Elever med autism kan utmana läraren att finna rätt stöd för att eleverna ska utveckla sin skriftliga förmåga. Skrivande ställer krav på många förmågor som elever med autism kan ha svårigheter med. Syftet med vårt arbete var att finna goda exempel på hur några lärare arbetar med elever med autism som visar svårigheter med skriftlig framställning, samt hur några elever uppfattar det stöd de får. Vi använde oss av två fältstudier där vi observerade undervisningen samt intervjuade tre elever och fem lärare och resultaten tolkades genom det salutogena perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visade att lärarna använde flera olika former av stöd utifrån varje elevs individuella behov. Lärarna lade tid på att skapa eget material, erbjöd olika sätt för eleven att visa sina skriftliga förmågor samt såg till att uppgifterna var tydliga, strukturerade och begripliga. Eleverna visade att de var nöjda med det stöd de fick och kände att de utvecklat sina skrivkunskaper. Vi såg att undervisningen handlade om mycket mer än att nå kunskapsmålen, lärarna lade även fokus på vilken form av skrivande eleverna kommer behöva i samhället samt att de fick med sig stöd de kunde använda efter de hade slutat skolan.

De senaste åren har det skett en stor ökning i andelen lärare som upplever att nationella prov påverkar undervisningen och den grupp som upplever störst påverkan är svensklärarna. Närundervisningen påverkas av ett prov kallas detta för washback. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken omfattning svensklärare på gymnasiet upplever att nationella prov i skriftlig framställning påverkar undervisningen och vilka washbackeffekter som kan urskiljas. För att nå syftet genomförs halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksammasvensklärare på gymnasiet. Resultatet visar att skrivproven påverkar undervisningen, men att graden av upplevd påverkan och inställningen till detta varierar. I lärarnas beskrivningar urskiljs både positiva och negativa washbackeffekter av skrivprov, men det finns tecken på att de negativa effekterna är mer omfattande. Slutsatser som dras är att skrivproven har ett inflytande på undervisningen inom svenskämnet och därmed även utformningen av det, men att det inte verkar finnas någon större risk för att undervisningen planeras utifrån proven istället för respektive kursplan. En medvetenhet om provens effekter är en förutsättning för att nå positiva washbackeffekter som främjar både lärare och elever, exempelvis ökad likvärdighet.