Denna studie bygger på halvstrukturerade intervjuer som är gjorda med fem lärare i förskoleklass som i sin verksamhet arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de reflekterar kring bruket av digitala skrivverktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, just med fokus på metoden ASL. Den frågeställning som studien utgår från är: Vilka kategorier av uppfattningar uttrycker lärarna om ASL-metoden? Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Det som framkom i resultatet är bland annat att elever som använt sig av metoden generellt skriver längre och mer avancerade texter om man ser till bland annat struktur och ordval. Det pedagogerna framhäver som den främsta anledningen till detta är att eleverna inte behöver lägga tid och kraft på att forma bokstäver förhand och då i högre grad kan fokusera på textskapandet, vilket de även menar är den största vinsten med ASL. I textskapandet på lärplattor är talsyntes något som pedagogerna menar gör det lättare för eleverna, då eleverna direkt får respons på om det de skriver är rätt eller fel. Utöver detta menar pedagogerna även att eleverna tycker att det är lustfyllt och roligt med lärplattor och att detta i sin tur leder till ett positivt textskapande. Den nackdel som tas upp med metoden är teknikens brister och vad det får för konsekvenser för undervisningen. Pedagogerna menar att denna metod är något som passar alla elever – det gäller bara att anpassa metoden efter behov.

Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.

Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod som mer och mer används i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Eleverna lär sig läsa genom sitt eget skrivande. I Sandvikens kommun ska alla lärare som undervisar i årskurs 1 använda metoden Att skriva sig till läsning. Det har därför varit av intresse att ta reda på vad verksamma lärare har för åsikter om detta arbetssätt. Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares resonemang om ASL-metoden. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod och består av sex intervjuer med lärare som alla aktivt arbetar efter denna metod. Resultatet visar att lärarna som deltagit i studien är överens om att det både finns fördelar och nackdelar med metoden. Alla deltagare i undersökningen är dock inte överens om att ASL är en tillräcklig metod för att underlätta elevers lärande i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Hälften av de intervjuade lärarna anser att metoden bör kompletteras med en annan metod för att hjälpa vissa elever att komma igång med läsning och skrivning. Om lärarna själva fick välja metod skulle en av respondenterna välja att byta tillbaka till mer traditionell läs- och skrivinlärning. Två av respondenterna skulle fortsätta att enbart använda ASL som metod medan övriga tre skulle komplettera ASL med andra läs- och skrivinlärningsmetoder. Utifrån denna studie kan man säga att lärarna kan motivera elever för att på ett aktivt sätt använda ASL. Eleverna får känna att de är delaktiga och att de har möjligheter att lyckas, även de som har motoriska svårigheter. Dock kan metoden behöva kompletteras för att alla elever på bästa sätt ska stimuleras i sin läs- och skrivutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare i årskurs F–3 upplever och beskriver arbetet med ASL-metoden och hur metoden påverkar elevers läsutveckling. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en systematisk kategorisering som innefattar kodning och tolkning. Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elever skriver mer text och producerar efter sin egen förmåga när de får använda ett digitalt verktyg. Lärarna upplever fördelar med att eleverna motiveras och lusten främjas genom arbetet med ASL-metoden. Lärarnas användande av metoden varierar och talsyntesen är en bidragande faktor till att eleverna lär sig befästa sambandet mellan ljud och bokstav för att främja läsutvecklingen. Den främsta nackdelen som belysts är teknikens brister. Mina slutsatser är att samtliga lärare ser flera fördelar och färre nackdelar med ASL-metoden för elevers läs- och skrivutveckling. / <p>Svenska</p>

No description available.

Den här kvalitativa empiriska studien syftar till att få kunskap om vad som sker i samtalet mellan elever när de skriver tillsammans på dator, då detta kan vara svårt att upptäcka i klassrumssituationen. Ett sociokulturellt perspektiv antogs och syftet preciserades i frågeställningen: På vilket sätt interagerar elever när de tillsammans och i samband med ASL-arbetet skriver en text på datorn? Tre skrivarpar deltog i studien, som genomfördes vid två tillfällen. Metoden som användes var videofilmning av elevers samtal vid skrivande samt tematisk analys av insamlat material, inspirerad av Braun &amp; Clark (2006).  Resultatet visar att interaktionen mellan eleverna var omfattande och avgörande för skrivresultatet. Det framträdde tre kategorier: samspel, innehåll och stavning. Eleverna visar att de finner det lustfyllt att skriva tillsammans och det gick också att se hur de tillsammans förbättrade sina texter på olika vis och hur datorn påverkade deras arbete. Slutsatsen är att pararbete i skrivning på datorn har positiv effekt på elevers skrivutveckling och genom att se vad de samverkar kring kan man som pedagog få inblick i hur man kan arbeta vidare pedagogiskt kring skrivande. / This qualitative empirical study aims at gaining knowledge of what happens in the conversation between students when writing together on a computer, as this can be difficult to detect in classroom situations. A socio-cultural perspective was adopted and the purpose was clarified in the question: In what way do students interact when they together and in connection with the ASL work write a text on the computer? Three students participated in the study, which was conducted on two occasions. The method used was video capture of students' conversations in writing as well as thematic analysis of collected material, inspired by Braun &amp; Clark (2006). The results show that the interaction between the students was comprehensive and crucial to the writing result. There were three categories: interaction, content and spelling. The students show that they find it fun to write together and it was also possible to see how they together improved their texts in different ways and how the computer affected their work. The conclusion is that pairing in writing on the computer has a positive effect on the students' writing development and by seeing what they interact, one can as an educator gain insight into how to further work pedagogically around writing.

