Den här forskningsstudiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i förskoleklass till årskurs 3 beskriver sin användning av grupparbeten i matematikundervisningen. Det undersöks även hur dessa lärare anser att grupparbeten utgör hinder i matematikundervisningen samt hur de anser att grupparbeten fungerar som möjligheter för elevers lärande av matematikkunskaper. I studien används en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri som kan ge en djup förståelse av lärares användning av och inställning till grupparbeten i matematikundervisningen. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder vid grupparbeten. Resultatet visar även att det är viktigt med struktur och tydlighet vid tillvägagångsätt i grupparbeten. Det verkar även vara vanligt att elever ofta placeras i grupper med andra som är på samma matematiska kunskapsnivå i de tidiga årskurserna. I resultatet framkommer det även att lärarna anser att det både finns hinder och möjligheter vid grupparbeten. Utifrån det resultatet kan vi dra slutsatsen att det är nödvändigt att lärare har ett medvetet förhållningssätt om hinder och möjligheter för att kunna upprätta en strukturerad och inkluderande miljö där alla elever ges möjlighet att vara aktiva för att kunna delta i grupparbeten.

Beroende på lärares ämnes- och kunskapssyn kan de välja bort eller prioritera delar som de själva anser bör inkluderas i undervisningssammanhang. Tidigare forskning visar att litteraturundervisningen genom tiden har färgats av en kunskapssyn där läsning ska bidra till att utveckla elevernas personlighet, att skapa goda medborgare och att den litteratur som ska läsas i skolan bör bidra till elevernas fortsatta utveckling att ”göra rätt”. Det har även framkommit att litteraturen har en självklar plats i det gemensamma läsandet bland barn och vuxna på förskolan medan det på mellan- och högstadiet har förvandlats till en självgående aktivitet med få tillfällen till samtal. Fokus för denna litteraturdidaktiska studie var att undersöka vilken kunskapssyn lärare, som idag undervisar i förskoleklass till årskurs 3, bär med in i litteraturundervisningen och undersöka hur litteraturundervisningen ser ut bland dessa årskurser. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka arbetssätt är vanligast förekommande i förbindelse med litteraturundervisningen i åk F-3? Vilken litteratur används i lärarledd undervisning? Vilken kunskapssyn på litteraturundervisningen ger lärarna uttryck för? Val av metod för denna studie var en enkätundersökning med en svarsfrekvens på 111 svar. Enligt de resultat som framkom i studien, bär lärare med sig den erfarenhetspedagogiska kunskapssynen in i litteraturundervisningen. Detta innebär att lärare i arbetet med litteratur utgår från elevernas intresse och erfarenheter och utformar innehållet efter deras behov och önskemål. Lärare väljer även litteratur och arbetssätt som passar elevgruppen bäst och använder litteraturens innehåll som underlag för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-03-23</p>

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken omfattning lärare i förskoleklass till årskurs 3 känner säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning. I studien undersöks även om känsla av säkerhet påverkar vilket arbetssätt och läromedel som används i undervisningen. Frågorna som studien utgår ifrån är: I vilken omfattning känner lärare i förskoleklass till årskurs 3 säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning och vilka skillnader i känsla av säkerhet finns i relation till de olika naturvetenskapliga ämnena? Vilket samband har känslan av säkerhet till vilket läromedel som används i undervisningen? Metoden som används vid studien är den kvantitativa metoden enkät. Resultatet som visas i studien är att den största delen av respondenterna känner sig mer eller mindre säkra i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultatet visar även att läromedlet som används mest är fakta- och läroböcker. De flesta respondenterna arbetar mest med ett praktiskt arbetssätt i den naturvetenskapliga undervisningen. Viss skillnad förekommer mellan de olika naturvetenskapliga ämnena. Exempelvis känner fler respondenter säkerhet i sin biologiundervisning än i sin kemi- och fysikundervisning. Respondenterna arbetar även mestadels praktiskt i större utsträckning i kemi- och fysikundervisningen än respondenterna gör i biologiundervisningen.

In this study, the aim is to investigate what kind of attitude teachers in pre-school up to third grade has towards grammar and how this subject affects their lesson plans. To answer this purpose, 44 teachers have taken part in the survey by answering anonymously on a questionnaire regarding their attitude to grammar. The questions in the questionnaire concerned both the teachers' previous experience in grammar and what they know and think of today when they hear the term grammar. Teachers were asked to send a lesson plan for grammar in the form of documents, also anonymously. There were few of the teachers who submitted a lesson plan and it will be problematized in this study, along with the documents that have been received. A comparison between the teachers' attitude, previous research and both the existing and nonexistent lesson plans are made. The result of this study shows that there are more teachers who have a positive attitude towards grammar than a negative attitude. It is not possible to generalize and claim that the results of this study are the truth for all teachers' attitudes. This study provides an insight into teachers' attitudes to grammar and how it can affect lesson planning and also the choice of having no lesson plan at all. / I denna studie är syftet att undersöka vad svensklärare som undervisar i fk-3 har för attityd till grammatik och om/hur det påverkar deras lektionsplanering. För att svara på detta syfte har 44 stycken lärare medverkat i undersökningen genom att svara anonymt på en enkät gällande deras attityd till grammatik. Frågorna i enkäten riktar sig både till lärarnas tidigare upplevelse och erfarenhet till grammatik och vad de känner och tänker på idag när de hör begreppet grammatik. Lärarna blev ombedda att skicka med en lektionsplanering för undervisning i grammatik i form av dokument, även det anonymt. Det var få av lärarna som skickade med en lektionsplanering och det kommer i denna studie att problematiseras, tillsammans med de dokument som kommit in. En jämförelse mellan lärarnas attityd, tidigare forskning och både de befintliga och ickebefintliga lektionsplaneringarna görs. Resultatet för denna studie visar att det är fler lärare som har en positiv attityd till grammatik än en negativ attityd. Men att det är fler betyder inte att resultatet inte visat några negativa attityder. Det går inte att generalisera och påstå att resultatet i denna studie är en sanning för alla lärares attityder. Denna studie ger en inblick i svensklärares attityder till grammatik och hur den kan påverka lektionsplaneringen och även valet av att inte ha någon planering alls.