I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka handledarna till att kunna ge ett bättre handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter. Resultatet bygger på intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer 3 kategorier: utvecklande, behov av samarbete och behov av kompetens. Handledarna tycker att det är roligt, stimulerande och lärorikt med studenter. Handledarna har bra stöd från högskolan och huvudhandledarna gällande utbildningens uppgifter och mål för studenterna. Trots att de flesta inte har handledarutbildning känner de sig trygga i rollen som handledare. Tiden som finns för handledning och reflektion för studenterna är fortfarande otillräcklig och önskemål finns om mer avsatt tid vilket skulle gynna studenternas utveckling i deras yrkesroll. Ytterligare forskning kring handledning och anestesisjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter behövs då många studier påtalar brister i och kring handledningsprocessen. / The competence description says that nurses will be involved in tutoring, teaching, and assessment of new nurses or colleagues. As a nurse/ supervisor, you are responsible for patient safety and determine if the mentee has sufficient knowledge to perform nursing actions. Previous studies show that lack of time, lack of support and lack of experience and knowledge is of great importance to be able to give a good supervision. The question is how we can influence the supervisors to be able to provide better supervision. The purpose of this study is to describe the nurse anesthetist experience of tutoring students. The results are based on interviews which were analyzed using qualitative content analysis. The result shows three categories: development, the need for cooperation and the need for expertise. The supervisors think it is fun, stimulating and instructive with students. The supervisors have good support from the university and main facilitators regarding the training tasks and goals for the students. Although most do not have supervisors they feel safe in the role of supervisor. The time available for instruction and reflection for students is still too small and desires are about dedicating more time to the benefit of the students' development in their professional role. Further research into the guidance and anesthesia nurses' experiences of tutoring students needed because many studies complain of short comings in and around the tutoring process.

Uppsatsen handlar om vilket syfte APU har i frisörutbildningen och om skolan skall erbjuda APU varje vecka, eller i längre sammanhängande perioder? Syftet med studien har varit att bland annat undersöka vilket APU-upplägg som i utbildningssyfte är mest relevant och varför. För att få kunskap och information om vad branschen, rektor, frisörlärare samt handledare tyckte, har jag intervjuat ett antal personer. Intervjuerna var kvalitativa och strukturerade för att få deskriptiva svar. För att kunna få en så detaljerad analys som möjligt använde jag en digital bandspelare. Intervjuerna tog 20 till 30 minuter vardera. I studien har det visat sig att de flesta var lyhörda för båda uppläggen, de hade också erfarenhet av båda uppläggen men när jag frågade hur informanterna önskade att upplägget kunde vara, kom ett enhälligt svar från rektor, handledare samt frisörlärare. I utbildningsperspektiv, för att även bygga upp en kundkrets, menar majoriteten, att APU kontinuerligt varje vecka är att föredra. Branschen däremot hade en annan uppfattning, menade att varje skola/rektor själv beslutar om vilket upplägg som gynnar dem. Beslutet behöver inte vara för evigt utan måste utvärderas med jämna mellanrum. / This essay is about what purpose the APU has been in hairdressing education and if school should offer APU every week or in longer consecutive periods? The purpose of this study was to examine which of the APU arrangement of the educational purpose is most relevant and why. To gain knowledge and information about what the industry, principal, hairdressing teachers and mentor thought, I have interviewed a number of people. The interviews were qualitative and structured to descriptive answers. In order to get into as much detail as possible, I used a digital tape recorder. The interviews took 20 to 30minutes each. The study showed that most were susceptible to both arrangements. They also had experience of both arrangements,  but when I asked how informants wished how APU should be used, a unanimous response came from the  principal , mentors  and hairdressing teachers. The educational perspective, to build a customer base, says the majority, that the APU continuously every week is preferred. The industry, however, had a different opinion, said that each school / principal decides on the arrangement that benefits them. The decision need not be forever, but it must be evaluated periodically.

