The purpose of this study is to investigate task types in learning materials for Swedish in school year 3. The research questions are: 1. Which types of assignments for reading and writing tasks are included in the learning materials? 2. What are the purposes of the reading and writing tasks in the learning materials? 3. How do the tasks in reading and writing assignments relate to High Literacy? The study is limited to three learning materials, each consisting of a workbook and a textbook. A total of 1032 assignments have been examined. The theoretical framework consists of Bakken and Andersson-Bakken ́s (2016) division of task types, Gee ́s (2007; 2015) theories about literacy as social practice, Ivanič ́s Pedagogical Framework for Writing and Langer ́s (2001; 2017) theories about kinds of reading and High Literacy. The results of the study show that closed reading tasks for fiction texts are common, while open reading tasks for non-fiction texts are few. Narrative, open tasks dominate the writing assignments. Reading and writing tasks to practice skills are common, while reading and writing tasks that involve social interaction are rare. Reading and writing tasks that train critical thinking are extremely rare. Several data points to opportunities for learning materials to support learners towards High Literacy within their zone of proximal development. Didactic implications are that future learning materials have the potential to convey reading and writing as multimodal, social activities, where skill training is integrated with holistic deep learning through a variety of functional contexts. / Syftet med studien är att undersöka uppgiftstyper i tre läromedel i svenska för årskurs 3. Forskningsfrågorna lyder: 1. Vilka uppgiftstyper för läs- respektive skrivuppgifter ingår i läromedlen? 2. Vilka syften har läs- respektive skrivuppgifterna i läromedlen? 3. Hur förhåller sig läs- och skrivuppgifterna till High Literacy? Materialet avgränsas till läromedlens arbetsböcker och läseböcker. Sammanlagt har 1032 läromedelsuppgifter undersökts. Studiens teoretiska inramning är Bakken och Andersson-Bakkens (2016) indelning av uppgiftstyper, Gees (2007, 2015) teorier om litteracitet som social praktik, Ivaničs (2004) skrivpedagogiska ramverk samt Langers (2001; 2017) teorier om läsarter och High Literacy. Resultaten visar att slutna läsuppgifter till skönlitterära texter är vanliga, medan öppna läsuppgifter till sakprosa är få. Öppna skrivuppgifter med narrativ skrivart dominerar skrivandet. Uppgifter som tränar färdigheter är vanliga, medan uppgifter som rymmer socialt textarbete är sällsynta. Uppgifter som tränar kritiskt tänkande är ytterst ovanliga. Flera uppgifter visar på möjligheter för läromedel att stötta inlärare mot High Literacy och deras närmaste utvecklingszon för lärande. Didaktiska implikationer är att framtida läromedel har potential att i högre grad förmedla läsande och skrivande som multimodala, sociala aktiviteter, där färdighetsträning integreras i större helheter och funktionella sammanhang.

I dagens samhälle blir en välutvecklad kommunikationsförmåga inom det engelska språket allt viktigare, vilket sätter ett ökat ansvar på andraspråkslärare att tillhandahålla elever den muntliga kommunikationskompetens de behöver. Språkångest är ett välkänt fenomen som främst manifesterar sig vid muntliga aktiviteter i lärandesammanhang. Detta fenomen kan beskrivas som en komplexitet av självuppfattningar, känslor och beteenden som är kopplade till språkinlärning i klassrummet. Tidigare forskning om fenomenet har belyst betydelsen av lärarens roll samt identifierat flera faktorer som kan utlösa språkångest hos elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 3 och 4 planerar sin undervisning för att reducera språkångest vid muntliga aktiviteter samt att analysera vilka skillnader och likheter som finns i metodvalen hos lärare i dessa årskurser. För att uppnå detta syfte användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsinstrumentet med lärare som har erfarenhet av att undervisa i engelska i årskurserna 3 och 4. Resultaten från denna studie visar att lärare använder flera olika metoder för att minska språkångest hos elever. Genom intervjuerna kunde det konstateras att det finns både likheter och skillnader i lärarnas metodval som undervisar i årskurserna 3 och 4. Trots detta resultat kunde ingen markant skillnad i metodvalen för de båda årskurserna identifieras. / In today’s society, well-developed communication skills within the English language are important, placing a responsibility on second language teachers to provide pupils with the ora lcommunications skills they need. Language anxiety is a well-known phenomenon that mainly manifests itself on oral activities in a learning context. This phenomenon can be described as a complexity of self-perceptions, emotions and behaviors that are linked to language learning in the classroom. Previous research into the phenomenon has highlighted the impotence of the teacher’s role and identified several factors that can trigger language anxiety. The purpose of this study is to investigate how teachers in grades 3 and 4 plan their teaching to reduce language anxiety during oral activities and to analyze the differences and similarities in the method choices of teaches in these grades. To achieve this aim, semi-structured interviews were used as the date collection instrument with teachers who have experience teaching English in grades 3 and 4. The results of this study show that teachers use several different methods to reduce language anxiety in pupils. Through the interviews, it could be established that there are both similarities and differences in the methods choices of the teachers how teach grades 3 and 4. Despite this result, no marked differences in the methods choice for the two grades could be identified.

