I detta examensarbete granskas ett digitalt läromedel i svenska för årskurs 4–6 med syfte att påvisa vilka uppgiftskulturer som speglas i läromedlets uppgifter till eleverna. Med uppgiftskulturer menas inom vilka kategorier som uppgifterna till eleverna tillhör. I denna granskning används Sten-Olof Ullströms (2009) definitioner och kategoriseringar av uppgiftskulturer som är uppgifter som läskontroll, uppgifter som flykt från texten och uppgifter för att dikta vidare. Under teori och tidigare forskning skrivs uppgifter som flykt från texten om till definitionen uppgifter med text som utgångspunkt. Vidare är syftet även att analysera de digitala mervärdena och kriterier för ett teknikstött lärande. De digitala mervärdena belyser huruvida det digitala läromedlet utnyttjar möjligheter som en tryckt lärobok inte har. Kriterier för teknikstött lärande fokuserar på interaktivitet, återkoppling, narrativa former, individanpassning, samarbetsformer samt på metakognitivt lärande. Analysen visar på att de dominerande uppgiftskulturerna är att eleverna möter uppgifter som läskontroll och uppgifter med text som utgångspunkt. Resultaten visar även att det enskilda arbetet är det mest frekvent förekommande gällande vilka arbetsformer eleverna uppmanas att arbeta i. Huvudslutsatsen presenterar att läromedlet är en bok på burk då det inte utnyttjar de möjligheter som finns gällande ett digitalt läromedel. Uttrycket ”en bok på burk” (s.230) kommer från Peter Gärdenfors (2010) beskrivning att det digitala läromedlet enbart skulle vara en digital version av en tryckt lärobok.

<p>The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media <em>Känslan för ord</em> through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions <em>what</em> and <em>how</em>. How is the content of the Swedish subject constructed in <em>Känslan för ord</em>? and How is this content integrated in <em>Känslan för ord</em>? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books.</p><p>The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing.</p><p>The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book <em>Känslan för ord</em> is as good as any.</p> / <p>Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet <em>Känslan för ord</em>s innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, <em>vad</em> och <em>hur</em>. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i <em>Känslan för ord</em>? samt Hur integreras detta innehåll i <em>Känslan för ord</em>? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån.</p><p>Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas.</p><p>Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är <em>Känslan för ord</em> så god som någon.</p>

The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media Känslan för ord through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions what and how. How is the content of the Swedish subject constructed in Känslan för ord? and How is this content integrated in Känslan för ord? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books. The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing. The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book Känslan för ord is as good as any. / Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet Känslan för ords innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, vad och hur. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i Känslan för ord? samt Hur integreras detta innehåll i Känslan för ord? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån. Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas. Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är Känslan för ord så god som någon.

The purpose of this study is to investigate task types in learning materials for Swedish in school year 3. The research questions are: 1. Which types of assignments for reading and writing tasks are included in the learning materials? 2. What are the purposes of the reading and writing tasks in the learning materials? 3. How do the tasks in reading and writing assignments relate to High Literacy? The study is limited to three learning materials, each consisting of a workbook and a textbook. A total of 1032 assignments have been examined. The theoretical framework consists of Bakken and Andersson-Bakken ́s (2016) division of task types, Gee ́s (2007; 2015) theories about literacy as social practice, Ivanič ́s Pedagogical Framework for Writing and Langer ́s (2001; 2017) theories about kinds of reading and High Literacy. The results of the study show that closed reading tasks for fiction texts are common, while open reading tasks for non-fiction texts are few. Narrative, open tasks dominate the writing assignments. Reading and writing tasks to practice skills are common, while reading and writing tasks that involve social interaction are rare. Reading and writing tasks that train critical thinking are extremely rare. Several data points to opportunities for learning materials to support learners towards High Literacy within their zone of proximal development. Didactic implications are that future learning materials have the potential to convey reading and writing as multimodal, social activities, where skill training is integrated with holistic deep learning through a variety of functional contexts. / Syftet med studien är att undersöka uppgiftstyper i tre läromedel i svenska för årskurs 3. Forskningsfrågorna lyder: 1. Vilka uppgiftstyper för läs- respektive skrivuppgifter ingår i läromedlen? 2. Vilka syften har läs- respektive skrivuppgifterna i läromedlen? 3. Hur förhåller sig läs- och skrivuppgifterna till High Literacy? Materialet avgränsas till läromedlens arbetsböcker och läseböcker. Sammanlagt har 1032 läromedelsuppgifter undersökts. Studiens teoretiska inramning är Bakken och Andersson-Bakkens (2016) indelning av uppgiftstyper, Gees (2007, 2015) teorier om litteracitet som social praktik, Ivaničs (2004) skrivpedagogiska ramverk samt Langers (2001; 2017) teorier om läsarter och High Literacy. Resultaten visar att slutna läsuppgifter till skönlitterära texter är vanliga, medan öppna läsuppgifter till sakprosa är få. Öppna skrivuppgifter med narrativ skrivart dominerar skrivandet. Uppgifter som tränar färdigheter är vanliga, medan uppgifter som rymmer socialt textarbete är sällsynta. Uppgifter som tränar kritiskt tänkande är ytterst ovanliga. Flera uppgifter visar på möjligheter för läromedel att stötta inlärare mot High Literacy och deras närmaste utvecklingszon för lärande. Didaktiska implikationer är att framtida läromedel har potential att i högre grad förmedla läsande och skrivande som multimodala, sociala aktiviteter, där färdighetsträning integreras i större helheter och funktionella sammanhang.