Förutom att uppfylla gällande regler och riktlinjer för rollen skall den som är verksam som handledare för studenter i deras fartygsförlagda utbildning även känna ett stöd från arbetsgivare och kollegor. Syftet med studien var att undersöka om handledarna upplever att de får detta stöd och även undersöka vad lärosäten, SUI och studenter kan göra för att underlätta handledningen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ansikte mot ansikte. Fem respondenter intervjuades var för sig mellan den 24:e februari och den 11:e mars 2014. Resultatet visade att det finns utrymme för förbättringar i form av olika sorters stöd till handledare. Majoriteten av respondenterna ansåg sig behöva mer stöd i form av utbildning, seminarier, extra avsatt tid för handledning, information om kommande studenter, deras kursplaner och förväntade studieresultat samt även att få återkoppling från studenter vid avslutad praktikperiod. / Except to fulfil the current rules and guidelines, persons that are active in the role as preceptors for students in their on board training shall experience a support from their employer and their colleges. The purpose of this study was to examine if the preceptors experience that they´re getting that support and also to examine what HEIs, internship administration and students themselves can do to support the preceptors. The study was implemented with a qualitative approach through semi-structured interviews. The interviews were carried out face to face with five respondents between February 24th and March 11th 2014. The results showed that there´re room for improvement in form of various kind of support for the preceptors. The majority of the respondents’ experience that they need better support in terms of education, seminars, extra time set aside for tutoring, information about the forthcoming students, their syllabuses and expected learning outcomes as well as receiving feedback from the students on completion of the internship.

I vår studie har vi studerat handledarnas bedömningspraktik under perioder av Arbetsplatsförlagt lärande (APL) för elever på gymnasiesärskolans nationella program. Vi har tagit inspiration från fenomenografisk metodansats och har använt sociokulturell och konstruktivistisk teori som teoretisk utgångspunkt. Vi har intresserat oss för hur handledarna upplever sitt uppdrag och vilka anpassningar de gör för att kunna bedöma den här elevgruppen.  För att få information har vi gjort åtta intervjuer med handledare, på olika typer av arbetsplatser, som har erfarenhet av att handleda elever med intellektuella funktionsvariationer. För att få tillgång till handledarnas upplevelser har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att handledarna utgick från elevernas intressen när de planerade för de uppgifter eleverna skulle göra under sin APL-period, utan att för den skull, ge dem andra uppdrag än det som ingick i arbetet på respektive arbetsplats. Handledarna gjorde olika anpassningar för att göra det möjligt att genomföra moment som eleverna upplevde som svåra. Anpassningarna togs bort när handledarna bedömde att de inte längre behövdes. Handledarna upplevde att de ställde lägre krav på elever med intellektuella funktionsvariationer och fokuserade på att stärka elevernas självförtroende då man menade att det var grunden för att de skulle kunna utveckla sin fulla potential. Slutligen uttryckte handledarna en oro över att de hade för lite kunskap om vad elevernas intellektuella funktionsvariation innebar och önskade ett närmare samarbete med skolorna. Vi ser att det finns ett behov av att skapa en plattform där skolor och företagen kan samarbeta så att företagen vågar ta emot elever med intellektuella funktionsvariationer som APL-elever och få det stöd som de saknar i dagsläget.

No description available.

