but that the model displays some misunderstandings. The conclusion of this investigation is that the model is a good instrument for the learning processes, but it is important to be sensitive and listen to the pupils’ thoughts in order to be aware of possible misunderstandings. Keywords: Children’s thinking, learning theories, concrete models, water cycle / Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar en modell av vattnets kretslopp och om den ger upphov till eventuella missförstånd. Undersökningen har utgått från två frågeställningar. Den första handlar om hur elever förklarar vattnets kretslopp med hjälp av en glasburksmodell. Den andra undersöker om de kan se någon likhet mellan glasburken och vår egen jord. För att synliggöra elevernas egna tankar och formuleringar användes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sju elever i åldrarna 8 – 9 år. Glasburksmodellen användes som hjälpmedel under intervjun. Resultatet av undersökningen visar att alla barnen kunde förklara vattnets kretslopp på något sätt, de flesta barn mer noggrant och utförligt med hjälp av modellen. Det visade sig också att de flesta elever kunde se likheter mellan modellen och vår egen jord. Modellen gav emellertid också upphov till några få missförstånd. Slutsatsen av detta arbete är att den konkreta modellen är ett bra verktyg för lärandeprocessen, men att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas tankar så att eventuella missförstånd uppmärksammas. Nyckelord: Elevers tankar, inlärningsteorier, konkreta modeller, vattnets kretslopp

Abstract This examination project studies two groups of students, who are in the last year of the mandatory school attendance in Sweden (15 years old and in school year nine), their views and thoughts about the Swedish school. The purpose of this study is to examine how the students in the study thinks about the role that the Swedish school have, and should have in the society, and how, and if the fostering mission that the Swedish school have, has any implication on the student’s opinions. I have also studied if the student’s trusts the Swedish school. I have made my study on interviews with two groups of students, one with four boys and one with four girls. The members in both of the groups came from the same class in school year nine. My results shows that the students have some trust for the Swedish school but it’s hard to see if there is a high amount of trust or a low amount by looking at the boys answers, but the girls answers shows that they have a low amount of trust for the Swedish school. But both of the groups agree that the role that the school should have, is to teach the children things that they have use of in the future. They also agree that they have not been influenced by the schools fostering mission, and that is not the schools mission to foster the children, it’s the parents who should have that role. By the end of the examination project there is a discussion, where I discuss the implications that my results may have on my upcoming work as a teacher. / Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om hur två elevgrupper ser på den svenska skolan som institution, och om och i så fall hur skolans fostransuppdrag upplevs av eleverna, och om den har någon påverkan. Detta är även mitt syfte med examensarbetet, att undersöka hur elever ser på skolan. Detta gör jag genom att undersöka hur stort förtroende eleverna har för skolan, upplever eleverna att de blir utsatta för påverkan av de värden som skall förmedlas av skolan, eller har andra faktorer en större påverkan för elevernas åsiktsbildning? Min undersökning är gjord på intervjuer med två stycken fokusgrupper, en med fyra stycken killar, och en med fyra stycken tjejer. Båda grupperna kom från samma årskurs nioklass, från en högstadieskola som jag i examensarbetet håller anonym. Mina resultat visar att eleverna visar upp ett visst förtroende för skolan, men om förtroendet är högt eller lågt är svårt att utläsa ur killgruppens svar, medan tjejgruppen utrycker ett lägre förtroende för skolan. Men båda grupperna är överens om att skolans uppdrag är att ”lära ut barnen” och att det är skolans uppgift att lära dem saker de behöver ha med sig i framtiden. Eleverna i studien upplever sig inte heller bli utsatta för någon fostran eller påverkan från skolans håll, och dem anser inte heller att det är skolans uppgift att fostra eleverna, utan att det istället är en uppgift för hemmet. I den avslutande diskussionen så diskuterar jag mina resultat och vilka konsekvenser dessa kan ha för mitt kommande yrke som lärare.

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, då jag känt att elevers tankar kring användandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur.Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal på ett djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de själva tycker att de lär sig ut av boksamtal i klassrummet. I min undersökning fann jag att eleverna jag valde att intervjua var positiva till användandet av boksamtal. Jag insåg också under undersökningens gång att eleverna var väl medvetna om vad ett boksamtal var och vad det gick ut på. Elevernas svar på de intervjufrågor jag ställt behandlas sedan i analysen. Där kom jag bl.a. fram till att eleverna tycker det är viktigt att kunna kommunicera med varandra i klassrummet.