Studien har som mål att undersöka om stödord är en fungerande metod för att välja ut relevant information ur en faktatext i två klasser i årskurs 3. 31 elever deltar i studien. Eleverna väljer stödord ur en text de läser och skriver sedan en egenproducerad text med utgångspunkt i källtexten. Teoretiskt vilar studien på systemisk funktionell lingvistik (SFL) vilket innebär en funktionell språksyn. Vi utgår från de ideationella och textuella metafunktionerna och analyserar materialet utifrån, deltagare, process, omständighet och basgenre. Analysen fokuserar på elevtexternas innehåll, struktur och de ämnesspecifika och genrespecifika stödorden. Resultatet visar att elevernas stödord är i högre grad ämnesspecifika och genrespecifika än allmänspråkliga. Eleverna använder stödorden för att skriva en beskrivande text. Dock visar resultaten även att eleverna skriver av en större mängd av källtexterna och formulerar få omständigheter. Därmed visar resultatet att eleverna i årskurs 3 har svårt att använda stödord som metod vid textbearbetning. Däremot anser vi att stödord som metod fungerar i årskurs 3

The present study has two purposes. One aim is to investigate to what extent 20 pupils in grade 3 use two different forms of presentation in their narrative texts and how these choices of forms of presentation create certain patterns in the pupils’ texts. Another aim is to study to what extent the pupils use various features of spoken language in their narrative texts and whether these features correlate with the forms of presentation. The material in the study consists of 20 narrative texts from the national test in Swedish in 2011. The analytical models are based, among other things, on the theory of linguistic variation (see Nordberg 2013). A central finding of the study is that the pupils mainly choose to write their narrative texts from their own standpoint and that the choice of forms of presentation creates two different patterns in the pupils’ texts. One pattern that is found in several pupils’ texts builds on an interplay between the pupils’ own voice and the voice of other characters. Another central finding is that the pupils use many colloquial forms of pronouns, and that the features of spoken language are more common in various dialogue contexts than when the pupils tell the story in their own voice.

I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.

Denna studie belyser vilka hinder som kan uppstå när man arbetar multimodalt genom lärplattan i lågstadiet i ämnet svenska, men även i vilka sammanhang det kan främja elevers inlärning. Detta visar i sin tur resultatet av vad multimodalt lärande ger, samt varför lärplattan kan ses på olika sätt i lärandet. Hur ska skolan göra för att bidra till att lärplattan blir en tillgång och inte en börda i undervisningen? Multimodalt lärande finns i många olika former så som ljud, rörelse och bild. Det multimodala lärandet med exempelvis lärplattan får ta mer plats och används alltmer i skolan, men för vilket syfte? För vissa lärare kan multimodalt lärande genom lärplattan innebära en tillgång men för andra en börda eller endast en utfyllnad under lektioner. Lärplattan och andra digitala verktyg används av majoriteten av elever och folk i allmänhet på en daglig basis utanför skolan, vilket tyder på att samhället utvecklas. Detta betyder även att skolorna utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka hur multimodalt lärande med hjälp av lärplattan behandlas i forskning inom ämnet svenska. Genom denna studie bildas ett underlag som synliggör behov av vidare forskning inom multimodalt lärande via lärplattan ur lärarperspektivet. Alla elever lär sig inte på samma sätt vilket gör att lärare måste använda olika utlärningsmetoder. Detta gör studiens frågeställningar svåra att ge ett precist svar på. Arbetets resultat visar att multimodalt lärande med lärplattan kan främja elevers inlärning på många olika sätt vilket visar vad ett multimodal lärande genom lärplattan kan innebära. Det kan vara enkla stödjanden så som ett underlättande vid redigering av felskrivning i texter, men även ett främjande i elevers arbete med läs- och skrivkunnighet, hörförståelse och uttal. Arbete med multimodal inlärning genom lärplattan kan även agera som ett hinder, exempelvis kan lärplattan skapa tekniska problem. Det är även essentiellt att passande arbetsmaterial (t.ex. applikationer) används på ett korrekt sätt, vid korrekt tillfälle. När det gäller specialanpassning visar sig multimodalt lärande genom lärplattan kunna stödja vid bland annat språksvårigheter och bearbetning av ljudlig information, samt fungera som ett hjälpmedel vid finmotoriska begränsningar.