Bakgrund: Kliniska utbildningsplatser för sjuksköterskestudenter har de senaste åren minskat samtidigt som antalet studenter har ökat vid lärosätena. Detta har bidragit till att peer learning implementerats som en möjlig lösning på att hantera bristen på handledare. Många studier visar att det finns stora vinster med peer learning, för både studenter och handledare, dock framkommer det också en del utmaningar. Genom att undersöka hur utmaningarna kan bemötas skapas ökade förutsättningar för en välfungerande handledning i peer learning.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur handledande sjuksköterskor bemöter utmaningar i den pedagogiska modellen peer learning.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes. Totalt åtta sjuksköterskor inkluderades på två sjukhus i södra Sverige. Materialet har analyserats med innehållsanalys.Resultat: Följande kategorier framkom: Att hantera individuella skillnader, Att bemöta konkurrens och Viljan att skapa organisatoriska förutsättningar. De individuella studenternas egenskaper och behov, tillsammans med interaktionen i studentparet, utgör stora delar av utmaningarna i handledningsmodellen. Handledarens förmåga att anpassa pedagogiska strategier till studentparet för att möta den enskilda studentens behov har stor betydelse för handledning i peer learning. Den kliniska utbildningsverksamheten har också ett ansvar att utbilda handledare och att anpassa en organisatorisk struktur för att underlätta och skapa förutsättningar för en välfungerande handledning i peer learning. Slutsats: Handledarens förmåga att använda sig av pedagogiska strategier tillsammans med rätta organisatoriska förutsättningar skapar i större utsträckning beredskap för att bemöta utmaningarna i peer learning. / Background: In recent years, the number of available educational placements for nursing students have decreased, whilst the number of students has increased. As a result, peer-learning as been implemented as a potential solution to compensate the lack of supervisors. Several studies have shown that peer-learning provides great benefits for both students and supervisors. However, there are also certain challenges. Investigating how to handle these challenges will create better conditions for well-functioning supervision through peer-learning.Aim: The aim of the study was to investigate how supervising nurses handle the challenges presented by the peer-learning educational model.Method: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was carried out. A total of eight nurses from two hospitals in southern Sweden were included. The interview material was analyzed through content analysis.Results: Three categories were identified: Handling individual differences; Managing competition; and The will to create potential in the organization. A large part of the challenges presented by the supervising model consists of the needs and characteristics of individual students -along with the interaction of the student pair. Another key concept is the supervisor’s ability to adjust pedagogical strategies to the student pair to meet individual needs. Those responsible for clinical education also have a responsibility to train supervisors and adjust the organizational structure so as to facilitate well-functioning supervision through peer-learning. Conclusions: A supervisor’s ability to employ educational strategies together with the right organizational conditions creates a greater preparedness to meet the challenges presented by peer-learning.Keywords: challenges, clinical education, nurse, peer-learning, supervision, supervisor.

The aim of this study is to reach a deeper understanding of which feelings counsellors encounter among social workers and how they deal with these, as well as how counsellors can prevent secondary trauma among social workers. This study is based on six semi-structured interviews with professional counsellors who are counselling social workers in the social services, who work with children and adolescents. The data is analyzed by using a thematic analysis. The analysis of the result is interpreted with the theory of emotional labor.This study indicates that counsellors face strong emotions among social workers, something the counsellors need to manage. Counsellors also need to manage their own feelings,something the majority do by taking support of colleagues. To prevent secondary traumaamong social workers, it is important to talk about it, to have knowledge about it and that thesocial workers harbor each other’s feelings. However, the counselling cannot prevent secondary trauma by itself. The findings are in line with previous research, but this study focuses on the counsellor’s perspective, something that is absent in the current research field.

