Under 2020-talet har läromedel återigen lyfts fram i samhällsdebatten som en viktig resurs i undervisningen efter att en digitaliseringsvåg har sköljt över Sverige samtidigt som svenska elevers läsförmåga har sjunkit. Många röster höjs för att skolor nu ska få större resurser för att satsa mer på läromedel i undervisningen. De läromedel som finns på marknaden granskas inte längre av någon statlig myndighet utan det är upp till respektive skola att granska om innehåll och form är anpassat efter undervisningens målsättning och elevers behov. I denna uppsats undersöks skrivövningar i ett läromedel för lågstadiet och skrivuppgifter i nationella prov för årskurs 3 i ämnet svenska. Syftet med undersökningen är att granska och analysera vilka förväntningar på elever som framträder i instruktioner och skrivuppgifter i läromedel och i nationella prov samt om det som övas i läroböcker är det som prövas i nationella prov. I undersökningen granskas även vilket stöd elever i språklig sårbarhet får i läromedel och nationella prov för att kunna förstå och genomföra de skrivuppgifter som prövas i nationella prov för årskurs 3. Teoretisk utgångspunkt samt metod för granskning och analys i denna uppsats är idén om modelläsare som här har utvecklats till begreppet modellskrivare då undersökningen handlar om elevers förutsättningar att utveckla sitt skrivande. Urvalet för undersökningen utgår från ett läromedel i svenska för lågstadiet som används på svenska skolor idag samt skrivuppgifter på nationella prov i svenska för årskurs 3 som prövats under åren 2013–2020.  I vår undersökning framkommer att skrivövningar i ett läromedel för lågstadiet har få kopplingar till de skrivuppgifter som prövas på nationella prov i svenska för årskurs 3. Många läromedel utger sig för att täcka in allt inom ett ämne i en viss årskurs. Om lärare enbart använder ett läromedel i sin undervisning som utgångspunkt för att utveckla elevers skrivförmåga kan undervisningen bli bristfällig samt att flera skrivutvecklande aktiviteter uteblir. Skrivövningar i läromedel och skrivuppgifter i nationella prov förutsätter ofta vissa förkunskaper hos eleverna som ska utföra skrivuppgifterna, till exempel kunskap om skrivstrukturer för olika texttyper, kännedom om sagofigurer samt ett väl utbyggt ordförråd med goda kunskaper om olika ämnesspecifika begrepp. Dessa förväntningar på elever, modellskrivare, att ha ett välutvecklat språk och att ha kunskap om olika texttyper kan innebära att elever, i synnerhet de i språklig sårbarhet, möter svårigheter att förstå och genomföra både övningar och prov.