I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.

Vårt syfte med denna kvalitativa undersökning är att undersöka två olika metoder, Kiwimetoden och Att skriva sig till läsning (ASL). Vi valde även att undersöka hur lärare kan arbeta med digitala verktyg inom metoderna. För att genomföra detta fick vi hjälp av två skolor, där en skola arbetar med ASL och en arbetar med Kiwimetoden. Dessa skolor har vi valt att kalla för ASL-skolan och Kiwiskolan. På de båda skolorna genomförde vi två observationer i klassrum där lärare arbetade med metoden, samt en intervju med en lärargrupp.Resultatet utifrån vår undersökning visar att det finns flera faktorer som har betydelse vid elevers läs- och skrivinlärning. De båda metoderna är välstrukturerade med en tydlig arbetsgång som eleverna lär sig under arbetets gång, vilket vi anser kan stärka elevernas läs- och skrivinlärning i längden. Den fysiska miljön i klassrummet påverkar om eleverna agerar i samspel med andra och lär av varandra. Vi fick se två olika alternativ på detta, ett klassrum som inte inbjöd till samtal och ett som bjöd in till dialog elever emellan. Vi kom även fram till att innehållet i det lärare och elever arbetar med har stor betydelse för hur eleverna tar sig an uppgiften. Finns det en fascination för ämnet hos eleverna görs uppgiften med ett bättre resultat och eleverna har en tydlig lust att lära. Resultatet visar även att yttre händelser som till exempel olika beslut, krismöten, teknikens tillgänglighet och ekonomi kan påverka undervisningen.Genom denna undersökning fick vi fram att båda metoderna har för- och nackdelar. I ASL används datorer och andra digitala verktyg kontinuerligt. Inom Kiwimetoden används inte digitala verktyg men det finns möjlighet att utveckla arbetssättet om lärare vill använda till exempel datorer eller datorplatta i undervisningen. Oavsett vad lärare arbetar med krävs det att en har kompetens inom ämnet för att veta hur en gör och framförallt varför en gör det en gör.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med att förebygga elevers läs- och skrivsvårigheter genom digitala verktyg inom F-3 och ämnet svenska. Forskningsfrågorna handlar om hur pedagogerna som medverkar i studien tolkar fenomenet läs- och skrivsvårigheter, samt på vilka sätt de arbetar för att främja inlärningen med digitala verktyg och vilka möjligheter respektive svårigheter de möter i undervisningen med stöd av digitala verktyg. Resultatet vilar på intervjuer med fyra verksamma pedagoger som dagligen arbetar med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Deras uttalanden har analyserats för att finna kärnan i praktiker med digitala verktyg som främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet, då digitala verktyg är kommunikationsverktyg. Då studien även behandlar specialpedagogiska aspekter används specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra elevers behov. Resultatet visar på att de digitala verktygen främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Detta genom att de digitala verktygen tillåter anpassningar som ej är möjliga i den traditionella läs- och skrivundervisningen. Användandet av digitala verktyg skapar även motivation hos eleverna då arbetet ses som något lustfyllt. / The purpose of this study is to explore how teachers work when counteracting pupils’ reading and writing difficulties through digital tools, in elementary school, and in the Swedish subject. The research questions process how the teachers that participate in the study interpret the phenomenon of difficulties of reading and writing, how they work with promoting learning through digital tools and what possibilities and difficulties they encounter in this type of education. The result is based on interviews with four active teachers who work with digital tools in reading and writing education daily. Their statements have been analyzed to find the core of what promotes learning to read and write for students that have reading and writing difficulties when using digital tools. The theoretical framework the study is based on is the socio-cultural perspective, because of the digital tool being a communication tool. As the study also processes special education aspects, the special education perspectives are used to make the needs of pupils´ visible. The result shows that the digital tools promote reading and writing skills for students with reading and writing difficulties. This is because the digital tools allow adaptations that would not be possible in traditional reading and writing instruction. The digital tools also create motivation for students because the work is seen as something pleasurable.