I den här uppsatsen har medarbetarintroduktionen undersökts ur introduktionsmentorers perspektiv. Dessa mentorer har haft ett formellt uppdrag för att introducera medarbetare och lära upp nytillkomna medarbetare i arbetsuppgifterna. Intervjuade mentorer arbetade inom en större tillverkningsindustri där arbetet präglats av standardisering och tidsoptimering. Uppsatsen vilar på kvalitativ ansats och sex mentorer har intervjuats med semistrukturerade intervjuunderlag. Dessa intervjuer har analyserats och förklarats med hjälp av aktuella handlingsteoretiska modeller inom pedagogik. Resultatet av uppsatsen visar att mentorer till stor del utformar introduktionsprocessen efter sin egen uppfattning om vad som är lämpligt. Det pedagogiska rummet konstrueras efter mentorns uppfattning om tillgängligt handlingsutrymme i den meningsbärande kontext mentor och adept befinner sig. I vissa fall ökar det pedagogiska utrymmet utanför det mentorns upplevda förväntningar av organisationen. I andra fall begränsas det pedagogiska utrymmet på grund av mentorns upplevda inskränkning av handlingsutrymmet. Slutsatsen är att det formella handlingsutrymmet inte nödvändigtvis överensstämmer med organisationens givna handlingsutrymme. Primärt formas det pedagogiska rummet efter mentorns uppfattningar och värderingar. Detta resulterar i att mentorns pedagogiska interventioner kan falla utanför deras pedagogiska uppdrag. De pedagogiska interventionerna beskrivs även de med hjälp av det teoretiska ramverket, inom respektive handlings- och lärandenivå.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en stor roll i vården av den döende människan och har en etisk skyldighet att ge en god palliativ vård vid livets slut. Trots det känner sig nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende patienter. Vilken utbildning den nyexaminerade sjuksköterskan fått i palliativ vård varierar beroende på vid vilket lärosäte hen läst sin utbildning. Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters inställning till att vårda döende patienter kan påverkas av deras första erfarenhet av detta, vilket oftast sker under deras verksamhetsförlagda utbildning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter vid vård av döende och döda patienter. Metod: För att svara på syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor delade sina erfarenheter genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Studiens datamaterial analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema, två teman, fyra kategorier och tio subkategorier. Huvudtemat ”Handledningens balansakt” är en rödtråd av underliggande mening genom resultatet som synliggör handledningens komplexitet. Temat ”Balansera studentens utveckling” beskriver handledarnas erfarenhet av att handleda med studentens förutsättningar som utgångspunkt. Temat “Balansera ansvaret” beskriver hur handledaren balanserar sitt ansvar i strävan efter att ge det bästa både till studenter, patienter och närstående. Slutsats: I takt med att antalet personer som är i behov av palliativ vård vid livets slut ökar, behöver också sjuksköterskans kompetens göra det. En väg fram till en trygg och erfaren sjuksköterska som kan erbjuda en god palliativ vård börjar redan under utbildningen. Grunden för sjuksköterskorna skapas under deras utbildning där den verksamhetsförlagda utbildningen är en del av förberedelsen av att bli färdigutbildad sjuksköterska. Genom att som specialistutbildad sjuksköterska kunna stödja handledande sjuksköterskor i sin handledning av sjuksköterskestudenter kommer både handledareoch studenter uppnå en ökad nivå av trygghet i den vård de ger döende patienter och deras närstående.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en stor roll i vården av den döende människan och har en etisk skyldighet att ge en god palliativ vård vid livets slut. Trots det känner sig nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende patienter. Vilken utbildning den nyexaminerade sjuksköterskan fått i palliativ vård varierar beroende på vid vilket lärosäte hen läst sin utbildning. Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters inställning till att vårda döende patienter kan påverkas av deras första erfarenhet av detta, vilket oftast sker under deras verksamhetsförlagda utbildning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter vid vård av döende och döda patienter. Metod: För att svara på syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor delade sina erfarenheter genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Studiens datamaterial analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema, två teman, fyra kategorier och tio subkategorier. Huvudtemat ”Handledningens balansakt” är en röd tråd av underliggande mening genom resultatet som synliggör handledningens komplexitet. Temat ”Balansera studentens utveckling” beskriver handledarnas erfarenhet av att handleda med studentens förutsättningar som utgångspunkt. Temat “Balansera ansvaret” beskriver hur handledaren balanserar sitt ansvar i strävan efter att ge det bästa både till studenter, patienter och närstående. Slutsats: I takt med att antalet personer som är i behov av palliativ vård vid livets slut ökar, behöver också sjuksköterskans kompetens göra det. En väg fram till en trygg och erfaren sjuksköterska som kan erbjuda en god palliativ vård börjar redan under utbildningen. Grunden för sjuksköterskorna skapas under deras utbildning där den verksamhetsförlagda utbildningen är en del av förberedelsen av att bli färdigutbildad sjuksköterska. Genom att som specialistutbildad sjuksköterska kunna stödja handledande sjuksköterskor i sin handledning av sjuksköterskestudenter kommer både handledare och studenter uppnå en ökad nivå av trygghet i den vård de ger döende patienter och deras närstående.