Denna studie belyser lärarnas syn på hur undervisningspraktiken och elevernas lärande påverkas av multimodal undervisning med lärplatta i svenskämnet. Föreliggande studies syfte är att skildra lärarnas syn på hur den multimodala undervisningen med lärplatta kan agera som ett hinder eller verka främjande för elevernas lärande i årskurserna F-6. Den belyser även hur detta påverkar lärarnas egen undervisning i klassrumssituationen. Detta görs med fokus på frågeställningar som hanterar hur multimodalt lärande med lärplatta enligt lärarna möjliggörs i deras undervisningspraktik, samt lärarnas syn på främjanden och hinder kring detta arbete. Studien bearbetas med ett designorienterat multimodalt perspektiv, en teori som trycker på att skapa sammanhang där form och funktion sammanlänkar. Undersökningen sker genom enkäter som distribuerats via mejl och Facebook-grupper och bearbetas utifrån ett kvantitativt perspektiv med inslag av kvalitativt data. Resultatet i studien visar att multimodal undervisning med lärplatta kan ske på ett antal olika sätt, där de främsta arbetsområdena är vid skrivande, läsande och lyssnande. Resultatet visar även att denna undervisning är främjande på ett flertal sätt, så som anpassning vid bland annat finmotorikssvårigheter samt att det är intresseväckande hos eleverna. Det visar sig även finnas hindrande effekter av denna undervisning, exempelvis hur användningen av lärplatta även hämmar finmotoriks-utvecklingen, samt att dess användning kommer med ett antal tekniska problem och missförstånd. Slutsatsen som dras av detta är att lärarna använder lärplattan på flera olika sätt, med övergripande likartade användningsområden, samt att deras syn på multimodal undervisning med lärplatta innefattar både för- och nackdelar angående elevers lärande. / This study highlights teachers' views on how teaching practice and students' learning are affected by multimodal teaching with a learning tablet in the Swedish subject.  The purpose of this study is to depict teachers' views on how multimodal teaching with a learning tablet can act as an obstacle or promote students' learning in grades F-6.  It also highlights how this affects the teachers' own teaching in the classroom situation. This is done with a focus on issues that deal with how multimodal learning with a learning tablet is enabled in their teaching practice, as well as the teachers' views on the promotion and obstacles around this work. The study is processed with a design-oriented multimodal perspective, which is a theory that emphasizes creating contexts where form and function link. The survey takes the form of questionnaires distributed via email and Facebook groups and is processed from a quantitative perspective with elements of qualitative data. The results of the study show that multimodal teaching with a learning tablet can take place in several forms, where the main areas of work are in writing, reading, and listening. The results also show that this type of teaching is beneficial in a few different ways, such as accommodation to fine motor difficulties, among other things, and that this way of working causes an interest among the students. There are hindering effects of this teaching as well, for example how the use of learning tablets also inhibits the development of the fine motor skills, and that its use comes with a few technical problems and misunderstandings. The conclusion drawn from this is that teachers use the learning tablet in several different ways, with overall similar uses, and that their view of multimodal teaching with a learning tablet includes both advantages and disadvantages regarding students' learning.