<p>Mitt syfte med det här arbetet har varit att ta reda på vad flickor och pojkar tänker om matematik. Mina frågeställningar har varit: Hur tänker flickor och pojkar om matematik? Hur kan läraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för både flickor och pojkar? För att söka svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. </p><p>Arbetet består först av en litteraturgenomgång, där jag tittat på vad tidigare forskning säger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgången kommer den empiriska delen, där resultatet från min enkätundersökning med 76 elever, och resultatet från min intervjuundersökning med 10 elever ingår. </p><p>Flickornas och pojkarnas uppfattningar och tankar om matematiken från min undersökning stämmer i mångt och mycket överens med resultat från tidigare forskning. I min undersökning har jag kommit fram till att eleverna har ett emotionellt förhållningssätt till matematiken, och så ser de matematiken som ett skolämne. Det är viktigt med variation i undervisningen och att eleverna känner att de lär sig något. Nästan alla eleverna är överens om att matematik är ett viktigt ämne, men många har svårt att svara på varför. I min undersökning har jag tittat på likheter och skillnader mellan flickorna och pojkarna. Den största skillnaden jag hittat, är att pojkarna självvärderar sig högre än flickorna på matematiken.</p>

<p>Abstract</p><p> </p><p>The aim of this study was to explore and describe the pupils' thoughts on seed and its development into seedling. Twenty nine Swedish pupils at the age of 7 and 10 years old were interviewed about their knowledge of seeds.</p><p>It turned out that pupils often have so-called everyday belief to describe the natural science phenomenon by connecting their explanations to phenomena in everyday life to which they are familiar. To describe the process of seed developing into seedling is something that most of the pupils believe to be difficult and this resulted mostly in the answer ‘it is growing.’ Children have some knowledge about what seeds need in order to germinate but they do not mention the importance of oxygen as a component of seed to be able to germinate and grow. They mean instead that it is sufficient with soil, water and sun.</p><p>The older pupils, however, are more often than the younger pupils able to connect their reflections to a more scientifically correct description based on terms belonging to the phenomena, though these terms sometimes are wrongly used.    The conclusion is that pupils have lots of thoughts about science phenomena, and in this case about seed these conceptions are not entirely scientifically accurate, but instead often based upon experiences from their everyday life or their conceptual world. In addition they often use elements of anthropomorphic, animistic and teleological interpretations in their explanations of natural science phenomena.</p>

Abstract   The aim of this study was to explore and describe the pupils' thoughts on seed and its development into seedling. Twenty nine Swedish pupils at the age of 7 and 10 years old were interviewed about their knowledge of seeds. It turned out that pupils often have so-called everyday belief to describe the natural science phenomenon by connecting their explanations to phenomena in everyday life to which they are familiar. To describe the process of seed developing into seedling is something that most of the pupils believe to be difficult and this resulted mostly in the answer ‘it is growing.’ Children have some knowledge about what seeds need in order to germinate but they do not mention the importance of oxygen as a component of seed to be able to germinate and grow. They mean instead that it is sufficient with soil, water and sun. The older pupils, however, are more often than the younger pupils able to connect their reflections to a more scientifically correct description based on terms belonging to the phenomena, though these terms sometimes are wrongly used.    The conclusion is that pupils have lots of thoughts about science phenomena, and in this case about seed these conceptions are not entirely scientifically accurate, but instead often based upon experiences from their everyday life or their conceptual world. In addition they often use elements of anthropomorphic, animistic and teleological interpretations in their explanations of natural science phenomena.

Mitt syfte med det här arbetet har varit att ta reda på vad flickor och pojkar tänker om matematik. Mina frågeställningar har varit: Hur tänker flickor och pojkar om matematik? Hur kan läraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för både flickor och pojkar? För att söka svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. Arbetet består först av en litteraturgenomgång, där jag tittat på vad tidigare forskning säger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgången kommer den empiriska delen, där resultatet från min enkätundersökning med 76 elever, och resultatet från min intervjuundersökning med 10 elever ingår. Flickornas och pojkarnas uppfattningar och tankar om matematiken från min undersökning stämmer i mångt och mycket överens med resultat från tidigare forskning. I min undersökning har jag kommit fram till att eleverna har ett emotionellt förhållningssätt till matematiken, och så ser de matematiken som ett skolämne. Det är viktigt med variation i undervisningen och att eleverna känner att de lär sig något. Nästan alla eleverna är överens om att matematik är ett viktigt ämne, men många har svårt att svara på varför. I min undersökning har jag tittat på likheter och skillnader mellan flickorna och pojkarna. Den största skillnaden jag hittat, är att pojkarna självvärderar sig högre än flickorna på matematiken.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad lärare och elever anser om betyg i årskurs sex. För att uppnå detta valde vi att genomföra två undersökningar. En kvalitativ intervjuundersökning med lärare och en kvantitativ enkätundersökning med elever. Intervjun innehöll frågor som behandlade betyg och bedömning. Sex lärare deltog i undersökningen. Enkäten innehöll sju frågor varav en var öppen. Dessa skulle eleverna ta ställning till. Vi fick in sammanlagt 80 ifyllda enkäter. Resultatet av undersökningen visade att lärare och elever ser positiva och negativa effekter av betyg. Bland annat anser majoriteten av eleverna att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg, samtidigt anser de flesta eleverna att de kommer uppleva stress av att få betyg. De anser även att studieresultatet är viktigt för dem. Lärarna i vår undersökning är oense om när betyg ska börja ges i skolan. Däremot är de överens om att betyg kan sporra en elev att prestera bättre, men även att betyg kan vara en stämpling som kan inverka negativt på eleven.

No description available.